Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen vill se krafttag mot stress och ohälsa

Arbetsmiljölagen fyller 40 år! Men nu måste regeringen ta i med hårdhandskarna för att lagen verkligen ska kunna följas. Därför behövs kraftfulla satsningar mot stress och ohälsa i arbetslivet. Det kräver Unionen tillsammans med sex andra fackförbund, tankesmedjan Arena Idé och forskare.
Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Unionen vill att regeringen inom kort skjuter till medel till Arbetsmiljöverket för att få bukt med stress och ohälsa i arbetslivet. Janerik Henriksson/TT

Situationen på våra arbetsplatser är så allvarlig att det behövs handling nu. Ett arbetsliv som skapar sjukdom och långvariga hälsoproblem kan vi aldrig acceptera, framhöll Unionens ordförande Martin Linder tillsammans med företrädare för fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Byggnads, Fackförbundet ST, IF Metall, Kommunal, Vision, samt tankesmedjan Arena och forskare, i en artikel på DN Debatt för en tid sedan.

För att bättre förstå orsakerna till den växande ohälsan och diskutera vad som kan göras har de fackförbunden från LO, TCO och Saco, i samarbete med tankesmedjan Arena idé under 2016 genomfört ett antal kunskapsbyggande seminarier.

Och de har kommit till tre åtgärder för att få bukt med det stora och växande antalet stressdiagnoser:

1. Fler inspektioner och ökad kunskapsspridning. Arbetsmiljöverket behöver anställa drygt 200 inspektörer för att nå de rekommendationer från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Och då räcker inte på långa vägar de 25 nya miljoner som finns i regeringens budget.

2. Ett tydligt genusperspektiv måste in i lagar, föreskrifter och inspektioner. Arbetsmiljölagen är manligt kodad. Den anställde som finns som en undertext i lagen är en man. Den pågående utredningen om arbetsmiljölagen och utvecklingen i dagens arbetsliv bör också undersöka hur genusperspektivet ska kunna föras in i lag och föreskrifter.

Ge också genusperspektivet en större tyngd i inspektionerna. Arbetsmiljöverket har på försök genomfört särskilda inspektioner med fokus på att fånga skillnader i mäns och kvinnors villkor i delar av kommunsektorn.

3. Ge företagshälsovården en tydligare roll i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket måste granska om alla arbetsgivare uppfyller arbetsmiljölagens krav på tillgång till en oberoende expertresurs som arbetar förebyggande och är ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Expertresurser behövs inte minst med tanke på den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som har siktet inställt på att minska den psykiska ohälsan.

Finns det någon av dessa punkter som är extra viktig för Unionens medlemmar?
– Nej, de bildar en helhet. Det är nödvändigt med en allmän resursförstärkning där regeringen skjuter till mer medel till Arbetsmiljöverket för att ge dem bättre möjligheter att utöva tillsyn över arbetsmiljölagen. Unionen arbetar också kontinuerligt för att få till stånd nya föreskrifter som förtydligar ansvar för arbetsmiljön och gör arbetsmiljölagen mer tillämplig på de arbetsmiljöproblem som våra medlemmar upplever. Ett exempel på detta är de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Text: Gertrud Dahlberg

Vad står i arbetsmiljölagen (AML)?

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält