Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårare att göra ett bra jobb under krisen

Hälften av de privatanställda tjänstemännen upplever att det blivit svårare att göra ett bra jobb under coronapandemin. Många hemmajobbare har även problem med arbetsmiljön och tycker att de har för lite kontakt med kollegorna.
Anita Täpp Publicerad
Bulltus / Colourbox
Hälften av de som jobbat hemifrån under coronapandemin har haft problem med sin arbetsmiljö. Bulltus / Colourbox

Fyra av tio privatanställda tjänstemän, som normalt inte jobbar hemifrån, har i huvudsak gjort det under coronapandemin. Tillsammans med de tjänstemän som också normalt delvis jobbar hemma, utgör de 65 procent av alla, enligt en undersökning gjord av Jobbhälsoindex.

En majoritet, 57 procent, av samtliga tillfrågade är nöjda med sin arbetsgivares agerande till följd av coronapandemin. Endast knappt var tionde är uttalat missnöjd.

Det som skaver är att hälften av alla upplever att möjligheten att göra ett bra jobb har försämrats. Det gäller alltså både dem som jobbar hemifrån och de som är kvar på arbetsplatsen.

Hälften av hemmajobbarna upplever också att de haft problem med arbetsmiljön. Fyra av tio tycker de har en otillräcklig kontakt med kollegorna.

Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert, är med tanke på de stora förändringar som våren inneburit inte förvånad över resultatet av undersökningen.

– Det har ju varit en tid när arbetsgivarna har behövt ta många snabba, stora beslut och haft fokus på det som varit mest akut för stunden. Och då kan det också ha blivit så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kommer i ett senare fokus, säger hon.

– Men när anställda känner att man har svårare att göra ett bra jobb, har problem med arbetsmiljön och upplever en minskad delaktighet på grund av mindre utbyte med kollegorna, kan det finnas risk för ohälsa. Därför är det viktigt att arbetsgivarna regelbundet fortsätter jobba med arbetsmiljöfrågorna och genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöker vad som brister och tillsammans med arbetsmiljöombud och de anställda tar fram åtgärder.

Den största oron bland samtliga i undersökningen har varit att man ska smittas på jobbet eller till och från jobbet, vilket en av fyra har uppgett.

Nästan lika många, 22 procent, är oroliga för att bli uppsagda till följd av pandemin.

Bland de cirka 1 500 privatanställda tjänstemännen som deltagit i undersökningen tror tre av tio att de kommer att arbeta på ett annat sätt än tidigare när pandemin är över.

Fotnot: Undersökningen gjordes från slutet av april till början av juni i år.   

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.