Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vart tog teambuildingen vägen?

Var det bara ett modebegrepp eller är det ett seriöst fenomen som fortfarande fungerar? Kollega granskar teambuildingens roll i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Stefan Holm
En klassisk övning för att lära sig att lita på varandra. Vågar du falla baklänges och lita på att kollegan tar emot? Stefan Holm

Föreställ dig ett övergivet köpcentrum höljt i dunkel. Du sitter skakande och hukar bakom en kvarglömd shoppingvagn och hoppas att zombierna som väsande hasar omkring på jakt efter hjärna inte ska få upp vittringen på dig. Om de upptäcker dig och smittar dig lovar du dig själv att bita kollegan Göran först av alla ? det var han som föreslog zombieäventyret när teambuildingidén fördes på tal. "Bygg team" är ett av Percy Barneviks bästa tips i nya boken Ledarskap 200 råd.

Skadar gör det väl inte.

Man anar en nytändning för fenomenet teambuilding, som under senare år inte haussats lika mycket som tidigare.  Men teambuildingen har inte försvunnit, den har bara förändrats och klonats. Zombieteambuilding är bara det senaste i floran. Att ta emot fallande kollegor är så 1990-tal. I dag krävs det betydligt mer raffinerade upplevelser för att inte personalen ska sucka unisont - been there, done that. Bland dagens utbud finns allt från mord och middagar och äventyrsbanor till spökvandringar och fångarna på fortet. Ju mer halsbrytande desto bättre.

Eller inte. För när man talar med forskare så finns det teambuilding och så finns det teambuilding.  Den gängse varianten, den förment roliga och lustfyllda som innebär en dags flamsande borta från kontoret för vissa eller en jobbig och förnedrande upplevelse för andra, finns det mycket lite forskning om.  I en D-uppsats med några år på nacken konstaterar tre företagsekonomer att teambuilding är en aktivitet i tiden, ett modebegrepp. Men experterna är tveksamma till värdet av den lätta varianten:

- Skadar gör det väl inte, men ingen större nytta heller om man inte vet vad man vill uppnå, säger Josi Lundin, adjunkt i psykologi vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap.

- Det är väl ingen som tror att paddla kanot kan leda till annat än goda relationer. Vi jobbar med teambuilding på en helt annan nivå.

Susan Wheelan, organisationskonsult och grupp­forskare, är inne på samma spår och vill helst förbjuda teambuilding i bemärkelsen massera en kollega eller överleva i vildmarken med arbetskamrater.  Hon anser att det krävs övningar kopplade till jobbet för att bygga starka grupper och lag. För seriös grupputveckling krävs, förutom rejält med tid, också kunskaper i gruppsykologi och grupprocesser. Det måste tas hänsyn till gruppens storlek, struktur, historia etcetera, anser Wheelan och hennes följare.

Att fungerande grupper är ett vinnande koncept råder ingen tvekan om.

Försvarshögskolan har räknat ut att i en fullt sammansvetsad grupp läggs 80 procent av energin på arbetsuppgifterna. I en ny grupp läggs däremot bara 20 procent på jobbet - resten av energin går åt till relationsfrågor.

Man började betrakta arbetsplatsen som en kultur.

Hardcore-teambuilding har det forskats kring sedan 1920-talet då Hawthorne-studierna genomfördes i USA på en grupp arbetare på Western Electric Hawthorne Work.  I Sverige var arbetslivet på 1970-talet präglat av gruppdynamiska övningar och sensitivitetsträning, men de gick under rubriken kurser och inte teambuilding.

Teambuilding light, eller vad man nu ska kalla den variant som påminner mer om en kickoff än om en seriös grupputbildning, blev enligt vissa källor populär först under 1990-talets senare hälft, då det florerade otaliga historier om roliga äventyr och upptåg.

- Jag tror teambuildingeran sammanföll med att man började betrakta arbetsplatsen som en kultur, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Jonas Engman menar att det går alldeles utmärkt att betrakta teambuilding som en övergångsritual, att jämföra med till exempel nollning eller en möhippa. En ritual som signalerar att det sker en förändring, till exempel att en ny arbetsgrupp formeras eller att man gör en nystart.

- Mycket av de övningar man hör talas om tar efter våra föreställningar om militär teambuilding och handlar om att utsättas för kännbara prövningar.  I alla övergångsritualer universellt ingår degradering - ska man förändra sin status måste man bli påmind om vem man inte är. I teambuilding är det vanligt att alla degraderas, även chefen, och genomgår något slags förvandling.  I zombie-teambuildingen tillkommer dessutom momentet maskering, som tydligt visar att deltagarna skiftar roll.

Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera.

Ritualen är en social form som hjälper folk att ta sig vidare, men sedan är det många faktorer som spelar in om man ska lyckas i sitt uppsåt.  Det kan finnas alla möjliga misstämningar inom en grupp som en övergångsritual omöjligt kan rätta till.

- Det värsta är alla amatörförståsigpåare som tror att det räcker med teambuilding för att få en fungerande arbetsgrupp. Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera, säger Jonas Engman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.