Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tramsiga tips på hur du främjar kreativitet och arbetsglädje

Trams och flams på jobbet kan göra under för både arbetsglädjen och kreativiteten. Det konstaterar Samuel West, doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet, som forskar om lekfullhet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
John Henry - ständig extragäst på Samuel Wests möten

Har du någon gång tapetserat kollegans kontor med post it-lappar eller utmanat arbetskamraterna på skrivbordstolsrally i korridoren? Då har du kanske kommit underfund med det psykologen Samuel West har lyckats belägga med sin avhandling – lek främjar såväl kreativitet som arbetsglädje.

- Nu när jag kom till jobbet efter ett möte på förmiddagen hade en kollega skapat en zombieinvasion på mitt skrivbord med hjälp av små zombiefigurer, berättar Samuel West.

- Att utsätta kollegor för skämt är kul, men allra roligast blir det när man bjuder in kollegor till leken.

I ett experiment lät Samuel West en grupp försökspersoner skjuta på varandra med skumgummiraketer på ett möte. De fick också klä ut sig i lösmustascher och äta sockervadd i stället för frukt. Kontrollgruppen fick däremot bara vanlig trist kaffe. Kreativitetstester efteråt visade på klart ökad kreativitet i lekgruppen.

Enligt West främjar leken kreativiteten genom att vi blir mer mottagliga för nya idéer och mindre rädda för att misslyckas.

- Jag har en kollega som tröttnade på att köra samma kurs om och om igen. Då började han undervisa med en falsk tysk brytning och det dröjde inte länge förrän alla deltagare började imitera honom.

- På vår arbetsplats har vi en väldigt hög tolerans för lek, så här måste vi tänja gränserna ännu mer. Vi har till exempel en manlig uppblåsbar sexdocka, John Henry, som sitter med som extragäst på våra möten med eget anteckningsblock och penna.

Men kan lekfullheten gå för långt?

- Det kan hända att hundar nafsar när de leker, men det är utan ont uppsåt. När uppsåtet är att skada eller förnedra någon eller när skämtet sker på bekostnad av någon, då är det inte roligt längre. Det är det som är så härligt med leken, alla känner när magin försvinner och det inte är kul längre, säger Samuel West, som kommer från USA och anser att svenskar inte alls är så tråkiga som de har rykte om sig att vara.

- Amerikanerna är duktiga på att leka utanför jobbet, men arbetslivet i USA är betydligt tråkigare än i Sverige – Silicon Valley undantaget.

Enligt Samuel West motiveras den nya generationen anställda mer av att har roligt på jobbet än av konventionella karriärstriggers som pengar och status.

- Visst vill de också ha pengar, men det finns starkare inre motivationer hos anställda födda efter millennieskiftet. För dagens arbetsgivare räcker det inte med att tillhandahålla ergonomiska skrivbord, de måste också skapa förutsättningar för de anställda att ha roligt på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så slutar du vara en ja‑sägare – psykologens bästa råd

Känner du dig ofta överkörd, fast du ler och hjälper till ändå? Du är långt ifrån ensam. Psykologen Jonas Arnqvist möter många som lider av översnällhet – och har tagit fram en kurs för att lära dem att säga nej utan dåligt samvete.
Publicerad 20 mars 2026, kl 13:03
En person håller upp händerna i en stoppande gest, som en symbol för att våga säga nej och sätta gränser på jobbet.
Att be om betänketid gör det lättare att säga nej och hjälper dig att sätta tydligare gränser på jobbet. Foto: Colourbox

Du har knappt sovit en blund. Punktlistor med arbetsuppgifter maler sönder din trötta hjärna. Morgonen därpå skyndar du till jobbet för att checka av din attgöra-lista. Men du hinner knappt bocka av den första punkten innan kollegan ber dig om avlastning.

Du vet vad du borde säga, men ditt svar blir i stället ett hurtigt ”javisst”. Som om en okänd röst svarat i ditt ställe, en röst du inte vill kännas vid.

Det bränner till i magtrakten, du rotar fram en Novalucol. Kollegan hinner knappt lämna innan chefen kommer fram med ytterligare en arbetsuppgift.

Återigen svarar den okända rösten ”ja”, fast din hjärna skriker ”NEJ! Jag kan inte! Jag orkar inte! Jag måste bli klar med mitt eget först!” Du rotar fram ytterligare en Novalucol, biter ihop och sätter i gång.

