Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svenska chefer sätter otydliga gränser

Gränsen mellan arbete och privatliv är inte bara en fråga för svensk arbetsmarknad. I en jämförande studie mellan fem europeiska länder svarar majoriteten att de är tillgängliga för sin arbetsgivare utanför arbetstid.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Arbetstagare över hela Europa uppger att de håller sig tillgängliga för sina arbetsgivare även utanför arbetstid. Att aldrig helt koppla bort jobbet stressar särskilt kvinnor på den svenska arbetsmarknaden, enligt en undersökning från Unionen. Colourbox

I rapporten Gränslöshet i arbetslivet jämför Unionen privata tjänstemäns gränslösa arbetssituation i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. Studien genomfördes hösten 2014 och omfattar cirka 500 intervjuer i respektive land.

Resultaten visar att gränslöshet i arbetet blir allt vanligare för europeiska tjänstemän. Majoriteten svarar att de är tillgängliga efter arbetstid. Mellan 23 och 36 procent - lägst i Nederländerna och högst bland tyskar - säger också att de har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.

– Det här är en viktig fråga för tjänstemän i dag och därför måste den diskuteras ute på arbetsplatserna. Det handlar inte är några nya pålagor eller regler som gör det krångligare att bli arbetsgivare. Det är en naturlig fråga om hur man lägger upp sitt arbete, säger Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen.

För Sveriges del finns det ett par saker som sticker ut, bland annat hamnar man i botten vad gäller arbetsgivares tydlighet vad gäller de krav som ställs på medarbetare. I Sverige svarar 57 procent att arbetsgivaren är tydlig, jämfört med Storbritannien där hela 73 procent tycker att chefen ställer tydliga krav.

– Vi har en ledningskultur som handlar mycket om delegerat ansvar och platta organisationer. Det är i grunden en framgång och något som är bra med svenskt arbetsliv. Men med det positiva kommer också risken för att man blir otydlig, säger Peter Hellberg och fortsätter:

– Vårt svar är att man ska jobba med mobil- och nätpolicys. Ibland kan det handla om att sätta gränser, men inte alltid. Det viktiga är att frågan är uppe på bordet.

En annan sak som är unik för svensk del är att kvinnor i Sverige upplever gränslösheten som mer stressande än kvinnorna i de andra undersökta länderna. Ett resultat som kan förklaras med att kvinnor i Sverige i högre grad deltar i arbetslivet, menar Peter Hellberg.

– Det är vår tolkning. Men det är också en fråga om jämställdhet på hemmaplan. Vi vet att kvinnor tar större ansvar. Om man samtidigt jobbar mycket så blir frågan om gränslöshet såklart mer pressande, säger Peter Hellberg.

Läs hela rapporten här.

Internationell gränslöshet

  • En fjärdedel av de svarande i Sverige tycker inte att arbetsgivarens krav är anpassade till arbetsbelastningen. Bäst är anpassningen i Storbritannien.
  • 43 procent av franska chefer har sömnproblem på grund av att man inte kan släppa arbetet på fritiden. I Sverige är motsvarande siffra 22 procent.
  • I samtliga länder är den faktiska tillgängligheten utanför arbetstid högre än vad chefen förväntar sig. Störst är gapet mellan tillgänglighet och förväntning i Tyskland, tätt följt av Sverige och Nederländerna.

Gränslöshet i arbetslivet. En studie av gränslöshet mellan jobb och privatliv i fem europeiska länder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.