Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen vill se krafttag mot stress och ohälsa

Arbetsmiljölagen fyller 40 år! Men nu måste regeringen ta i med hårdhandskarna för att lagen verkligen ska kunna följas. Därför behövs kraftfulla satsningar mot stress och ohälsa i arbetslivet. Det kräver Unionen tillsammans med sex andra fackförbund, tankesmedjan Arena Idé och forskare.
Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Unionen vill att regeringen inom kort skjuter till medel till Arbetsmiljöverket för att få bukt med stress och ohälsa i arbetslivet. Janerik Henriksson/TT

Situationen på våra arbetsplatser är så allvarlig att det behövs handling nu. Ett arbetsliv som skapar sjukdom och långvariga hälsoproblem kan vi aldrig acceptera, framhöll Unionens ordförande Martin Linder tillsammans med företrädare för fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Byggnads, Fackförbundet ST, IF Metall, Kommunal, Vision, samt tankesmedjan Arena och forskare, i en artikel på DN Debatt för en tid sedan.

För att bättre förstå orsakerna till den växande ohälsan och diskutera vad som kan göras har de fackförbunden från LO, TCO och Saco, i samarbete med tankesmedjan Arena idé under 2016 genomfört ett antal kunskapsbyggande seminarier.

Och de har kommit till tre åtgärder för att få bukt med det stora och växande antalet stressdiagnoser:

1. Fler inspektioner och ökad kunskapsspridning. Arbetsmiljöverket behöver anställa drygt 200 inspektörer för att nå de rekommendationer från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Och då räcker inte på långa vägar de 25 nya miljoner som finns i regeringens budget.

2. Ett tydligt genusperspektiv måste in i lagar, föreskrifter och inspektioner. Arbetsmiljölagen är manligt kodad. Den anställde som finns som en undertext i lagen är en man. Den pågående utredningen om arbetsmiljölagen och utvecklingen i dagens arbetsliv bör också undersöka hur genusperspektivet ska kunna föras in i lag och föreskrifter.

Ge också genusperspektivet en större tyngd i inspektionerna. Arbetsmiljöverket har på försök genomfört särskilda inspektioner med fokus på att fånga skillnader i mäns och kvinnors villkor i delar av kommunsektorn.

3. Ge företagshälsovården en tydligare roll i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket måste granska om alla arbetsgivare uppfyller arbetsmiljölagens krav på tillgång till en oberoende expertresurs som arbetar förebyggande och är ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Expertresurser behövs inte minst med tanke på den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som har siktet inställt på att minska den psykiska ohälsan.

Finns det någon av dessa punkter som är extra viktig för Unionens medlemmar?
– Nej, de bildar en helhet. Det är nödvändigt med en allmän resursförstärkning där regeringen skjuter till mer medel till Arbetsmiljöverket för att ge dem bättre möjligheter att utöva tillsyn över arbetsmiljölagen. Unionen arbetar också kontinuerligt för att få till stånd nya föreskrifter som förtydligar ansvar för arbetsmiljön och gör arbetsmiljölagen mer tillämplig på de arbetsmiljöproblem som våra medlemmar upplever. Ett exempel på detta är de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Text: Gertrud Dahlberg

Vad står i arbetsmiljölagen (AML)?

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.