Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Viktigt att våga säga nej

Många som arbetar inom ideella organisationer vill väldigt gott och väldigt mycket. Därför är det viktigt att våga säga nej så engagemanget inte dör ut och hälsan tar stryk, det menar Madeleine Fridh på Rädda Barnen.
Petra Rendik Publicerad
Jonathan Hyams/Save the Children (Rädda Barnen)
Flyktingförläggning i Libanon 2013. Jonathan Hyams/Save the Children (Rädda Barnen)

Madeleine Fridh gör skillnad varje dag på jobbet. Hon arbetar på Rädda Barnen i Stockholm med ett projekt som heter Lika villkor, som går ut på att stärka barns rättigheter i socioekonomiskt utsatta områden. Förutom att hon värnar om barnens rättigheter så har hon också koll på kollegornas villkor som Unionens klubbordförande.

Madeleine är 29 år men har lång erfarenhet av att arbeta inom ideella organisationer. Hon har läst läxor med barn i Hammarkullen i Göteborg, varit aktiv i Rädda barnens ungdomsförbund och det första riktiga jobbet var på Sveriges elevråds centralorganisation där hon arbetade med Operation dagsverke.

Att få göra skillnad på strukturell nivå är viktigt men det bästa med jobbet, enligt Madeleine, är trots allt alla möten med människor.

– Arbetet är inte ett kall men jag tänker att det här är ett väldigt meningsfullt jobb och så är det roligt, säger hon.

Men det är just att jobbet är roligt som kan vara kruxet. För när det är roligt och man dessutom brinner för det man gör är det så enkelt att bara gasa utan att bromsa. Ingen mår bra av att aldrig bromsa.

– Vi vill väldigt gott och väldigt mycket. Men vi har ju precis som i många organisationer människor som sjukskriver sig. Det här är ett jobb som aldrig tar slut, vi kommer aldrig att bli klara. Därför måste man testa att säga nej ibland.

Rädda Barnen som arbetsgivare och arbetsplats är bra tycker Madeleine, även om det alltid finns utmaningar, förklarar hon diplomatisk. Lönenivåer är rimliga, även om det här inte är ett jobb du blir rik på. Friskvårdsbidrag, möjlighet att träna på arbetstid, en halv dag ledigt varje sommar för att bada med barnen och en halv dag ledigt varje jul för att hinna köpa klappar och relativt fritt förfogande över sin arbetstid.

– Det är en förmån att ha stort eget ansvar över sin tid. Men det krävs att man har integritet och självförtroende nog att känna sig nöjd med det man gjort eftersom ingen kan göra allt. Samtidigt krävs det bra chefer och ledare som kan sätta rimliga mål, säger Madeleine som själv har blivit bättre på att värdesätta sig egen fritid sen hon fick egna barn.

För de som söker sig till Rädda Barnen är det ofta en självklarhet att vilja främja ett rättighetsperspektiv i samhället och därför är man också mån om sina egna rättigheter.

Bilden av att arbetsgivaren vill hålla nere löner eller att medarbetare jobbar non stopp för den goda sakens skull stämmer i alla fall inte in på Madeleines arbetsplats där i stort sett alla är medlemmar i facket, även om långt ifrån alla är aktiva.

Men visst, ibland får det fackliga arbetet stå tillbaka i kampen för en bättre värld erkänner Madeleine. För den får aldrig stjäla värdefull tid av anställningen som går ut på att göra livet drägligare för utsatta barn.

– Samtidigt försöker vi intala oss att om man som medarbetar trivs och mår bra, då gör vi i slutändan ett bättre arbete som gynnar barnen. Det är inte så svårt att motivera egentligen men för stunden kan det vara svårt att prioritera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.