Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Utfrysning på jobbet inbyggt i organisationer

Organisationer kan bära skulden för att personer blir utfrysta på jobbet. Forskaren Anneli Matsson vill att företag river ner stigmat kring exkludering och utmanövrering på arbetsplatser.
Oscar Broström Publicerad 17 oktober 2022, kl 11:42
Kvinna står i förgrunden med fyra personer i bakgrunden.
Ostracism eller utfrysning kan vara inbyggd del i organisationer. Foto: Shutterstock

Att medarbetare blir utfrysta och exkluderade på arbetsplatser ses ofta som problem på individnivå.

Men det här fenomenet – även kallat ostracism – kan hellre vara ett resultat av organisatoriska brister. Det menar Anneli Matsson, som skrivit en avhandling i ämnet.

– Vanligtvis brukar man fokusera på trakasserier, buffligt beteende eller aggressiva påhopp. Ostracism är mer subtilt. Det handlar om att undvika en person, att frysa ut och osynliggöra människor. Det jag kommit fram till, i korta drag, är att exkludering och utmanövrering kan ses som en pragmatisk process, ett sätt att tysta medarbetare för att lösa problem.

Matsson har i sin avhandling fokuserat på en enhet på ett stort svenskt sjukhus. Hon tror dock att klimatet kring exkludering ser likadant ut, oavsett om det gäller privat eller offentlig sektor.

 Tidigare forskning har visat att särbehandling i offentlig sektor sker frekvent, men det man kan säga är att organisationer inte finns i ett vakuum. Villkoren för offentlig sektor är samma som den privata, med NPM (New Public Management), när det kommer till hur ledning och organisationer styrs.

Problem puttas ner i organisationen

Anneli Matsson valde att fokusera på det här ämnet efter att ha kommit i kontakt med problemet under sin tid som verksam i företagshälsovården.

Hon märkte då att organisatoriska problem får individanpassade lösningar.

– Det är dags att börja titta på organisationen. Vad är det som händer i verksamheten som möjliggör och rättfärdigar att det sker, som ser till att problemen inte försvinner.

Gemensamt för många organisationer i dag är, enligt Matsson, att problem ”puttas ner i organisationen”. Det blir folket nära golvet som förväntas lösa problemen, hellre än att de lyfts högre upp.

 Det finns en praxis i dag att arbetsmiljön delegeras till första linjens chefer. Om arbetsmiljön ska hanteras på första linjens nivå kommer det inte ske några förändringar på organisatorisk nivå.

Det kan dessutom finnas riktlinjer och företagspolicys högre upp i verksamheten som bidrar till exkludering och utfrysning. Ett exempel från sjukhuset var en varumärkespolicy som var överordnad allt annat och gav uttryck för ett ”perfektionsideal”. När verksamheten ville ge sken av att organisationen var perfekt blev det svårt för människor längre ned i leden att lyfta problem och påvisa ojämlikhet.

 Därför utvecklas tystnadsstrategier. Det skapas censur. Vad pratar vi om här och vad pratar vi inte om här?

Rätta in dig i ledet annars hamnar du utanför?

 Precis.

”Skapar psykiskt lidande”

I avhandlingen skriver Matsson att social utsatthet i arbetslivet har ökat, men att rättsskyddet och arbetsskadeförsäkringsskyddet för de som särbehandlas är svagt.

Problemet behöver synliggöras, menar Matsson, och pekar på riskerna för den som drabbas.

 Det är välbelagt hur den psykosociala hälsan påverkas av exkludering och ostrasism. Det skapar psykiskt lidande. En annan dimension är försörjning. Om man manövreras ut har man svårt att få positiva referenser, vilket kan leda till att det blir svårt att ta sig till nya jobb. Det finns alltså en socioekonomisk aspekt i det här också, som kan få långtgående konsekvenser och leda till utslagning i arbetslivet.

Vad kan man göra inom en organisation för att motverka ostracism?

– Det första man behöver göra är riskanalyser av den organisatoriska arbetsmiljön. Vi måste göra oss av med stigmat kring särbehandling. I många organisationer finns policys kring att ”här accepterar vi inte sådant”, vilket då syftar till olika former av oacceptabelt beteende från enskilda individer, men så kallad nolltolerans fungerar inte, för det enda som händer är att det går under ytan. Vi behöver se särbehandling som ett komplext problem som sker i ett organisationspolitiskt landskap.

