Den 17 januari 2024 kallades två svenska Google-anställda till möte. På mötet fick de veta att sökjätten skulle göra en omorganisation och att deras tjänster då skulle försvinna. De erbjöds att skriva på en ”ömsesidig överenskommelse” och säga upp sig. Båda personerna tackade nej. Två veckor senare kallade Google till förhandling med de anställdas fackförbund, Unionen.
Nu anser facket att den globala sökjätten har brutit mot lagen genom att blanda in dem för sent. Konflikten har tagit sig hela vägen till Arbetsdomstolen. Men bakom tvisten döljer sig en mycket större fråga: Unionen, och ett växande antal anställda, vill ha kollektivavtal på Google. Ett företag som likt Tesla är internationellt känt för sin vägran att förhandla och för bestraffningar av fackliga.
Samma konflikt som på Klarna
De senaste åren har innehållit flera uppmärksammade strider mellan fack och arbetsgivare i Sverige: på Tesla, Spotify, Klarna och nu Google. Det har handlat om stora bolag som varit principiellt emot att teckna kollektivavtal. Något som är relativt ovanligt här.
Företagens hårda motstånd har gjort att en annan fråga har väckts till liv: hur mycket inflytande måste ett företag ge till facket när de saknar kollektivavtal? Frågan var på väg att prövas för ett år sedan på Klarna. Men när företaget gick med på att teckna avtal ställdes rättsprocessen in.
Nu är samma fråga aktuell på Google. Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, tar själv upp jämförelsen med Klarna.
– Det är en snarlik situation på Google, även om det inte är lika många berörda personer och inte lika högljutt läge, säger han och fortsätter:
– Om vi lyfter blicken lite är det intressanta att det finns stark vilja hos de anställda på de här företagen att få ett inflytande. Det är det som kanske förvånade Klarna, att det strömmade till medlemmar och att det här blev en viktig fråga.
Har Unionen haft ett särskilt fokus på medlemsrekrytering och organisering på Google den senaste tiden?
– Ja, jag skulle säga att vi har det på väldigt många av de här företagen. Det är inte så att Google sticker ut, men de är ett av många där vi har mycket aktiviteter och en ökad kunskap. Man såg att vi lyckades på Klarna. Det har gjort att intresset har ökat, tror jag.
Är domstolstvisten på Google också ett sätt att få kollektivavtal, eller flytta företaget närmare avtal?
– Ja, det kan man säga. Vi vill att alla våra medlemmar ska ha kollektivavtal på sin arbetsplats. Det är vårt grunduppdrag som medlemmarna ger förbundet när man går med.
Hur stor andel av de anställda är medlemmar på Google i dag?
– Det säger vi aldrig, men vi har vuxit och har tillräckligt många för att det ska finnas en vilja att hävda våra rättigheter.
Google: Vi följer reglerna
Domstolstvisten på Google har sin grund i en 20 år gammal EU-regel om medbestämmande i arbetslivet. Google hävdar själva att de följer reglerna. Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google Sverige, skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi följer lokal lagstiftning på varje marknad vi är verksamma i. Vi har noggrant granskat detta ärende och anser att Unionen saknar grund för sitt anspråk. Vi kommer att försvara vår sak i målet.”
Lewis Åkerman vill inte svara på om Google delar Unionens bild av vad som har hänt för de anställda. Men i sitt svaromål till Arbetsdomstolen skriver de att mötet med de två anställda varken innehöll en förhandling eller någon bestämd information om att deras jobb skulle försvinna. I stället var det ett en ”diskussion” med syfte att ”utreda olika handlingsalternativ”, inför en omorganisation där tjänsterna ”föreslogs att försvinna”.
Google skriver också att EU-reglerna inte alls kräver att facket involveras i det skedet – det räcker att prata direkt med de anställda.
Martin Wästfelt på Unionen säger att facket har ”gott på fötterna”, trots att de har en helt annan uppfattning om vad reglerna innebär.
Google är ett stort företag med många jurister i toppklass. Menar du att de helt har missbedömt situationen?
– Vi har satt oss in i det på ett djupt och seriöst sätt och gör den här bedömningen. Sedan får de svara för sin bedömning.
De här reglerna har funnits i över 20 år. Varför prövar ni dem på just Google, och varför först nu?
– De allra, allra flesta företag i Sverige har tillämpat reglerna på det sätt som vi anser att de ska, säger Wästfelt och fortsätter:
– Det är huvudförklaringen. Sedan är det klart att det finns arbetsplatser där vi har någon enstaka medlem och inte har kunnat kontrollera detta, det krävs ju att det är ett antal medlemmar och att det är en dialog om vad som händer. Det är inte så att vi självmant kan sitta och kontrollera företag.
Han avslutar:
– Jag tycker det är bra att detta uppmärksammas, för det sätter också fingret på det fackliga grunduppdraget. De allra flesta vill inte att arbetsgivare ska gå direkt på en individ och konfrontera dem med saker. De tycker det är bra att facket finns som en sköld.