Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sats svarar: Vi har nöjda medarbetare

Sats ser allvarligt på kritiken som riktas mot företaget. Samtidigt skriver Anna Raftheim, Sats HR-chef, att företaget har engagerade och nöjda medarbetare.
Oscar Broström Publicerad
Izabelle Nordfjell/TT
Sats svarar, via mejl, att de ser allvarligt på kritiken från medarbetare. Izabelle Nordfjell/TT

Kollega kontaktade Sats veckan innan pressläggning för att få företagets bild på den kritik som flera medarbetare lyfter, samt en kommentar till det flertal förhandlingar som Sats har med Unionen.

Sats svarade att de inte kunde ställa upp på intervju med så kort framförhållning, utav gav i stället ett svar via mejl, skrivet av HR-chefen Anna Raftheim.

"Det har kommit till vår kännedom att denna uppfattning finns via några av våra skyddsombud, och vi tar denna kritik på största allvar. Det vill jag vara noga med att poängtera.

Vi gör regelbundet anonyma pulsbaserade medarbetarundersökningar där det inte framkommer att detta är ett utbrett problem. Vi ser att vi har högt engagemang, nöjda medarbetare som är tillfreds med både kulturen, arbetsmiljön och sina ledare. Vi är väldigt glada och stolta över det.

Trots detta har vi nu externa resurser tillhands som finns för att vid behov utreda, stödja organisationen gällande liknade frågor."

Lönemodellerna "önskvärda"

"Det är mycket viktigt att våra ledare och medarbetare följer all gällande lagstiftning kring exempelvis arbetstid och vila. Vi olika lönemodeller för olika befattningar och våra uppfattningar är att de är önskvärda men har dialoger om detta när det uppkommer, med medarbetare, fackliga företrädare hos oss och direkt med Unionen.

SATS har löpande förhandlingar med Unionen i enlighet med gällande spelregler och lagstiftning, skulle något uppstå har vi dialog om detta.

SATS har i många avseenden drivit på professionaliseringen av träningsbranschen. Vi har med våra 2 500 medarbetare i Sverige en betydande roll att agera ansvarsfullt som arbetsgivare. För många medarbetare är vi dessutom den första arbetsgivaren vilket, i våra ögon, ställer ännu högre krav på oss att vara professionella."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält