Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bättre information om Trelleborgs uppförandekod utlovas

Efter mer än ett års stridigheter har de anställda på fabriken i Sri Lanka tillåtits bilda en fackklubb. På Trelleborg beklagar man att det tagit sådan tid, och lovar att förtydliga informationen om uppförandepolicyn inom koncernen.<br />
Publicerad
Trelleborg har en däckfabrik i en frizon i Sri Lanka. Frizonerna är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare med bland annat gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader.
Sedan hösten 2003 har de anställda på däckfabriken engagerat sig fackligt. För att fackklubben ska få legitimitet krävs det att den lokala företagsledningen erkänner klubben, något som den vägrat.
- Det är beklagligt att det blev på det här sättet. Vi har inte fått någon stringent information från våra rådgivare på plats, sedan har det varit en local management som inte har agerat i enlighet med våra riktlinjer, säger Mikael Byström, Trelleborgs informationsdirektör.
Företaget har en uppförandepolicy som slår fast att man "ska respektera våra anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter".
Först efter påtryckningar från bland annat en fackföreningsinternational och svenska Industrifacket lyckades arbetarna i Sri Lanka bilda en fackklubb.
Enligt Bert Zetterberg, Sifs internationella sekreterare, kan uppförandekoder vara ett trubbigt verktyg.
- De flesta koder blir bara ensidiga deklarationer från företaget. De fackliga organisationerna kan ställa frågan till företaget hur man lever upp till koden, och vilka system för implementering och uppföljning som finns. Men det är väl det som inte sker.
Enligt Mikael Byström ska Trelleborg se till att situationen inte upprepas på annat håll.
- Vi poängterar ytterligare vår ståndpunkt ute i organisationen och visar på det här caset. Vi är glada att vi har kunnat lösa detta och har en fungerande facklig organisation på Sri Lanka nu.
Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i frizoner. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.