Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bättre information om Trelleborgs uppförandekod utlovas

Efter mer än ett års stridigheter har de anställda på fabriken i Sri Lanka tillåtits bilda en fackklubb. På Trelleborg beklagar man att det tagit sådan tid, och lovar att förtydliga informationen om uppförandepolicyn inom koncernen.<br />
Publicerad
Trelleborg har en däckfabrik i en frizon i Sri Lanka. Frizonerna är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare med bland annat gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader.
Sedan hösten 2003 har de anställda på däckfabriken engagerat sig fackligt. För att fackklubben ska få legitimitet krävs det att den lokala företagsledningen erkänner klubben, något som den vägrat.
- Det är beklagligt att det blev på det här sättet. Vi har inte fått någon stringent information från våra rådgivare på plats, sedan har det varit en local management som inte har agerat i enlighet med våra riktlinjer, säger Mikael Byström, Trelleborgs informationsdirektör.
Företaget har en uppförandepolicy som slår fast att man "ska respektera våra anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter".
Först efter påtryckningar från bland annat en fackföreningsinternational och svenska Industrifacket lyckades arbetarna i Sri Lanka bilda en fackklubb.
Enligt Bert Zetterberg, Sifs internationella sekreterare, kan uppförandekoder vara ett trubbigt verktyg.
- De flesta koder blir bara ensidiga deklarationer från företaget. De fackliga organisationerna kan ställa frågan till företaget hur man lever upp till koden, och vilka system för implementering och uppföljning som finns. Men det är väl det som inte sker.
Enligt Mikael Byström ska Trelleborg se till att situationen inte upprepas på annat håll.
- Vi poängterar ytterligare vår ståndpunkt ute i organisationen och visar på det här caset. Vi är glada att vi har kunnat lösa detta och har en fungerande facklig organisation på Sri Lanka nu.
Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i frizoner. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."