Arbetsmiljö

Anställda på Tikspac: "En giftig arbetsmiljö"

Arbetsmiljön på miljöstationsföretaget Tikspac, som har kontrakt med över hälften av landets kommuner, får stark kritik. ”Det är en giftig arbetsmiljö som gör folk sjuka”, säger en före detta anställd.
Lina Björk, David Österberg Publicerad 29 maj 2023, kl 06:00
Person som lägger en påse med hundbajs i en papperskorg utomhus.
På TiksPacs miljöstationer kan allmänheten hämta gratis skräppåsar i ett stort antal av landets kommuner. Nu kritiseras arbetsmiljön på företaget av anställda. Foto: Colourbox.

År 2001 bildades Tikspac. Företaget tecknar avtal med kommuner om att tillhandahålla miljöstationer med skräp- och hundbajspåsar. Kommunerna placerar sedan ut stationerna där många människor rör sig. På miljöstationerna kan företag köpa reklamplats.

Tikspac växte snabbt. Tre år i rad utsågs det till Gasellföretag, ett pris som delas ut årligen av tidningen Dagens Industri till Sveriges snabbast växande företag. Det expanderade också till andra länder i Norden.

En förutsättning för framgången var Tikspacs säljare. De byggde långsiktiga relationer med kommuner och företag och skapade på så vis en stabil kundbas. Som mest har runt 20 personer jobbat för företaget. Kollega har varit i kontakt med flera av dem och samtliga vittnar om att arbetsmiljön försämrades drastiskt efter att företaget för tre år sedan fick en ny ägare.

Lovade resor och fina titlar

Den första tiden efter ägarbytet var stämningen hoppfull, berättar de. Den nya ägaren, Dejan Shabacker, kallade alla till enskilda samtal. Vid dem skulle personalen få berätta hur de jobbade och vilka möjliga förbättringar de såg för företaget.

– Fast han pratade mest om sig själv. Jag berättade att jag bodde 14 mil från kontoret och jobbade hemifrån. Det tyckte han var bra och såg framför sig hur fler säljare skulle göra det. Jag skulle bli ansvarig för att lära upp dem, säger en person som började som säljare 2014.

Med den nya ägaren skulle personalen dessutom få kompetensutveckling, resor och nya titlar. Företaget flyttade också till ett nytt, tjusigare kontor.

Men det som hade verkat så bra började gradvis förvandlas till något sämre. Den bilden ger samtliga de personer som Kollega har varit i kontakt med.

– Han introducerade genast en lönemodell som innebar att vår provision blev betydligt lägre. Dessutom skrev han utan att meddela kunderna att avtalen fortsättningsvis skulle löpa på utan slutdatum, till skillnad från de två åren vi tidigare hade förhandlat om. Det blev mycket protester för vi kunde ju inte med gott samvete lura kunder på det sättet, säger en före detta säljare.

Enligt säljarna förbjöd han de anställda att aktivt informera kunderna om förändringen. Om kunderna inte läste orderbekräftelsen fick de skylla sig själva, hävdade han.

Både lönemodellen och säljavtalen fick han senare backa från då det blev en facklig tvist. 

Flera tvister med Unionen

Unionen har varit inblandade i flera förhandlingar och tvister med vd:n. Bland annat rörande säljavtalen, lönemodellen och under senare tid uppsägningar på grund av en omorganisation. Facket har även fått påminna honom om att betala ut sista lönen och att skicka arbetsgivarintyg.

Den nya ägaren ställde nya krav på de anställda. Långpendlarna fick inte längre jobba hemifrån. Två av bolagets säljare blev sjukskrivna och när de kom tillbaka var de avstängda från säljsystemet och fick i stället börja jobba i Excel-dokument. Det gjorde det svårt att både utföra jobbet och få det gjort under en rimlig tid.
– Jag tolkade det som en slags hämnd. Att jag sagt ifrån, blivit sjukskriven av arbetsmiljön och när jag kom tillbaka skulle ledningen visa var skåpet stod. Han ville provocera mig till en uppsägning, säger en tidigare anställd och får medhåll av sin kollega.

– Han var väldigt tydlig med att antingen var man med eller mot honom. Och var man emot så blev man utfryst. Jag hade 14 mil enkel resa till jobbet, men var plötsligt tvungen att komma in till kontoret varje dag.

Flera säljare på Tikspac sa upp sig

Snart började personalen säga upp sig. Enligt Tikspacs årsredovisning från 2021 fanns planer på att anpassa affärssystemet för att ansluta externa säljare. Företaget skulle alltså hyra in säljare i stället för att ha egna.

En del i det var ett kontrakt med callcenterföretaget Televinken, som finns på Cypern.

– Vi anställda förstod att det inte skulle funka med callcenter. Det var inte den typen av försäljning. För oss handlade det om att bygga relationer. Vi var inte jobbiga telefonförsäljare som ringde och tjatade som inte hade någon aning om vem de hade ringt till

Enligt en före detta anställd är även samarbetet med säljföretaget på Cypern nu avslutat.
Från att ha varit runt 20 anställda på Tikspac är man i dag en handfull kvar. De flesta säljare har sagt upp sig själva.

– Hjärtat i företaget försvann. Det kändes hela tiden som det fanns en annan plan för företaget än att det skulle gå bra. Som att han bara ville tjäna pengar och sedan dra, säger en tidigare anställd.

– Det är en giftig arbetsmiljö som gör folk sjuka, säger en annan.

Fick inte vara kvar på börsen

I de senaste två årsredovisningarna framgår att ägaren haft stora planer för Tikspac. Enligt senaste kvartalsrapporten ska företaget i stället sälja klistermärken på Dogpal. I rapporten står också att företaget nu åter har planer på att rekrytera säljare i Sverige.Tikspac har tidigare varit noterat på börsen. Företaget avnoterades dock när den nya ägaren tog över. Anledningen var att han suttit i fängelse och haft näringsförbud på grund av ekonomisk brottslighet som han begick i samband med den så kallade Cefour-härvan.

”Vill ha en härlig gruppdynamik”

Tikspacs ägare heter Dejan Shabacker. Han förnekar att företaget har brister i arbetsmiljön. Verksamhetens ambition har alltid varit att skapa en ”härlig gruppdynamik”, skriver han i ett mejlsvar till Kollega.

Flera före detta medarbetare anser att arbetsmiljön försämrades när du blev vd. Hur ser du på det?

– Tyvärr stöter alla verksamheter på medarbetare som av olika anledningar känner sig förfördelade eller på något annat sätt orättvist behandlade. Vi har hela tiden arbetat väldigt hårt med denna typ av frågeställning och verksamhetens ambition har aldrig varit något annat än att ha en härlig gruppdynamik där laget är viktigare än jaget. Självklart med reservation för att vi alla är olika och har olika behov.

Du ändrade i kundavtalen utan att meddela kunderna. Stämmer det?

– Jag förmodar att du syftar på något av våra kundavtal. Låt mig då säga att våra kundavtal inte skiljer sig från andra verksamheters kundavtal avseende ställda krav på kunden, att läsa igenom sitt avtalsförslag innan avtal signeras.

Förbjöd du medarbetarna att berätta för kunderna om förändringarna?

– Tikspac har varit väldigt mån om att göra precis som andra större verksamheter gör, det vill säga lägga ansvaret på att kunden faktiskt läser igenom sitt avtalsförslag så det till fullo förstås av kunden så inga missförstånd uppstår.

Du gjorde om lönesystemet så att provisionen blev lägre. Varför?

– I alla verksamheter finns det självklart anställningsavtal att förhålla sig till vilket naturligtvis Tikspac alltid gjort och kommer alltid göra.

Två säljare som var sjukskrivna säger att de inte längre hade tillgång till säljsystemet när de återvände. Varför?

– Tyvärr har Tikspac precis om andra företag råkat ut för otillbörlig hantering av vår kunddata av personal, vilket vi även vid ett specifikt tillfälle informerade ett fackförbund om. När vi uppdagade att det fanns säkerhetsbrister i vårt affärssystem var vi tvungna att förbättra det. Därav har vi alla verksamma i Tikspac vid olika tillfällen haft begränsad åtkomst till vårt affärssystem. Detta är en ganska allvarlig fråga då det berör verksamhetens immateriella tillgångar och att på något sätt otillbörligen tillskansa sig data eller hantera det på ett otillbörligt sätt är inte acceptabelt, inte bara hos Tikspac utan troligtvis hos flertalet andra verksamheter och myndighetsorgan. 

En person som hade blivit lovad att få jobba hemifrån fick inte det längre, trots 14 mils resväg. Varför?

– Alla personalärenden i Tikspac har hanterats med vägledning av olika fackförbund eller genom MBL-förhandlingar.

Väldigt många av dem som jobbade på Tikspac när du började jobbar inte längre kvar. Hur ser du på det?

– Givet all utmaning som berört oss alla på senare år med allt från virusutbrott, där knappt någon av oss visste vad det skulle leda till, och nu ett pågående krig i Europa så har det ställt krav på verksamheten i form av att vara lyhörd för omvärldsfaktorer. När denna typ av utmaning råder är det väldigt viktigt att anpassa både tjänster och investeringar till att vara defensiva. Jag hade verkligen önskat att så inte var fallet. Vad hade varit bättre än ett samhälls- och företagsklimat som var ett faktum innan virusutbrottet 2020 och nu pågående krig i vårt närområde i stället för konstanta utmaningar relaterat till våra kunders möjligheter att fortsatt vara en del av vårt koncept. Då hade vi genomgående kunnat vara framåtlutande.