Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad för alkoholproblem fall i AD

Får en arbetsgivare avskeda en anställd för att denne åkt fast för rattfylla och blivit av med körkortet men ändå tar bilen till jobbet? Det får AD ta ställning till sedan Sif stämt Emmaboda glas.<br />
Publicerad
Den medelålders man som stämningen i Arbetsdomstolen, AD, gäller var anställd hos fönstertillverkaren i nära tjugo år.
En lördag förra hösten greps han med 1,54 promille alkohol i blodet och blev genast av med körkortet.
Enligt stämningsansökan kände han sedan en sådan ånger att han inte genast kunde förmå sig att berätta om vad som hänt, vare sig för hustrun eller sin chef.
I ett försök att hålla skenet uppe tog han därför ändå bilen till jobbet under den nästkommande veckan.
Men sedan hans chef blivit informerad av polisen ombads mannen lämna ifrån sig sina nycklar till arbetet och åka hem.
Snart avskedades han, med motiveringen
att han kört rattfull, kört bil utan körkort, inte informerat arbetsgivaren och inte kunde utföra sina arbetsuppgifter utan körkortet.
Han tvingades lämna sin anställning i november förra året.
Sif anser att den avskedade mannen inte fått tillräcklig hjälp med sitt sjukdomspräglade alkoholmissbruk och att han kan sköta sitt arbete utan körkort.
Men oavsett det håller inte arbetsgivarens motiv ens för en saklig uppsägning av mannen, hävdar förbundet.
I stämningsansökan yrkar Sif därför på att AD, om det visar sig att avskedandet skett utan att det ens funnits saklig grund för uppsägning, ska ogiltigförklara avskedandet och se till att arbetsgivaren får betala ett skadestånd på 150 000 kronor.
Om domstolen anser att avskedandet skett trots att det bara funnits grund för uppsägning kräver förbundet att mannen får ett allmänt skadestånd på 70 000 kronor och ekonomiskt skadestånd som motsvarar sex månadslöner inklusive semesterersättning, drygt 226 000 kronor.
Huvudförhandlingen i AD hålls i dag tisdag.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.