Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blogga varsamt om jobbet

Det blir allt vanligare att blogga. Vem som helst kan skapa ett forum där man delar med sig av sina tankar och åsikter. Men att blogga om jobbet kan innebära att du sätter din anställning på spel.<br />
Publicerad
I USA har det blivit allt vanligare att arbetsgivare kollar upp om, och i så fall om vad, deras anställda bloggar, skriver Sydsvenska Dagbladet. Det kan bero på att så mycket som var tjugonde amerikan har en egen blogg. Men den som har bestämt sig för att dela med sig av sin arbetsvardag bör tänka sig för.
Har man skrivit under ett anställningsavtal innebär det att man gått med på att visa lojalitet med sin arbetsgivare.
- Det finns uppgifter som skulle kunna skada företaget om man skriver om dem på en blogg. Det är inte uteslutet att det skulle kunna vara skäl för uppsägning, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Om man skriver om jobbet i allmänhet, utan att tumma på lojaliteten och allra helst inte avslöjar några företagshemligheter, kan man nog ändå känna sig ganska trygg med sitt bloggande, framhåller Ingemar Hamskär.
- Det finns ju yttrandefrihet, också via nätet. Där måste man kunna skriva kritiska artiklar, precis som i tidningar och insändare.
Han har ännu inte hört talas om något fall där en arbetsgivare i Sverige har sagt upp en anställd på grund av uppgifter i en blogg. Däremot tvingades en journalist på Dagens Nyheter sluta sedan hon anklagats för att ha kommenterat opublicerade artiklar på Alexander Bards omskrivna mejlinglista Elit.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.