Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen vill se krafttag mot stress och ohälsa

Arbetsmiljölagen fyller 40 år! Men nu måste regeringen ta i med hårdhandskarna för att lagen verkligen ska kunna följas. Därför behövs kraftfulla satsningar mot stress och ohälsa i arbetslivet. Det kräver Unionen tillsammans med sex andra fackförbund, tankesmedjan Arena Idé och forskare.
Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Unionen vill att regeringen inom kort skjuter till medel till Arbetsmiljöverket för att få bukt med stress och ohälsa i arbetslivet. Janerik Henriksson/TT

Situationen på våra arbetsplatser är så allvarlig att det behövs handling nu. Ett arbetsliv som skapar sjukdom och långvariga hälsoproblem kan vi aldrig acceptera, framhöll Unionens ordförande Martin Linder tillsammans med företrädare för fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Byggnads, Fackförbundet ST, IF Metall, Kommunal, Vision, samt tankesmedjan Arena och forskare, i en artikel på DN Debatt för en tid sedan.

För att bättre förstå orsakerna till den växande ohälsan och diskutera vad som kan göras har de fackförbunden från LO, TCO och Saco, i samarbete med tankesmedjan Arena idé under 2016 genomfört ett antal kunskapsbyggande seminarier.

Och de har kommit till tre åtgärder för att få bukt med det stora och växande antalet stressdiagnoser:

1. Fler inspektioner och ökad kunskapsspridning. Arbetsmiljöverket behöver anställa drygt 200 inspektörer för att nå de rekommendationer från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Och då räcker inte på långa vägar de 25 nya miljoner som finns i regeringens budget.

2. Ett tydligt genusperspektiv måste in i lagar, föreskrifter och inspektioner. Arbetsmiljölagen är manligt kodad. Den anställde som finns som en undertext i lagen är en man. Den pågående utredningen om arbetsmiljölagen och utvecklingen i dagens arbetsliv bör också undersöka hur genusperspektivet ska kunna föras in i lag och föreskrifter.

Ge också genusperspektivet en större tyngd i inspektionerna. Arbetsmiljöverket har på försök genomfört särskilda inspektioner med fokus på att fånga skillnader i mäns och kvinnors villkor i delar av kommunsektorn.

3. Ge företagshälsovården en tydligare roll i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket måste granska om alla arbetsgivare uppfyller arbetsmiljölagens krav på tillgång till en oberoende expertresurs som arbetar förebyggande och är ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Expertresurser behövs inte minst med tanke på den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som har siktet inställt på att minska den psykiska ohälsan.

Finns det någon av dessa punkter som är extra viktig för Unionens medlemmar?
– Nej, de bildar en helhet. Det är nödvändigt med en allmän resursförstärkning där regeringen skjuter till mer medel till Arbetsmiljöverket för att ge dem bättre möjligheter att utöva tillsyn över arbetsmiljölagen. Unionen arbetar också kontinuerligt för att få till stånd nya föreskrifter som förtydligar ansvar för arbetsmiljön och gör arbetsmiljölagen mer tillämplig på de arbetsmiljöproblem som våra medlemmar upplever. Ett exempel på detta är de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Text: Gertrud Dahlberg

Vad står i arbetsmiljölagen (AML)?

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.