Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tramsiga tips på hur du främjar kreativitet och arbetsglädje

Trams och flams på jobbet kan göra under för både arbetsglädjen och kreativiteten. Det konstaterar Samuel West, doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet, som forskar om lekfullhet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
John Henry - ständig extragäst på Samuel Wests möten

Har du någon gång tapetserat kollegans kontor med post it-lappar eller utmanat arbetskamraterna på skrivbordstolsrally i korridoren? Då har du kanske kommit underfund med det psykologen Samuel West har lyckats belägga med sin avhandling – lek främjar såväl kreativitet som arbetsglädje.

- Nu när jag kom till jobbet efter ett möte på förmiddagen hade en kollega skapat en zombieinvasion på mitt skrivbord med hjälp av små zombiefigurer, berättar Samuel West.

- Att utsätta kollegor för skämt är kul, men allra roligast blir det när man bjuder in kollegor till leken.

I ett experiment lät Samuel West en grupp försökspersoner skjuta på varandra med skumgummiraketer på ett möte. De fick också klä ut sig i lösmustascher och äta sockervadd i stället för frukt. Kontrollgruppen fick däremot bara vanlig trist kaffe. Kreativitetstester efteråt visade på klart ökad kreativitet i lekgruppen.

Enligt West främjar leken kreativiteten genom att vi blir mer mottagliga för nya idéer och mindre rädda för att misslyckas.

- Jag har en kollega som tröttnade på att köra samma kurs om och om igen. Då började han undervisa med en falsk tysk brytning och det dröjde inte länge förrän alla deltagare började imitera honom.

- På vår arbetsplats har vi en väldigt hög tolerans för lek, så här måste vi tänja gränserna ännu mer. Vi har till exempel en manlig uppblåsbar sexdocka, John Henry, som sitter med som extragäst på våra möten med eget anteckningsblock och penna.

Men kan lekfullheten gå för långt?

- Det kan hända att hundar nafsar när de leker, men det är utan ont uppsåt. När uppsåtet är att skada eller förnedra någon eller när skämtet sker på bekostnad av någon, då är det inte roligt längre. Det är det som är så härligt med leken, alla känner när magin försvinner och det inte är kul längre, säger Samuel West, som kommer från USA och anser att svenskar inte alls är så tråkiga som de har rykte om sig att vara.

- Amerikanerna är duktiga på att leka utanför jobbet, men arbetslivet i USA är betydligt tråkigare än i Sverige – Silicon Valley undantaget.

Enligt Samuel West motiveras den nya generationen anställda mer av att har roligt på jobbet än av konventionella karriärstriggers som pengar och status.

- Visst vill de också ha pengar, men det finns starkare inre motivationer hos anställda födda efter millennieskiftet. För dagens arbetsgivare räcker det inte med att tillhandahålla ergonomiska skrivbord, de måste också skapa förutsättningar för de anställda att ha roligt på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.