Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vart tog teambuildingen vägen?

Var det bara ett modebegrepp eller är det ett seriöst fenomen som fortfarande fungerar? Kollega granskar teambuildingens roll i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Stefan Holm
En klassisk övning för att lära sig att lita på varandra. Vågar du falla baklänges och lita på att kollegan tar emot? Stefan Holm

Föreställ dig ett övergivet köpcentrum höljt i dunkel. Du sitter skakande och hukar bakom en kvarglömd shoppingvagn och hoppas att zombierna som väsande hasar omkring på jakt efter hjärna inte ska få upp vittringen på dig. Om de upptäcker dig och smittar dig lovar du dig själv att bita kollegan Göran först av alla ? det var han som föreslog zombieäventyret när teambuildingidén fördes på tal. "Bygg team" är ett av Percy Barneviks bästa tips i nya boken Ledarskap 200 råd.

Skadar gör det väl inte.

Man anar en nytändning för fenomenet teambuilding, som under senare år inte haussats lika mycket som tidigare.  Men teambuildingen har inte försvunnit, den har bara förändrats och klonats. Zombieteambuilding är bara det senaste i floran. Att ta emot fallande kollegor är så 1990-tal. I dag krävs det betydligt mer raffinerade upplevelser för att inte personalen ska sucka unisont - been there, done that. Bland dagens utbud finns allt från mord och middagar och äventyrsbanor till spökvandringar och fångarna på fortet. Ju mer halsbrytande desto bättre.

Eller inte. För när man talar med forskare så finns det teambuilding och så finns det teambuilding.  Den gängse varianten, den förment roliga och lustfyllda som innebär en dags flamsande borta från kontoret för vissa eller en jobbig och förnedrande upplevelse för andra, finns det mycket lite forskning om.  I en D-uppsats med några år på nacken konstaterar tre företagsekonomer att teambuilding är en aktivitet i tiden, ett modebegrepp. Men experterna är tveksamma till värdet av den lätta varianten:

- Skadar gör det väl inte, men ingen större nytta heller om man inte vet vad man vill uppnå, säger Josi Lundin, adjunkt i psykologi vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap.

- Det är väl ingen som tror att paddla kanot kan leda till annat än goda relationer. Vi jobbar med teambuilding på en helt annan nivå.

Susan Wheelan, organisationskonsult och grupp­forskare, är inne på samma spår och vill helst förbjuda teambuilding i bemärkelsen massera en kollega eller överleva i vildmarken med arbetskamrater.  Hon anser att det krävs övningar kopplade till jobbet för att bygga starka grupper och lag. För seriös grupputveckling krävs, förutom rejält med tid, också kunskaper i gruppsykologi och grupprocesser. Det måste tas hänsyn till gruppens storlek, struktur, historia etcetera, anser Wheelan och hennes följare.

Att fungerande grupper är ett vinnande koncept råder ingen tvekan om.

Försvarshögskolan har räknat ut att i en fullt sammansvetsad grupp läggs 80 procent av energin på arbetsuppgifterna. I en ny grupp läggs däremot bara 20 procent på jobbet - resten av energin går åt till relationsfrågor.

Man började betrakta arbetsplatsen som en kultur.

Hardcore-teambuilding har det forskats kring sedan 1920-talet då Hawthorne-studierna genomfördes i USA på en grupp arbetare på Western Electric Hawthorne Work.  I Sverige var arbetslivet på 1970-talet präglat av gruppdynamiska övningar och sensitivitetsträning, men de gick under rubriken kurser och inte teambuilding.

Teambuilding light, eller vad man nu ska kalla den variant som påminner mer om en kickoff än om en seriös grupputbildning, blev enligt vissa källor populär först under 1990-talets senare hälft, då det florerade otaliga historier om roliga äventyr och upptåg.

- Jag tror teambuildingeran sammanföll med att man började betrakta arbetsplatsen som en kultur, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Jonas Engman menar att det går alldeles utmärkt att betrakta teambuilding som en övergångsritual, att jämföra med till exempel nollning eller en möhippa. En ritual som signalerar att det sker en förändring, till exempel att en ny arbetsgrupp formeras eller att man gör en nystart.

- Mycket av de övningar man hör talas om tar efter våra föreställningar om militär teambuilding och handlar om att utsättas för kännbara prövningar.  I alla övergångsritualer universellt ingår degradering - ska man förändra sin status måste man bli påmind om vem man inte är. I teambuilding är det vanligt att alla degraderas, även chefen, och genomgår något slags förvandling.  I zombie-teambuildingen tillkommer dessutom momentet maskering, som tydligt visar att deltagarna skiftar roll.

Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera.

Ritualen är en social form som hjälper folk att ta sig vidare, men sedan är det många faktorer som spelar in om man ska lyckas i sitt uppsåt.  Det kan finnas alla möjliga misstämningar inom en grupp som en övergångsritual omöjligt kan rätta till.

- Det värsta är alla amatörförståsigpåare som tror att det räcker med teambuilding för att få en fungerande arbetsgrupp. Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera, säger Jonas Engman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält