Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butikschef bytte inte larmkod - fick sparken

Butikschefen avskedades för att hon slarvat med företagets säkerhetsregler och fuskat med tidsredovisningen. Unionen anser dock att incidenterna beror på arbetsgivarens bristfälliga introduktion och har nu stämt skokedjan i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Teodor Lazarev / Colourbox
Unionen och skokedjan har inte så olika bilder av vad som hänt, men är oeniga om hur det ska bedömas och om det var rätt att avskeda butikschefen eller inte. Teodor Lazarev / Colourbox

När butikschefen kom till sin arbetsplats den 23 juni i år möttes hon av två regionchefer och en representant från HR. De bad henne följa med till ett personalutrymme där de meddelade att hon var avskedad.

Enligt arbetsgivaren hade butikschefen fuskat med tidsredovisningen vid 112 tillfällen, haft olovlig frånvaro samt öppnat affären, som ligger i en mindre galleria, för sent vid 27 tillfällen. Butikschefen hade även slarvat med bolagets säkerhetsrutiner genom att inte uppdatera koderna till larmet under ett helt år. Enligt rutinerna skulle koderna bytas minst var sjätte månad samt när någon anställd slutar, men det visade sig att en person som slutat ett år tidigare fortfarande hade en giltig larmkod till butiken.

Skokedjan anser att butikschefen genom sin roll haft ett särskilt förtroende i företaget och ett ansvar att rutiner och regler följs av samtliga anställda i butiken. Genom kvinnans agerade var bolagets förtroende för henne förbrukat.

Men Unionen, som företräder butikschefen, anser att avskedet är felaktigt och att det saknas skäl för att hon skulle förlora sin tjänst. Förbundet har stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver ett skadestånd på 150 000 kronor.

– Vi har inte så olika bilder av vad som hänt, utan är oeniga om hur det ska bedömas och om det utgör grund för avsked eller inte. Vår uppfattning är att de finns en förklaring till varför det blivit som det blivit, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, som företräder butikschefen.

Unionen tillbakavisar att medlemmen skulle ha fuskat med tidrapporteringen och haft olovlig frånvaro. Att butikschefen hade kommit till jobbet senare än vad schemat angett beror på att hon jobbat övertid andra dagar utan att förändra sitt schema – att kompensera på detta sätt var en instruktion hon fått av en regionchef på företaget. Vidare har hon inte fått information om att larmkoderna skulle bytas med jämna mellanrum.

– De fel som arbetsgivaren påstår att vår medlem har begått beror på att hon inte har fått någon ordentlig introduktion i jobbet och i stort sett har varit utlämnad att lära sig arbetet på egen hand, säger Susanna Kjällström.

Orsaken till att butikschefen öppnat affären för sent beror, enligt Unionen, på att larmet krånglat vid några tillfällen och en tekniker har behövts tillkallas. När det gäller övriga tillfällen borde bolaget ha påtalat bristerna för butikschefen, vilket man inte gjort. Unionen påpekar vidare att butikens lönsamhet har ökat under den tid då kvinnan varit butikschef.

– Vår medlem har inte fått något annat än goda vitsord fram till dess att hon blev avskedad. Hon har uppfattat att man hade vissa förväntningar på henne och hon har följt dem. Hon var inte alls beredd på att förlora jobbet och är försåts ledsen och besviken, säger Susanna Kjällström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.