Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butikschef bytte inte larmkod - fick sparken

Butikschefen avskedades för att hon slarvat med företagets säkerhetsregler och fuskat med tidsredovisningen. Unionen anser dock att incidenterna beror på arbetsgivarens bristfälliga introduktion och har nu stämt skokedjan i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 26 oktober 2020, kl 14:55
Teodor Lazarev / Colourbox
Unionen och skokedjan har inte så olika bilder av vad som hänt, men är oeniga om hur det ska bedömas och om det var rätt att avskeda butikschefen eller inte. Teodor Lazarev / Colourbox

När butikschefen kom till sin arbetsplats den 23 juni i år möttes hon av två regionchefer och en representant från HR. De bad henne följa med till ett personalutrymme där de meddelade att hon var avskedad.

Enligt arbetsgivaren hade butikschefen fuskat med tidsredovisningen vid 112 tillfällen, haft olovlig frånvaro samt öppnat affären, som ligger i en mindre galleria, för sent vid 27 tillfällen. Butikschefen hade även slarvat med bolagets säkerhetsrutiner genom att inte uppdatera koderna till larmet under ett helt år. Enligt rutinerna skulle koderna bytas minst var sjätte månad samt när någon anställd slutar, men det visade sig att en person som slutat ett år tidigare fortfarande hade en giltig larmkod till butiken.

Skokedjan anser att butikschefen genom sin roll haft ett särskilt förtroende i företaget och ett ansvar att rutiner och regler följs av samtliga anställda i butiken. Genom kvinnans agerade var bolagets förtroende för henne förbrukat.

Men Unionen, som företräder butikschefen, anser att avskedet är felaktigt och att det saknas skäl för att hon skulle förlora sin tjänst. Förbundet har stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver ett skadestånd på 150 000 kronor.

– Vi har inte så olika bilder av vad som hänt, utan är oeniga om hur det ska bedömas och om det utgör grund för avsked eller inte. Vår uppfattning är att de finns en förklaring till varför det blivit som det blivit, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, som företräder butikschefen.

Unionen tillbakavisar att medlemmen skulle ha fuskat med tidrapporteringen och haft olovlig frånvaro. Att butikschefen hade kommit till jobbet senare än vad schemat angett beror på att hon jobbat övertid andra dagar utan att förändra sitt schema – att kompensera på detta sätt var en instruktion hon fått av en regionchef på företaget. Vidare har hon inte fått information om att larmkoderna skulle bytas med jämna mellanrum.

– De fel som arbetsgivaren påstår att vår medlem har begått beror på att hon inte har fått någon ordentlig introduktion i jobbet och i stort sett har varit utlämnad att lära sig arbetet på egen hand, säger Susanna Kjällström.

Orsaken till att butikschefen öppnat affären för sent beror, enligt Unionen, på att larmet krånglat vid några tillfällen och en tekniker har behövts tillkallas. När det gäller övriga tillfällen borde bolaget ha påtalat bristerna för butikschefen, vilket man inte gjort. Unionen påpekar vidare att butikens lönsamhet har ökat under den tid då kvinnan varit butikschef.

– Vår medlem har inte fått något annat än goda vitsord fram till dess att hon blev avskedad. Hon har uppfattat att man hade vissa förväntningar på henne och hon har följt dem. Hon var inte alls beredd på att förlora jobbet och är försåts ledsen och besviken, säger Susanna Kjällström.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.