Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Begärde lön – fick sparken

När kvinnan krävde att få ut sin lön fick hon sluta på dagen. I förhandlingen med Unionen hävdade cateringfirman plötsligt att kvinnan aldrig varit anställd. Nu har förbundet stämt bolaget och kräver 75 000 kronor i skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Enligt företaget var kvinnan aldrig anställd hos dem, trots att hon hade ett anställningsavtal. Fredrik Sandberg / TT

Kvinnan arbetade med försäljning på en cateringfirma i Stockholm när hon i höstas plötsligt fick ett sms från sin närmaste chef. Meddelandet slog fast att hennes anställning skulle upphöra med omedelbar verkan. En dryg vecka senare fick hon ett brev från bolaget där det konstaterades att hon inte uppfyllt sin arbetsplikt. Kvinnan har dock en annan uppfattning.

– Medlemmen fick inte ut sin lön och fick påminna flera gånger innan den till slut betalades ut. Då drog arbetsgivaren öronen åt sig, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som har hand om tvisten.

Under den lokala förhandlingen mellan Unionen och cateringfirman deklarerade bolaget att det aldrig funnits något anställningsförhållande mellan företaget och kvinnan. Anställningsavtalet var något som upprättats mellan henne och hennes chef. Enligt Unionen handlar det om en efterhandskonstruktion.

– Företaget kommer att få svårt att vinna framgång i den invändningen. De har betalat in skatt och sociala avgifter för vår medlem, det är självklart att de är arbetsgivare. Under anställningsintervjun träffade hon samtliga tre delägare, att de inte skulle känt till hennes anställning är uteslutet. I det här fallet har vår medlem blivit av med jobbet utan några grunder alls, säger Lena Isenstam.

Bolagets representant, som undertecknade anställningsavtalet, var också angiven som kontaktperson när tjänsten annonserades ut på Platsbanken, vilket också styrker att han var behörig att teckna anställningsavtal för bolagets räkning.

Nu har Unionen stämt bolaget i Stockholms tingsrätt och kräver 75 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Att skadeståndskravet är förhållandevis lågt beror på att kvinnan bara hade varit anställd en kort tid vid avskedandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen