Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Checklista för sommarjobbet

Du har precis fått ett sommarjobb och är överlycklig. Men mitt i glädjeruset kan det vara bra att hålla huvudet kallt. Se till att ni gör upp om lön i förhand och att du får ett skriftligt anställningsavtal. TCO har satt ihop en checklista med allt du bör ha koll på.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Fick du jobbet? Grattis! Men kolla igenom checklistan här nedanför innan du skriver under något avtal. Colourbox

Checklista för sommarjobbet:

Provjobb 

Gå inte med på att provjobba gratis! När du jobbar ska du ha lön för arbetet, även under introduktion eller ”prov”-tid.

Kollektivavtal

Kolla gärna upp om företaget du arbetar på har kollektivavtal. Då vet du att det enda du behöver förhandla om är din lön. Allt annat kommer med på köpet via kollektivavtalet. Och du är dessutom försäkrad om olyckan är framme på arbetsplatsen.

Anställningsavtal

Se till att ditt anställningsavtal är skriftligt och att det innehåller följande uppgifter:​
- arbetsgivarens namn och organisationsnummer
- ditt namn och personnummer
- anställningens längd med startdatum och slutdatum
- om du ska du jobba heltid, deltid eller endast vid behov
- lön
- arbetsuppgifter
- yrkesbenämning

Arbetsbetyg

Begär att få ett arbetsbetyg när du jobbat klart. Om du har haft speciella ansvarsområden, se till att de finns med. Betyget är värdefullt när du ska söka nästa jobb.

Semesterersättning

När du jobbar så har du rätt till semesterersättning. Undersök om semesterersättningen är inbakad i din lön eller tillkommer utöver lönen. Det bör framgå av ditt anställningsavtal.

Lön

Kolla upp vilket datum som lönen utbetalas. Kolla också upp hur lönen utbetalas, kommer den att sättas in på ditt bankkonto?

Arbetstid

Om det är planerat att du ska jobba, exempelvis om du är schemalagd en viss dag eller en viss tid, så kan arbetsgivaren inte ställa in det. Ni har en överenskommelse som gäller, och även om arbetsgivaren inte vill att du jobbar så måste de betala ut lön till dig för den tiden som ni har avtalat.

Rast

Senast efter 5 timmars arbete ska du ha lunchrast. Rasten räknas inte in i din arbetstid, och du får heller inte betalt för den tiden. Du har också rätt att lämna arbetsplatsen på rasten.

Listan är hämtad från TCO.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.