Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tramsiga tips på hur du främjar kreativitet och arbetsglädje

Trams och flams på jobbet kan göra under för både arbetsglädjen och kreativiteten. Det konstaterar Samuel West, doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet, som forskar om lekfullhet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
John Henry - ständig extragäst på Samuel Wests möten

Har du någon gång tapetserat kollegans kontor med post it-lappar eller utmanat arbetskamraterna på skrivbordstolsrally i korridoren? Då har du kanske kommit underfund med det psykologen Samuel West har lyckats belägga med sin avhandling – lek främjar såväl kreativitet som arbetsglädje.

- Nu när jag kom till jobbet efter ett möte på förmiddagen hade en kollega skapat en zombieinvasion på mitt skrivbord med hjälp av små zombiefigurer, berättar Samuel West.

- Att utsätta kollegor för skämt är kul, men allra roligast blir det när man bjuder in kollegor till leken.

I ett experiment lät Samuel West en grupp försökspersoner skjuta på varandra med skumgummiraketer på ett möte. De fick också klä ut sig i lösmustascher och äta sockervadd i stället för frukt. Kontrollgruppen fick däremot bara vanlig trist kaffe. Kreativitetstester efteråt visade på klart ökad kreativitet i lekgruppen.

Enligt West främjar leken kreativiteten genom att vi blir mer mottagliga för nya idéer och mindre rädda för att misslyckas.

- Jag har en kollega som tröttnade på att köra samma kurs om och om igen. Då började han undervisa med en falsk tysk brytning och det dröjde inte länge förrän alla deltagare började imitera honom.

- På vår arbetsplats har vi en väldigt hög tolerans för lek, så här måste vi tänja gränserna ännu mer. Vi har till exempel en manlig uppblåsbar sexdocka, John Henry, som sitter med som extragäst på våra möten med eget anteckningsblock och penna.

Men kan lekfullheten gå för långt?

- Det kan hända att hundar nafsar när de leker, men det är utan ont uppsåt. När uppsåtet är att skada eller förnedra någon eller när skämtet sker på bekostnad av någon, då är det inte roligt längre. Det är det som är så härligt med leken, alla känner när magin försvinner och det inte är kul längre, säger Samuel West, som kommer från USA och anser att svenskar inte alls är så tråkiga som de har rykte om sig att vara.

- Amerikanerna är duktiga på att leka utanför jobbet, men arbetslivet i USA är betydligt tråkigare än i Sverige – Silicon Valley undantaget.

Enligt Samuel West motiveras den nya generationen anställda mer av att har roligt på jobbet än av konventionella karriärstriggers som pengar och status.

- Visst vill de också ha pengar, men det finns starkare inre motivationer hos anställda födda efter millennieskiftet. För dagens arbetsgivare räcker det inte med att tillhandahålla ergonomiska skrivbord, de måste också skapa förutsättningar för de anställda att ha roligt på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket