Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så stoppar du mattjuven på jobbet

Maktgalna chefer och hög arbetsbelastning är måhända större arbetsmiljöproblem. Men strax efter kommer de arbetskamrater som fräckt äter upp din medhavda lunch eller ditt mellanmål. Här är tips på hur du stoppar matsnyltaren.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Stopp där! Vems är egentligen den där matlådan? Kollega

Har du någon gång stått vid kylskåpet på jobbet med hela ditt limbiska system inställt på att äta den där tårtbiten som du sparat efter firandet i går? Och skrikit Va faaan, när du upptäckt att biten är försvunnen? Eller ännu värre – när mackan du haft med till lunch är puts väck?

Problemet med klåfingriga kylskåpsråttor på jobbet tycks vara nästan lika stort som mysteriet med de självförökande kaffekopparna i diskhon. Men det finns knep att tillgå.

Det första du måste göra är att ta reda på om det rör sig om fräcka kollegor med diffus uppfattning om vad som är rätt/fel och ditt/mitt eller en övernitisk kylskåpsfascist. Kylskåpsfascisten kan du enkelt råda bot på genom att förse maten med datummärkta post-itlappar med förklarande text, typ: ”Släng ej! Detta är min lunch.”

Lappar hjälper dock föga mot matsnattare, inte ens om du skriver att den som lagade rätten lider av en smittsam sjukdom eller att du slickat på maten.  Arga anklagelsemejl i efterhand till kollegor funkar oftast inte heller, visar efterforskningar på nätet.

Ett enda undantag rapporteras: När ett fejkat e-postmeddelande skickades ut om att matproducenten dragit tillbaka samtliga matlådor och att personer som råkat äta maten omedelbart borde uppsöka läkare, gav sig snyltaren till känna.

Följande tips kan fungera bättre:

  1. Förvara maten i skrivbordslådan. Inte särskilt hygiensikt, men i valet mellan säker hunger och inte lika säker matförgiftning är kanske det sista det minst onda alternativet.  Det finns också små kylskåp att förvara maten i, men dessa behöver maskeras för att inte väcka mattjuvens begär.
  2. Avled tjuven. Preparera fejkmat med kraftigt laxermedel eller überstark chilipeppar så lär tjuven inte ge sig på din matlåda igen i första taget.  Det är faktiskt din mat och du får använda vilka tillsatser du behagar.
  3. Köp en låsbar matkorg.  Finns till exempel här. Kylskåpsmagnet med varningstext medföljer. Risken finns förstås att tjuven i ren frustration stjäl hela korgen.
  4. Lägg din mat i äckliga påsar och guckiga matlådor. Kan du inte själv komma på något sätt att förvandla din lunchlåda till en avskräckande potentiell smittohärd finns det matpåsar med mögeltryck eller inbyggda insekter att köpa på nätet, till exempel här.
  5. Spionkamera. Det finns hyfsat billiga spionkameror att tillgå och rigga upp i anslutning till pentryt. Här hittar du till exempel en som ser ut som en colaburk som kan placeras i kylskåpet (med risk för att tjuven snor burken såklart). Med den sortens bildbevis kan du förmå snyltaren att bjuda tillbaka alla luncher denne har snuvat dig på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.