Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

Hur ser arbetsvillkoren ut för landets spelutvecklare? Det ska ett forskningsprojekt om dataspelsbranschen ta reda på.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Spelutvecklarna som forskarna pratat med i sin pilotstudie säger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika dataspel, inte att tjäna pengar. Shutterstock

Trots att den svenska dataspelsbranschen är på snabb framväxt är den nästan outforskad ur ett arbetsperspektiv. Men nu inleder forskare vid Lunds universitet en treårig studie som ska fokusera på spelutvecklarnas arbetsvillkor.

– Internationell forskning visar att arbetsförhållanden i dataspelsbranschen inte är riktigt hållbara. Det handlar om långa arbetstider, otrygga anställningar och en del gratisjobb. Med vår studie vill vi öka kunskapen om hur arbetsvillkoren ser ut i Sverige, säger Malin Espersson, en av forskarna bakom projektet.

Spelbranschen är mansdominerad och en aspekt som forskargruppen kommer att titta närmare på är hur det påverkar kvinnorna i branschen. En annan aspekt är vilka konsekvenser det får att det saknas kollektivavtal på många spelföretag. Även kraven på kommersiell framgång kan påverka arbetsmiljön.

Läs mer: Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

– Att vara spelutvecklare är speciellt. Samtidigt som det är ett kreativt och artistiskt yrke är det väldigt kommersiellt och det finns förväntningar på stora ekonomiska avkastningar. De vi intervjuat i vår pilotstudie uppger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika spel, inte att tjäna pengar, säger Malin Espersson.

Övertiden i branschen uppges vara ett av de största arbetsmiljöproblemen. Många spelutvecklare har dataspel som sitt största fritidsintresse och arbetar sällan en vanlig 40-timmarsvecka. Till det kommer så kallad crunch, planerade arbetstoppar inför till exempel lansering av ett nytt spel.

– Arbetsgivarna utnyttjar att personalen vill jobba hur mycket som helst. Vi vill studera möjligheterna att förena arbetsliv och familj, vad händer om man sätter sig emot när en arbetsgivare kräver crunch?

Studien, som nyligen beviljats 4,3 miljoner i forskningsanslag av Forte, startar efter årsskiftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010