Arbetsmiljölagen fyller 40 år! Men nu måste regeringen ta i med hårdhandskarna för att lagen verkligen ska kunna följas. Därför behövs kraftfulla satsningar mot stress och ohälsa i arbetslivet. Det kräver Unionen tillsammans med sex andra fackförbund, tankesmedjan Arena Idé och forskare.
Publicerad
Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Situationen på våra arbetsplatser är så allvarlig att det behövs handling nu. Ett arbetsliv som skapar sjukdom och långvariga hälsoproblem kan vi aldrig acceptera, framhöll Unionens ordförande Martin Linder tillsammans med företrädare för fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Byggnads, Fackförbundet ST, IF Metall, Kommunal, Vision, samt tankesmedjan Arena och forskare, i en artikel på DN Debatt för en tid sedan.
För att bättre förstå orsakerna till den växande ohälsan och diskutera vad som kan göras har de fackförbunden från LO, TCO och Saco, i samarbete med tankesmedjan Arena idé under 2016 genomfört ett antal kunskapsbyggande seminarier.
Och de har kommit till tre åtgärder för att få bukt med det stora och växande antalet stressdiagnoser:
1.Fler inspektioner och ökad kunskapsspridning. Arbetsmiljöverket behöver anställa drygt 200 inspektörer för att nå de rekommendationer från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Och då räcker inte på långa vägar de 25 nya miljoner som finns i regeringens budget.
2. Ett tydligt genusperspektiv måste in i lagar, föreskrifter och inspektioner. Arbetsmiljölagen är manligt kodad. Den anställde som finns som en undertext i lagen är en man. Den pågående utredningen om arbetsmiljölagen och utvecklingen i dagens arbetsliv bör också undersöka hur genusperspektivet ska kunna föras in i lag och föreskrifter.
Ge också genusperspektivet en större tyngd i inspektionerna. Arbetsmiljöverket har på försök genomfört särskilda inspektioner med fokus på att fånga skillnader i mäns och kvinnors villkor i delar av kommunsektorn.
3.Ge företagshälsovården en tydligare roll i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket måste granska om alla arbetsgivare uppfyller arbetsmiljölagens krav på tillgång till en oberoende expertresurs som arbetar förebyggande och är ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Expertresurser behövs inte minst med tanke på den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som har siktet inställt på att minska den psykiska ohälsan.
Finns det någon av dessa punkter som är extra viktig för Unionens medlemmar?
– Nej, de bildar en helhet. Det är nödvändigt med en allmän resursförstärkning där regeringen skjuter till mer medel till Arbetsmiljöverket för att ge dem bättre möjligheter att utöva tillsyn över arbetsmiljölagen. Unionen arbetar också kontinuerligt för att få till stånd nya föreskrifter som förtydligar ansvar för arbetsmiljön och gör arbetsmiljölagen mer tillämplig på de arbetsmiljöproblem som våra medlemmar upplever. Ett exempel på detta är de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.
I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.
En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.
− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.
Tvingas köa i en trappa
Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.
− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.
Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:
− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.
Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.
− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.
SVT: ”Vi arbetar med en lösning”
Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.
Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?
− För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler.
− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.
Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?
− Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm.
− SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.
Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?
− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.