Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Svenska chefer sätter otydliga gränser
Gränsen mellan arbete och privatliv är inte bara en fråga för svensk arbetsmarknad. I en jämförande studie mellan fem europeiska länder svarar majoriteten att de är tillgängliga för sin arbetsgivare utanför arbetstid.
I rapporten Gränslöshet i arbetslivet jämför Unionen privata tjänstemäns gränslösa arbetssituation i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. Studien genomfördes hösten 2014 och omfattar cirka 500 intervjuer i respektive land.
Resultaten visar att gränslöshet i arbetet blir allt vanligare för europeiska tjänstemän. Majoriteten svarar att de är tillgängliga efter arbetstid. Mellan 23 och 36 procent - lägst i Nederländerna och högst bland tyskar - säger också att de har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.
– Det här är en viktig fråga för tjänstemän i dag och därför måste den diskuteras ute på arbetsplatserna. Det handlar inte är några nya pålagor eller regler som gör det krångligare att bli arbetsgivare. Det är en naturlig fråga om hur man lägger upp sitt arbete, säger Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen.
För Sveriges del finns det ett par saker som sticker ut, bland annat hamnar man i botten vad gäller arbetsgivares tydlighet vad gäller de krav som ställs på medarbetare. I Sverige svarar 57 procent att arbetsgivaren är tydlig, jämfört med Storbritannien där hela 73 procent tycker att chefen ställer tydliga krav.
– Vi har en ledningskultur som handlar mycket om delegerat ansvar och platta organisationer. Det är i grunden en framgång och något som är bra med svenskt arbetsliv. Men med det positiva kommer också risken för att man blir otydlig, säger Peter Hellberg och fortsätter:
– Vårt svar är att man ska jobba med mobil- och nätpolicys. Ibland kan det handla om att sätta gränser, men inte alltid. Det viktiga är att frågan är uppe på bordet.
En annan sak som är unik för svensk del är att kvinnor i Sverige upplever gränslösheten som mer stressande än kvinnorna i de andra undersökta länderna. Ett resultat som kan förklaras med att kvinnor i Sverige i högre grad deltar i arbetslivet, menar Peter Hellberg.
– Det är vår tolkning. Men det är också en fråga om jämställdhet på hemmaplan. Vi vet att kvinnor tar större ansvar. Om man samtidigt jobbar mycket så blir frågan om gränslöshet såklart mer pressande, säger Peter Hellberg.
Internationell gränslöshet
- En fjärdedel av de svarande i Sverige tycker inte att arbetsgivarens krav är anpassade till arbetsbelastningen. Bäst är anpassningen i Storbritannien.
- 43 procent av franska chefer har sömnproblem på grund av att man inte kan släppa arbetet på fritiden. I Sverige är motsvarande siffra 22 procent.
- I samtliga länder är den faktiska tillgängligheten utanför arbetstid högre än vad chefen förväntar sig. Störst är gapet mellan tillgänglighet och förväntning i Tyskland, tätt följt av Sverige och Nederländerna.
Gränslöshet i arbetslivet. En studie av gränslöshet mellan jobb och privatliv i fem europeiska länder
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Din skärmhjärna har rättigheter
Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.
– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.
– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.
Finns regler för skärmjobb
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:
– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.
”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”
De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.
– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.
Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.
– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.
”Man har inte tittat på konsekvenserna”
Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.
– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.
Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.
I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.
Tips: Se hjärnan som en ”muskel”
– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.
Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.
– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.
Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?
– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.
Reglerna vid jobbskärmen
Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:
- Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
- Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
- Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
- Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
- Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.
Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.
Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.
