Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Central förhandling om uppsägning på SVT

Efter 17 år tvingas en medarbetare på Dövas tv i Leksand sluta. Sifklubben anser att företaget bryter mot turordningen.
Publicerad
Dövas tv togs över av SVT från De dövas Riksförbund år 2000. I och med övertagandet åtog man sig att driva verksamheten vidare i samma omfattning som tidigare. Men det löftet spricker med SVT:s besparingsåtgärder, anser Sifklubbens ordförande Tommy Eklund. Ledningen planerar att flytta hela Leksandsverksamheten till Falun, något som inte är förenligt med uppdraget på Dövas tv.
- Hela kulturen på SVT i Leksand är anpassad för döva, och då främst barndomsdöva, som inte har något annat språk. De hörande har fått anpassa sig efter de döva, som ska utgöra minst 50 procent av de anställda. Nu vill man göra tvärtom.
Många av de döva anställdes med lönebidrag. Nu löper tiden ut för lönebidragen. Men Tommy Eklunds anser att SVT borde ha råd att finansiera verksamheten ändå.
- Vi är anslagsfinansierade, så det borde finnas pengar till det här. Vi har en etisk och moralisk skyldighet att bevara den här kulturen. Tanken är att barndomsdöva ska få ett språk till, svenskan.
Den person som nu sagts upp har jobbat i företaget i 17 år med bland annat dekor. Sifklubben hävdar att det är brott mot turordningen och hävdar dessutom att SVT inte fullgjort sin skyldighet att göra en omplaceringsutredning.
När det gäller frågan om ett eventuells avtalsbrott i överenskommelsen mellan SVT och Staten gällande omfattningen av verksamheten på Dövas tv är det upp till Public Servicekommittén att utreda.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.