Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Begärde lön – fick sparken

När kvinnan krävde att få ut sin lön fick hon sluta på dagen. I förhandlingen med Unionen hävdade cateringfirman plötsligt att kvinnan aldrig varit anställd. Nu har förbundet stämt bolaget och kräver 75 000 kronor i skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Enligt företaget var kvinnan aldrig anställd hos dem, trots att hon hade ett anställningsavtal. Fredrik Sandberg / TT

Kvinnan arbetade med försäljning på en cateringfirma i Stockholm när hon i höstas plötsligt fick ett sms från sin närmaste chef. Meddelandet slog fast att hennes anställning skulle upphöra med omedelbar verkan. En dryg vecka senare fick hon ett brev från bolaget där det konstaterades att hon inte uppfyllt sin arbetsplikt. Kvinnan har dock en annan uppfattning.

– Medlemmen fick inte ut sin lön och fick påminna flera gånger innan den till slut betalades ut. Då drog arbetsgivaren öronen åt sig, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som har hand om tvisten.

Under den lokala förhandlingen mellan Unionen och cateringfirman deklarerade bolaget att det aldrig funnits något anställningsförhållande mellan företaget och kvinnan. Anställningsavtalet var något som upprättats mellan henne och hennes chef. Enligt Unionen handlar det om en efterhandskonstruktion.

– Företaget kommer att få svårt att vinna framgång i den invändningen. De har betalat in skatt och sociala avgifter för vår medlem, det är självklart att de är arbetsgivare. Under anställningsintervjun träffade hon samtliga tre delägare, att de inte skulle känt till hennes anställning är uteslutet. I det här fallet har vår medlem blivit av med jobbet utan några grunder alls, säger Lena Isenstam.

Bolagets representant, som undertecknade anställningsavtalet, var också angiven som kontaktperson när tjänsten annonserades ut på Platsbanken, vilket också styrker att han var behörig att teckna anställningsavtal för bolagets räkning.

Nu har Unionen stämt bolaget i Stockholms tingsrätt och kräver 75 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Att skadeståndskravet är förhållandevis lågt beror på att kvinnan bara hade varit anställd en kort tid vid avskedandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.