Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
I veckan hoppade fem LO-förbund av förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, och i torsdags meddelade Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund att de gör samma sak. Uppgifter till tidningen Arbetsvärlden gör gällande att flera TCO-förbund också överväger att hoppa av.
Förhandlingarna, som har kommit till som en av punkterna i januariavtalet, handlar om att utöka undantagen från turordningsreglerna. På ena sidan finns arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och på den andra LO och tjänstemännen i PTK. Orsaken till krisen är ett förslag om att begreppet ”saklig grund” ska tas bort, vilket enligt facken skulle ge arbetsgivarna för stor makt att säga upp vem de vill.
Läs mer: Fem fack lämnar las-förhandling
Skrivningen om ”saklig grund” i las kom till för att undvika godtyckliga uppsägningar. Det gäller dels vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, alltså då företagen måste dra ner på personal på grund av exempelvis minskad orderingång eller omorganisationer. Och dels vid personliga skäl, alltså då en anställd inte uppfyllt sina förpliktelser i anställningsavtalet.
– Tidigare hade arbetsgivarna i princip fri uppsägningsrätt och konsekvenserna blev extra påtagliga vid strukturomvandlingar. Bolagens ekonomiska intressen fick stor betydelse och det togs liten hänsyn till arbetstagarnas behov av trygghet. Lagen instiftades för att arbetsgivarna inte skulle kunna plocka ut dem man vill bli av med, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.
Läs mer: Myt att las inte fungerar
Förutom anställningstryggheten finns det ytterligare ett skäl till skrivningen om saklig grund i lagen, nämligen ett samhällsintresse att upprätthålla en hög sysselsättning för alla på arbetsmarknaden
– Arbetstagare som är attraktiva behöver egentligen inte las, de kommer att få behålla sina jobb eller bli rekryterade av andra arbetsgivare. Las är till för att skydda sysselsättningen för mindre konkurrenskraftiga arbetstagare. Det betyder inte att de gör ett dåligt jobb, men arbetsgivare kan se en möjlighet att rekrytera någon som är ännu effektivare och har ännu nyare kunskaper.
Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda
Direktiven i den så kallade januariöverenskommelsen rör utökade undantag i turordningsreglerna i utbyte mot ett ökat ansvar för arbetsgivarna vad gäller kompetensutveckling. Saklig grund nämns däremot inte, och Carin Ulander-Wänman tvivlar på om parterna kommer våga röra den delen av lagen.
– Det är en kärnparagraf i anställningsskyddet för arbetstagare som är mindre konkurrenskraftiga. Jag har mycket svårt att tro att facken kommer att gå med på en så grundläggande förändring.
Läs mer: Svenskt Näringsliv: "Trygghet är att inte bita sig fast vid ett jobb"
Men om saklig grund skulle tas kan konsekvensen bli att det skapas ett A- och ett B-lag.
– Det finns en risk för en tudelad och elitistisk arbetsmarknad, där bara de som är bäst utbildade, mest produktiva, är friska och inte har småbarn har anställningstrygghet, säger Carin Ulander-Wänman.
– I dag finns det en ”grind” om hur en arbetsgivare ska agera enligt lagstiftningen, tar man bort den kommer det att bli ett högre tryck på arbetsgivarföreträdare att byta ut medarbetare.
Unionen vill inte kommentera de pågående förhandlingarna. Malin Wulkan, tf chefsjurist, påpekar att konsekvenserna för anställningstryggheten beror på om och vad parterna eventuellt kommer överens om för ändringar:
”För Unionen är det en självklar utgångspunkt att värna anställningstryggheten och att det ska finnas ett skydd mot godtycke”, skriver hon i en kommentar till Kollega.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen