Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Cell Network gör nya försök att sänka lönerna

Cell Network drog tillbaka beslutet om kollektiva uppsägningar i förhandlingarna med facken. Nu går i stället företaget ut till varje anställd för att få igenom lönesänkningar.
Publicerad
- I det nya lönesystemet sker en förskjutning från den fasta delen till den rörliga, det är frivilligt. Vi har en fundamental obalans mellan kostnader och vad vi kan debitera kunderna. Om man tackar nej så analyserar vi resultatet. Alternativen är enligt facken nedläggningar eller nedskärningar. Det är steg vi inte vill ta, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Den rörliga delen, som kan vara både individuell och kollektiv, kommer att utformas lokalt.
- Det är upp till varje medarbetare att fatta beslut utifrån sin situation och plånbok, säger Robert Karlsson.
Sif är kritisk till Cell Networks agerande.
- Cell Network försöker via individuella påtryckningar sänka lönerna, säger Hanna Brandt González Sifs ombudsman för IT-telekom.
Om överenskommelser om sänkta löner träffas kan det vara i strid med kollektivavtalet.
- Individuella lönesänkningar kan innebära avtalsbrott eftersom det bara är de centrala parterna som kan ändra ett kollektivavtal, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond.
Kollektivavtalet kan ses som en bottenplatta, som utgör ett grundskydd för de anställda.
- Ett individuellt avtal som är sämre än kollektivavtalet är ogiltigt. Kollektivavtalet ska reglera höjningar, då är det inte görligt att göra överenskommelser om sänkningar, säger Hanna Brandt González.
På Cell Network i Malmö betecknas stämningen som balanserad av Sifs ombud Mats Castor.
- Den här lösningen är bättre än den förra. Nu är det individen själv som får agera, det är upp till var och en att acceptera i individuella förhandlingar.
Han tror att man vågar säga nej.
- Rekommendationen till mig själv är att följa Sifs råd och inte gå med på en lönesänkning, säger Mats Castor.
Men vissa kan fortfarande känna hotet om uppsägning.
- Vi vet inte vad som händer i nästa steg. Om det blir för få som accepterar att sänka lönen kanske företaget får hitta en annan strategi, det kan handla om att lägga ned kontor eller varsla, säger Mats Castor.
Lis-Marie Fond menar att det kan vara svårt att veta hur man ska agera som anställd.
- Man kan undra hur stor frivilligheten är eftersom man inte vet vad som händer om man tackar nej, risk finns för uppsägningar. Men systemet är frivilligt och alla har rätt att neka, säger Lis-Marie Fond som råder alla att ta kontakt med Sifavdelningen.
Att man som anställd tackar nej till Cells Networks nya lönemodell är enligt Sif inget skäl för uppsägning.
- Vi kommer aldrig att acceptera att man ska bli uppsagd utifrån att man tackat nej. Om Cell Network skulle hamna i en ny situation med personalneddragningar kommer uppsägningar ske utifrån lag och avtal där hänsyn tas till anställningstid och kompetens, säger Hanna Brandt González.

CHRISTINA SWAHN







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.