Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

Hur ser arbetsvillkoren ut för landets spelutvecklare? Det ska ett forskningsprojekt om dataspelsbranschen ta reda på.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Spelutvecklarna som forskarna pratat med i sin pilotstudie säger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika dataspel, inte att tjäna pengar. Shutterstock

Trots att den svenska dataspelsbranschen är på snabb framväxt är den nästan outforskad ur ett arbetsperspektiv. Men nu inleder forskare vid Lunds universitet en treårig studie som ska fokusera på spelutvecklarnas arbetsvillkor.

– Internationell forskning visar att arbetsförhållanden i dataspelsbranschen inte är riktigt hållbara. Det handlar om långa arbetstider, otrygga anställningar och en del gratisjobb. Med vår studie vill vi öka kunskapen om hur arbetsvillkoren ser ut i Sverige, säger Malin Espersson, en av forskarna bakom projektet.

Spelbranschen är mansdominerad och en aspekt som forskargruppen kommer att titta närmare på är hur det påverkar kvinnorna i branschen. En annan aspekt är vilka konsekvenser det får att det saknas kollektivavtal på många spelföretag. Även kraven på kommersiell framgång kan påverka arbetsmiljön.

Läs mer: Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

– Att vara spelutvecklare är speciellt. Samtidigt som det är ett kreativt och artistiskt yrke är det väldigt kommersiellt och det finns förväntningar på stora ekonomiska avkastningar. De vi intervjuat i vår pilotstudie uppger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika spel, inte att tjäna pengar, säger Malin Espersson.

Övertiden i branschen uppges vara ett av de största arbetsmiljöproblemen. Många spelutvecklare har dataspel som sitt största fritidsintresse och arbetar sällan en vanlig 40-timmarsvecka. Till det kommer så kallad crunch, planerade arbetstoppar inför till exempel lansering av ett nytt spel.

– Arbetsgivarna utnyttjar att personalen vill jobba hur mycket som helst. Vi vill studera möjligheterna att förena arbetsliv och familj, vad händer om man sätter sig emot när en arbetsgivare kräver crunch?

Studien, som nyligen beviljats 4,3 miljoner i forskningsanslag av Forte, startar efter årsskiftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.