Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ändring i las kan skapa delad arbetsmarknad

Saklig grund kom till i las för att undvika godtyckliga uppsägningar. Att ta bort det riskerar ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, enligt arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Risken är att bara de bäst utbildade, mest produktiva och friska får anställningstrygghet, befarar arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman. Colourbox

I veckan hoppade fem LO-förbund av förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, och i torsdags meddelade Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund att de gör samma sak. Uppgifter till tidningen Arbetsvärlden gör gällande att flera TCO-förbund också överväger att hoppa av.

Förhandlingarna, som har kommit till som en av punkterna i januariavtalet, handlar om att utöka undantagen från turordningsreglerna. På ena sidan finns arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och på den andra LO och tjänstemännen i PTK. Orsaken till krisen är ett förslag om att begreppet ”saklig grund” ska tas bort, vilket enligt facken skulle ge arbetsgivarna för stor makt att säga upp vem de vill.

Läs mer: Fem fack lämnar las-förhandling

Skrivningen om ”saklig grund” i las kom till för att undvika godtyckliga uppsägningar. Det gäller dels vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, alltså då företagen måste dra ner på personal på grund av exempelvis minskad orderingång eller omorganisationer. Och dels vid personliga skäl, alltså då en anställd inte uppfyllt sina förpliktelser i anställningsavtalet.

– Tidigare hade arbetsgivarna i princip fri uppsägningsrätt och konsekvenserna blev extra påtagliga vid strukturomvandlingar. Bolagens ekonomiska intressen fick stor betydelse och det togs liten hänsyn till arbetstagarnas behov av trygghet. Lagen instiftades för att arbetsgivarna inte skulle kunna plocka ut dem man vill bli av med, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

Läs mer: Myt att las inte fungerar

Förutom anställningstryggheten finns det ytterligare ett skäl till skrivningen om saklig grund i lagen, nämligen ett samhällsintresse att upprätthålla en hög sysselsättning för alla på arbetsmarknaden

– Arbetstagare som är attraktiva behöver egentligen inte las, de kommer att få behålla sina jobb eller bli rekryterade av andra arbetsgivare. Las är till för att skydda sysselsättningen för mindre konkurrenskraftiga arbetstagare. Det betyder inte att de gör ett dåligt jobb, men arbetsgivare kan se en möjlighet att rekrytera någon som är ännu effektivare och har ännu nyare kunskaper.

Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda

Direktiven i den så kallade januariöverenskommelsen rör utökade undantag i turordningsreglerna i utbyte mot ett ökat ansvar för arbetsgivarna vad gäller kompetensutveckling. Saklig grund nämns däremot inte, och Carin Ulander-Wänman tvivlar på om parterna kommer våga röra den delen av lagen.

– Det är en kärnparagraf i anställningsskyddet för arbetstagare som är mindre konkurrenskraftiga. Jag har mycket svårt att tro att facken kommer att gå med på en så grundläggande förändring.

Läs mer: Svenskt Näringsliv: "Trygghet är att inte bita sig fast vid ett jobb"

Men om saklig grund skulle tas kan konsekvensen bli att det skapas ett A- och ett B-lag.

– Det finns en risk för en tudelad och elitistisk arbetsmarknad, där bara de som är bäst utbildade, mest produktiva, är friska och inte har småbarn har anställningstrygghet, säger Carin Ulander-Wänman.

– I dag finns det en ”grind” om hur en arbetsgivare ska agera enligt lagstiftningen, tar man bort den kommer det att bli ett högre tryck på arbetsgivarföreträdare att byta ut medarbetare.

Unionen vill inte kommentera de pågående förhandlingarna. Malin Wulkan, tf chefsjurist, påpekar att konsekvenserna för anställningstryggheten beror på om och vad parterna eventuellt kommer överens om för ändringar:

”För Unionen är det en självklar utgångspunkt att värna anställningstryggheten och att det ska finnas ett skydd mot godtycke”, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.