Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Nyårslöfte om ett flygfritt 2019? Då är du förmodligen inte ensam. Att välja tåg i stället för flyg lockar tiotusentals svenskar till olika Facebookgrupper. Att ta tåget privat är en sak – men hur är det med jobbet?
Publicerad 11 mars 2019, kl 09:36
Colourbox
Att jobba under tågresan är förvisso klimatsmart, men fungerar det i praktiken? Colourbox

Drygt en fjärdedel av svenskarnas flygande är tjänsteresor. För resor inom Sverige är siffran ännu högre – 45 procent. Trots att många företag och organisationer har policyer som rekommenderar tåg är flyget ofta norm.

Många vittnar om att de resebyråer arbetsplatserna har avtal med är ovana vid att planera tågresor. En del tycker också att det är svårt att föreslå tåg för sin chef, eftersom det ofta tar längre tid och även kan vara dyrare.

Men de som försöker är inte sällan förvånade över det positiva bemötandet. Genom att se över resandet i sin helhet går det nämligen att spara både tid och pengar för arbetsgivaren. Ofta är till exempel fysisk närvaro inte nödvändig, många resor går att byta ut mot videomöten. Och när resorna blir färre spelar priset och tiden mindre roll. Tiden i tågvagnen går dessutom att nyttja på ungefär samma sätt som i ett kontorslandskap.

Vågar du ta steget? Vi har träffat några föregångare.

 

TÅGKRAMARE 1: PER GRANKVIST

Du får jobba helt ostört

GÖR: Journalist, författare och föreläsare.
ÅLDER: 43 år.
BOR: I Stockholm och i Malmö.
LÄNGSTA TJÄNSTERESA MED TÅG: Stockholm–Barcelona, 36 timmar.
RUTT: Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Hamburg–Basel–Lyon–Barcelona.
PRIS: ”Generellt 1 000 kronor mer än med flyg.”

 

Varför väljer du tåget?
– Både av klimatskäl och för att det är smartare. Resor inom Europa tar generellt ett dygn längre än med flyg och kostar ungefär tusen kronor mer. Men med flyg förlorar du alltid en halv arbetsdag. Och på tåg får du det som alla drömmer om – oavbruten arbetstid.

Vilka fördomar hade du om tåg tidigare?
– Att det är krångligt att boka, att det är farbröder som går runt och stämplar papper och att det inte går i tid. Jag trodde också att det var stor skillnad på första och andra klass, men det är det inte.

Och nu?
– För bara ett år sedan var det fruktansvärt krångligt. Nu är det lättare, men de flesta resebyråer har fortfarande inte fattat någonting. Skit i dem – du knäcker koden själv.

Vad är koden?
– Använd Google maps för att få ett hum om din rutt. Boka en resa till Köpenhamn. Gå sedan in på trainline.eu, boka tåg från Köpenhamn till Hamburg eller München. Därefter tar du nattåg med NightJet, som bokas på nightjet.com. Och sedan dagtåg till slutdestinationen med trainline.eu. Svårare än så är det inte. Se till att boka med lite marginal bara, om det skulle bli förseningar.

Några fler tips?
– Åk så långt du kan första dagen. När du vaknar upp från nattåget vill du vara så nära din slutdestination som möjligt. Boka alltid plats, annars kanske du blir sittande i en korridor. Passa på att göra något roligt på dina stopp, de kan kanske till och med utökas. Den stora katedralen i Köln ligger två minuter från centralstationen. Eller varför inte gå en promenad i München och äta middag på något trevligt ställe innan du hoppar på nattåget?

– Sist men inte minst – kaffet. Bra söder om Bryssel. Längre norrut är det kasst ombord, så ta med en termos och köp kaffet på stationen.

 

TÅGKRAMARE 2: NAOMI HERTZBERG

Allt är bättre på tåg

GÖR: Programmerare på Scania.
ÅLDER: 30 år.
BOR: I Stockholm.
TJÄNSTERESA: Stockholm–Hannover, 13 timmar.
RUTT: Stockholm–Köpenhamn–Hamburg–Hannover.
PRIS: 4 456 kronor t/r.

 

Hur var din senaste tjänsteresa med tåg?
– Jag och en kollega skulle till Hannover. Kollegan tog flyg, jag tog tåg. Jag kunde jobba i lugn och ro nästan hela resan, jag hade dessutom ett lite längre uppehåll i Köpenhamn så jag kunde äta lunch där och titta på deras fina centralstation. På väg hem tog jag en syltmunk i Hamburg.

Varför valde du tåget?
– För att minska klimatpåverkan, dessutom gillar jag tåg. Visst tar det lite längre tid än att flyga, men allt annat är bättre på tåg. Det är enklare att köpa mat, man kommer direkt till centrum och så blir jag blir inte snuvig, som jag alltid blir när jag flyger.

Vem bokade resan?
– En resebyrå via jobbet. När jag sa att jag ville ta tåget blev de förvånade och frågade om jag verkligen var säker. Jag tror inte att de visste hur de skulle göra så jag kollade upp det mesta själv och skickade en plan till dem.

Hur reagerade din arbetsgivare?
– Jag hade kollat vad resan kostade och tänkte att det skulle vara ett problem. Men min chef tyckte att det var bra. Nu har fler på Scania börjat välja tåg.

Några strapatser på vägen?
– I Hamburg fick jag springa mellan perrongerna för att hinna byta tåg. Den kvällsöppna kundsupporten på Deutsche Bahn pratade inte engelska utan klickade bort mig. Det försvårade när tåget blev försenat.

Något som överraskade positivt?
– Det var roligt att få se flera olika länder från tågfönstret. Jag hade varit lite orolig att det skulle vara ont om eluttag på tågen men det fanns gott om dem. Jag hade det trevligt och fick jobba i lugn och ro.

Något du borde gjort annorlunda?
– Jag borde haft längre bytestid i Hamburg. Det går tydligen ett tåg i halvtimmen, så jag hade lätt kunnat ta ett senare.

Bästa tips för tåg i tjänsten?
– Ta med snacks och dricka. Öronproppar. Lätt packning, en skön kudde.

 

TÅGKRAMARE 3: MATTIAS MÅNSSON

Det sparar en massa arbetstid

GÖR: Konsult på Atkins.
ÅLDER: 42 år.
BOR: I Nässjö.
SENASTE TJÄNSTERESA: Nässjö–Boden, 15–16 timmar.
RUTT: Nässjö–Stockholm–Boden.
PRIS: Jag har årskort som kostar omkring 7 500 kronor i månaden. Då får jag åka hur mycket som helst inom landet.

 

Berätta om resan från Nässjö till Boden.
– Jag åkte hemifrån på kvällen och var framme vid 11 dagen efter. Det är en lång resa, men jag sover väldigt gott på nattåg, så jag slösar inte tid. Dessutom försöker jag alltid planera mina arbetsuppgifter så att jag har med mig nödvändiga dokument.

Vem bokade resan?
– Jag bokar alla mina resor själv, trots att vi har en extern resebyrå. Då kan jag välja precis hur jag vill ha det. Om jag ser att jag har ett långt byte någonstans kan jag välja en annan rutt för att få en sammanhängande resa.

Med årskort måste du åka mycket tåg för att det ska löna sig?
– Jag har aldrig varit något fan av att flyga, vad ska man göra med den tiden? Samma sak med bil. Jag behöver ofta resa i mitt jobb, men åker alltid tåg, till och med till Örebro. När jag kommer fram lånar jag en bil från en bilpool och kör till slutdestinationen. Jag sparar en massa arbetstid på det!

Vad säger dina kollegor?
– De flesta har vant sig, haha. Om vi är fler som planerar en resa brukar det smitta av sig. För något år sedan åkte vi på en studieresa till Berlin. Då fick jag med mig fyra till på tåget!

Finns det några nackdelar?
– Vissa destinationer är meckiga, typ om man ska åka på tvären. Oslo är ett exempel. Å andra sidan är alla alternativ krångliga då.

Bästa tips till den som vill välja tåget?
– Tänk igenom vad du ska jobba med och förbered dig för att utnyttja tiden effektivt. Boka plats med bord om du har papper och dator.

Hur är det med wifi?
– På en del sträckor funkar det jättebra, på andra är det värdelöst. Man får vara lite smart. Jag planerar till exempel inte in Skypemöten under mina tågresor, men mejl och chatt går bra. Och så laddar jag ner stora filer i förväg så att inte allt skiter sig bara för att det är dålig täckning.

Text: Lovisa Ternby

Foto: Fredrik Steen, Calle Jonzon

Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.