Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bättre information om Trelleborgs uppförandekod utlovas

Efter mer än ett års stridigheter har de anställda på fabriken i Sri Lanka tillåtits bilda en fackklubb. På Trelleborg beklagar man att det tagit sådan tid, och lovar att förtydliga informationen om uppförandepolicyn inom koncernen.<br />
Publicerad
Trelleborg har en däckfabrik i en frizon i Sri Lanka. Frizonerna är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare med bland annat gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader.
Sedan hösten 2003 har de anställda på däckfabriken engagerat sig fackligt. För att fackklubben ska få legitimitet krävs det att den lokala företagsledningen erkänner klubben, något som den vägrat.
- Det är beklagligt att det blev på det här sättet. Vi har inte fått någon stringent information från våra rådgivare på plats, sedan har det varit en local management som inte har agerat i enlighet med våra riktlinjer, säger Mikael Byström, Trelleborgs informationsdirektör.
Företaget har en uppförandepolicy som slår fast att man "ska respektera våra anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter".
Först efter påtryckningar från bland annat en fackföreningsinternational och svenska Industrifacket lyckades arbetarna i Sri Lanka bilda en fackklubb.
Enligt Bert Zetterberg, Sifs internationella sekreterare, kan uppförandekoder vara ett trubbigt verktyg.
- De flesta koder blir bara ensidiga deklarationer från företaget. De fackliga organisationerna kan ställa frågan till företaget hur man lever upp till koden, och vilka system för implementering och uppföljning som finns. Men det är väl det som inte sker.
Enligt Mikael Byström ska Trelleborg se till att situationen inte upprepas på annat håll.
- Vi poängterar ytterligare vår ståndpunkt ute i organisationen och visar på det här caset. Vi är glada att vi har kunnat lösa detta och har en fungerande facklig organisation på Sri Lanka nu.
Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i frizoner. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.