Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Nyårslöfte om ett flygfritt 2019? Då är du förmodligen inte ensam. Att välja tåg i stället för flyg lockar tiotusentals svenskar till olika Facebookgrupper. Att ta tåget privat är en sak – men hur är det med jobbet?
Publicerad
Colourbox
Att jobba under tågresan är förvisso klimatsmart, men fungerar det i praktiken? Colourbox

Drygt en fjärdedel av svenskarnas flygande är tjänsteresor. För resor inom Sverige är siffran ännu högre – 45 procent. Trots att många företag och organisationer har policyer som rekommenderar tåg är flyget ofta norm.

Många vittnar om att de resebyråer arbetsplatserna har avtal med är ovana vid att planera tågresor. En del tycker också att det är svårt att föreslå tåg för sin chef, eftersom det ofta tar längre tid och även kan vara dyrare.

Men de som försöker är inte sällan förvånade över det positiva bemötandet. Genom att se över resandet i sin helhet går det nämligen att spara både tid och pengar för arbetsgivaren. Ofta är till exempel fysisk närvaro inte nödvändig, många resor går att byta ut mot videomöten. Och när resorna blir färre spelar priset och tiden mindre roll. Tiden i tågvagnen går dessutom att nyttja på ungefär samma sätt som i ett kontorslandskap.

Vågar du ta steget? Vi har träffat några föregångare.

 

TÅGKRAMARE 1: PER GRANKVIST

Du får jobba helt ostört

GÖR: Journalist, författare och föreläsare.
ÅLDER: 43 år.
BOR: I Stockholm och i Malmö.
LÄNGSTA TJÄNSTERESA MED TÅG: Stockholm–Barcelona, 36 timmar.
RUTT: Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Hamburg–Basel–Lyon–Barcelona.
PRIS: ”Generellt 1 000 kronor mer än med flyg.”

 

Varför väljer du tåget?
– Både av klimatskäl och för att det är smartare. Resor inom Europa tar generellt ett dygn längre än med flyg och kostar ungefär tusen kronor mer. Men med flyg förlorar du alltid en halv arbetsdag. Och på tåg får du det som alla drömmer om – oavbruten arbetstid.

Vilka fördomar hade du om tåg tidigare?
– Att det är krångligt att boka, att det är farbröder som går runt och stämplar papper och att det inte går i tid. Jag trodde också att det var stor skillnad på första och andra klass, men det är det inte.

Och nu?
– För bara ett år sedan var det fruktansvärt krångligt. Nu är det lättare, men de flesta resebyråer har fortfarande inte fattat någonting. Skit i dem – du knäcker koden själv.

Vad är koden?
– Använd Google maps för att få ett hum om din rutt. Boka en resa till Köpenhamn. Gå sedan in på trainline.eu, boka tåg från Köpenhamn till Hamburg eller München. Därefter tar du nattåg med NightJet, som bokas på nightjet.com. Och sedan dagtåg till slutdestinationen med trainline.eu. Svårare än så är det inte. Se till att boka med lite marginal bara, om det skulle bli förseningar.

Några fler tips?
– Åk så långt du kan första dagen. När du vaknar upp från nattåget vill du vara så nära din slutdestination som möjligt. Boka alltid plats, annars kanske du blir sittande i en korridor. Passa på att göra något roligt på dina stopp, de kan kanske till och med utökas. Den stora katedralen i Köln ligger två minuter från centralstationen. Eller varför inte gå en promenad i München och äta middag på något trevligt ställe innan du hoppar på nattåget?

– Sist men inte minst – kaffet. Bra söder om Bryssel. Längre norrut är det kasst ombord, så ta med en termos och köp kaffet på stationen.

 

TÅGKRAMARE 2: NAOMI HERTZBERG

Allt är bättre på tåg

GÖR: Programmerare på Scania.
ÅLDER: 30 år.
BOR: I Stockholm.
TJÄNSTERESA: Stockholm–Hannover, 13 timmar.
RUTT: Stockholm–Köpenhamn–Hamburg–Hannover.
PRIS: 4 456 kronor t/r.

 

Hur var din senaste tjänsteresa med tåg?
– Jag och en kollega skulle till Hannover. Kollegan tog flyg, jag tog tåg. Jag kunde jobba i lugn och ro nästan hela resan, jag hade dessutom ett lite längre uppehåll i Köpenhamn så jag kunde äta lunch där och titta på deras fina centralstation. På väg hem tog jag en syltmunk i Hamburg.

