kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Checklista för sommarjobbet

Du har precis fått ett sommarjobb och är överlycklig. Men mitt i glädjeruset kan det vara bra att hålla huvudet kallt. Se till att ni gör upp om lön i förhand och att du får ett skriftligt anställningsavtal. TCO har satt ihop en checklista med allt du bör ha koll på.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Fick du jobbet? Grattis! Men kolla igenom checklistan här nedanför innan du skriver under något avtal. Colourbox

Checklista för sommarjobbet:

Provjobb 

Gå inte med på att provjobba gratis! När du jobbar ska du ha lön för arbetet, även under introduktion eller ”prov”-tid.

Kollektivavtal

Kolla gärna upp om företaget du arbetar på har kollektivavtal. Då vet du att det enda du behöver förhandla om är din lön. Allt annat kommer med på köpet via kollektivavtalet. Och du är dessutom försäkrad om olyckan är framme på arbetsplatsen.

Anställningsavtal

Se till att ditt anställningsavtal är skriftligt och att det innehåller följande uppgifter:​
- arbetsgivarens namn och organisationsnummer
- ditt namn och personnummer
- anställningens längd med startdatum och slutdatum
- om du ska du jobba heltid, deltid eller endast vid behov
- lön
- arbetsuppgifter
- yrkesbenämning

Arbetsbetyg

Begär att få ett arbetsbetyg när du jobbat klart. Om du har haft speciella ansvarsområden, se till att de finns med. Betyget är värdefullt när du ska söka nästa jobb.

Semesterersättning

När du jobbar så har du rätt till semesterersättning. Undersök om semesterersättningen är inbakad i din lön eller tillkommer utöver lönen. Det bör framgå av ditt anställningsavtal.

Lön

Kolla upp vilket datum som lönen utbetalas. Kolla också upp hur lönen utbetalas, kommer den att sättas in på ditt bankkonto?

Arbetstid

Om det är planerat att du ska jobba, exempelvis om du är schemalagd en viss dag eller en viss tid, så kan arbetsgivaren inte ställa in det. Ni har en överenskommelse som gäller, och även om arbetsgivaren inte vill att du jobbar så måste de betala ut lön till dig för den tiden som ni har avtalat.

Rast

Senast efter 5 timmars arbete ska du ha lunchrast. Rasten räknas inte in i din arbetstid, och du får heller inte betalt för den tiden. Du har också rätt att lämna arbetsplatsen på rasten.

Listan är hämtad från TCO.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Läs även