Känner du igen dig?

Varför det är så svårt att säga nej

Ja-sägare finns på varje arbetsplats. Hyggliga, lojala personer som aldrig vågar säga ifrån. Vissa kallar dem för fegisar. Psykologen Jonas Arnqvist kallar dem i stället för ”översnälla”.

Kursen som lär översnälla att säga nej

Det var när Jonas Arnqvist arbetade inom vården som han upptäckte att många av hans patienter med psykisk ohälsa hade en sak gemensamt: de led av översnällhet – oftast både på jobbet och i privatlivet. Även om huvudorsaken till ohälsan kunde vara något annat.

Jonas Arnqvist

Det var så han fick idén till att skapa en kurs i att stå upp för sig själv och våga säga nej. En kurs som också skulle tjäna ett förebyggande syfte. För Jonas Arnqvist betonar att flertalet översnälla aldrig blir allvarligt sjuka, men ändå mår så pass dåligt att det påverkar hela deras vardag.

För mer än ett halvår sedan startade han därför sin ”bitchkurs”, som han skämtsamt men ändå med visst allvar kallar den. Från början i liten skala. Men intresset visade sig vara stort.

– Bitchkursen är ju inte psykoterapi, inte sjukvård, utan just friskvård, säger han och berättar att alla deltagare har problem med att de sätter andras önskemål framför sina egna, så pass att det blir destruktivt.

Och det är inte bara medarbetare det handlar om.

– Jag har även chefer som vill bli bättre på att vara tydliga med vad de förväntar sig av sina medarbetare. En del deltagare har problem med att de fokuserar så mycket på andras behov att de har svårt att ens veta vad de själva vill. En del vet precis vad de vill men vågar inte. Ytterligare en grupp vill och vågar, men vet inte hur, och vill mest lära sig rena bitchmetoder.

Jonas Arnqvist menar att en effektiv sådan metod är att försöka efterapa personer som man tycker vågar stå på sig och har förmågan att säga nej. Ett annat tips är att inte försöka vara trevligare än vad man faktiskt känner för.

Ett tredje råd är att våga be om betänketid – då blir det lättare att säga nej nästa gång frågan dyker upp, samtidigt som man signalerar att det inte känns klockrent att hjälpa till.

Sluta spela trevlighetsteater på jobbet

Till bitchkurserna söker sig alla möjliga yrkeskategorier. Majoriteten är kvinnor, men det finns även män. Allt mellan 20 och 70 år.

– Många av mina deltagare känner sig rätt vilsna kring varför de beter sig som de gör och uppskattar att få möjliga förklaringar.

Efter avslutad kurs får varje deltagare ett diplom.

– De flesta som fullföljt kursen är väldigt tacksamma och konstaterar att de har börjat med någon form av bitchighet. Det kan vara allt från att spela mindre ”trevlighetsteater” eller att oftare våga säga ifrån, till att markera hårt mot någon som beter sig illa.

För Jonas Arnqvist är det viktigt att bitchkursen inte misstolkas och låter som något egoistiskt och egocentriskt. Han förklarar att man under kursen även berör värdet av gemenskap, omtanke, empati, hänsyn och respekt.

– Min förhoppning efter avslutad kurs är att mina deltagare har blivit lagom egoistiska, ser sina behov som lika viktiga som andras, och lyckas omsätta det i handling.

/Katarina Markiewicz 

5 sätt att bli bättre på att säga nej

1. Glöm inte ditt eget värde. Var medveten om att dina egna behov och önskemål är minst lika viktiga som alla andras.

2. Välj några bitchidoler, från din arbetsplats eller andra som du tycker vågar stå upp för sig själva. Studera dem och testa att göra på liknande sätt. Börja med att ”småbitcha” försiktigt och öka efterhand tills du känner dig varm i kläderna.

3. Tänk på att de som verkligen bryr sig om dig blir glada när du står upp för dig själv.

4. Låtsas inte vara trevligare än vad du faktiskt vill och känner för. Men låtsas gärna vara otrevligare än du känner för, när du tycker att det behövs.

5. Be om betänketid. Redan då signalerar du att du kanske inte har tid, sedan blir det lättare att säja nej.