Varför valde du tåget?
– För att minska klimatpåverkan, dessutom gillar jag tåg. Visst tar det lite längre tid än att flyga, men allt annat är bättre på tåg. Det är enklare att köpa mat, man kommer direkt till centrum och så blir jag blir inte snuvig, som jag alltid blir när jag flyger.

Vem bokade resan?
– En resebyrå via jobbet. När jag sa att jag ville ta tåget blev de förvånade och frågade om jag verkligen var säker. Jag tror inte att de visste hur de skulle göra så jag kollade upp det mesta själv och skickade en plan till dem.

Hur reagerade din arbetsgivare?
– Jag hade kollat vad resan kostade och tänkte att det skulle vara ett problem. Men min chef tyckte att det var bra. Nu har fler på Scania börjat välja tåg.

Några strapatser på vägen?
– I Hamburg fick jag springa mellan perrongerna för att hinna byta tåg. Den kvällsöppna kundsupporten på Deutsche Bahn pratade inte engelska utan klickade bort mig. Det försvårade när tåget blev försenat.

Något som överraskade positivt?
– Det var roligt att få se flera olika länder från tågfönstret. Jag hade varit lite orolig att det skulle vara ont om eluttag på tågen men det fanns gott om dem. Jag hade det trevligt och fick jobba i lugn och ro.

Något du borde gjort annorlunda?
– Jag borde haft längre bytestid i Hamburg. Det går tydligen ett tåg i halvtimmen, så jag hade lätt kunnat ta ett senare.

Bästa tips för tåg i tjänsten?
– Ta med snacks och dricka. Öronproppar. Lätt packning, en skön kudde.

 

TÅGKRAMARE 3: MATTIAS MÅNSSON

Det sparar en massa arbetstid

GÖR: Konsult på Atkins.
ÅLDER: 42 år.
BOR: I Nässjö.
SENASTE TJÄNSTERESA: Nässjö–Boden, 15–16 timmar.
RUTT: Nässjö–Stockholm–Boden.
PRIS: Jag har årskort som kostar omkring 7 500 kronor i månaden. Då får jag åka hur mycket som helst inom landet.

 

Berätta om resan från Nässjö till Boden.
– Jag åkte hemifrån på kvällen och var framme vid 11 dagen efter. Det är en lång resa, men jag sover väldigt gott på nattåg, så jag slösar inte tid. Dessutom försöker jag alltid planera mina arbetsuppgifter så att jag har med mig nödvändiga dokument.

Vem bokade resan?
– Jag bokar alla mina resor själv, trots att vi har en extern resebyrå. Då kan jag välja precis hur jag vill ha det. Om jag ser att jag har ett långt byte någonstans kan jag välja en annan rutt för att få en sammanhängande resa.

Med årskort måste du åka mycket tåg för att det ska löna sig?
– Jag har aldrig varit något fan av att flyga, vad ska man göra med den tiden? Samma sak med bil. Jag behöver ofta resa i mitt jobb, men åker alltid tåg, till och med till Örebro. När jag kommer fram lånar jag en bil från en bilpool och kör till slutdestinationen. Jag sparar en massa arbetstid på det!

Vad säger dina kollegor?
– De flesta har vant sig, haha. Om vi är fler som planerar en resa brukar det smitta av sig. För något år sedan åkte vi på en studieresa till Berlin. Då fick jag med mig fyra till på tåget!

Finns det några nackdelar?
– Vissa destinationer är meckiga, typ om man ska åka på tvären. Oslo är ett exempel. Å andra sidan är alla alternativ krångliga då.

Bästa tips till den som vill välja tåget?
– Tänk igenom vad du ska jobba med och förbered dig för att utnyttja tiden effektivt. Boka plats med bord om du har papper och dator.

Hur är det med wifi?
– På en del sträckor funkar det jättebra, på andra är det värdelöst. Man får vara lite smart. Jag planerar till exempel inte in Skypemöten under mina tågresor, men mejl och chatt går bra. Och så laddar jag ner stora filer i förväg så att inte allt skiter sig bara för att det är dålig täckning.

Text: Lovisa Ternby

Foto: Fredrik Steen, Calle Jonzon

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.