Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svenska chefer sätter otydliga gränser

Gränsen mellan arbete och privatliv är inte bara en fråga för svensk arbetsmarknad. I en jämförande studie mellan fem europeiska länder svarar majoriteten att de är tillgängliga för sin arbetsgivare utanför arbetstid.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Arbetstagare över hela Europa uppger att de håller sig tillgängliga för sina arbetsgivare även utanför arbetstid. Att aldrig helt koppla bort jobbet stressar särskilt kvinnor på den svenska arbetsmarknaden, enligt en undersökning från Unionen. Colourbox

I rapporten Gränslöshet i arbetslivet jämför Unionen privata tjänstemäns gränslösa arbetssituation i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. Studien genomfördes hösten 2014 och omfattar cirka 500 intervjuer i respektive land.

Resultaten visar att gränslöshet i arbetet blir allt vanligare för europeiska tjänstemän. Majoriteten svarar att de är tillgängliga efter arbetstid. Mellan 23 och 36 procent - lägst i Nederländerna och högst bland tyskar - säger också att de har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.

– Det här är en viktig fråga för tjänstemän i dag och därför måste den diskuteras ute på arbetsplatserna. Det handlar inte är några nya pålagor eller regler som gör det krångligare att bli arbetsgivare. Det är en naturlig fråga om hur man lägger upp sitt arbete, säger Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen.

För Sveriges del finns det ett par saker som sticker ut, bland annat hamnar man i botten vad gäller arbetsgivares tydlighet vad gäller de krav som ställs på medarbetare. I Sverige svarar 57 procent att arbetsgivaren är tydlig, jämfört med Storbritannien där hela 73 procent tycker att chefen ställer tydliga krav.

– Vi har en ledningskultur som handlar mycket om delegerat ansvar och platta organisationer. Det är i grunden en framgång och något som är bra med svenskt arbetsliv. Men med det positiva kommer också risken för att man blir otydlig, säger Peter Hellberg och fortsätter:

– Vårt svar är att man ska jobba med mobil- och nätpolicys. Ibland kan det handla om att sätta gränser, men inte alltid. Det viktiga är att frågan är uppe på bordet.

En annan sak som är unik för svensk del är att kvinnor i Sverige upplever gränslösheten som mer stressande än kvinnorna i de andra undersökta länderna. Ett resultat som kan förklaras med att kvinnor i Sverige i högre grad deltar i arbetslivet, menar Peter Hellberg.

– Det är vår tolkning. Men det är också en fråga om jämställdhet på hemmaplan. Vi vet att kvinnor tar större ansvar. Om man samtidigt jobbar mycket så blir frågan om gränslöshet såklart mer pressande, säger Peter Hellberg.

Läs hela rapporten här.

Internationell gränslöshet

  • En fjärdedel av de svarande i Sverige tycker inte att arbetsgivarens krav är anpassade till arbetsbelastningen. Bäst är anpassningen i Storbritannien.
  • 43 procent av franska chefer har sömnproblem på grund av att man inte kan släppa arbetet på fritiden. I Sverige är motsvarande siffra 22 procent.
  • I samtliga länder är den faktiska tillgängligheten utanför arbetstid högre än vad chefen förväntar sig. Störst är gapet mellan tillgänglighet och förväntning i Tyskland, tätt följt av Sverige och Nederländerna.

Gränslöshet i arbetslivet. En studie av gränslöshet mellan jobb och privatliv i fem europeiska länder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.