Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så stoppar du mattjuven på jobbet

Maktgalna chefer och hög arbetsbelastning är måhända större arbetsmiljöproblem. Men strax efter kommer de arbetskamrater som fräckt äter upp din medhavda lunch eller ditt mellanmål. Här är tips på hur du stoppar matsnyltaren.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Stopp där! Vems är egentligen den där matlådan? Kollega

Har du någon gång stått vid kylskåpet på jobbet med hela ditt limbiska system inställt på att äta den där tårtbiten som du sparat efter firandet i går? Och skrikit Va faaan, när du upptäckt att biten är försvunnen? Eller ännu värre – när mackan du haft med till lunch är puts väck?

Problemet med klåfingriga kylskåpsråttor på jobbet tycks vara nästan lika stort som mysteriet med de självförökande kaffekopparna i diskhon. Men det finns knep att tillgå.

Det första du måste göra är att ta reda på om det rör sig om fräcka kollegor med diffus uppfattning om vad som är rätt/fel och ditt/mitt eller en övernitisk kylskåpsfascist. Kylskåpsfascisten kan du enkelt råda bot på genom att förse maten med datummärkta post-itlappar med förklarande text, typ: ”Släng ej! Detta är min lunch.”

Lappar hjälper dock föga mot matsnattare, inte ens om du skriver att den som lagade rätten lider av en smittsam sjukdom eller att du slickat på maten.  Arga anklagelsemejl i efterhand till kollegor funkar oftast inte heller, visar efterforskningar på nätet.

Ett enda undantag rapporteras: När ett fejkat e-postmeddelande skickades ut om att matproducenten dragit tillbaka samtliga matlådor och att personer som råkat äta maten omedelbart borde uppsöka läkare, gav sig snyltaren till känna.

Följande tips kan fungera bättre:

  1. Förvara maten i skrivbordslådan. Inte särskilt hygiensikt, men i valet mellan säker hunger och inte lika säker matförgiftning är kanske det sista det minst onda alternativet.  Det finns också små kylskåp att förvara maten i, men dessa behöver maskeras för att inte väcka mattjuvens begär.
  2. Avled tjuven. Preparera fejkmat med kraftigt laxermedel eller überstark chilipeppar så lär tjuven inte ge sig på din matlåda igen i första taget.  Det är faktiskt din mat och du får använda vilka tillsatser du behagar.
  3. Köp en låsbar matkorg.  Finns till exempel här. Kylskåpsmagnet med varningstext medföljer. Risken finns förstås att tjuven i ren frustration stjäl hela korgen.
  4. Lägg din mat i äckliga påsar och guckiga matlådor. Kan du inte själv komma på något sätt att förvandla din lunchlåda till en avskräckande potentiell smittohärd finns det matpåsar med mögeltryck eller inbyggda insekter att köpa på nätet, till exempel här.
  5. Spionkamera. Det finns hyfsat billiga spionkameror att tillgå och rigga upp i anslutning till pentryt. Här hittar du till exempel en som ser ut som en colaburk som kan placeras i kylskåpet (med risk för att tjuven snor burken såklart). Med den sortens bildbevis kan du förmå snyltaren att bjuda tillbaka alla luncher denne har snuvat dig på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket