Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så stoppar du mattjuven på jobbet

Maktgalna chefer och hög arbetsbelastning är måhända större arbetsmiljöproblem. Men strax efter kommer de arbetskamrater som fräckt äter upp din medhavda lunch eller ditt mellanmål. Här är tips på hur du stoppar matsnyltaren.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Stopp där! Vems är egentligen den där matlådan? Kollega

Har du någon gång stått vid kylskåpet på jobbet med hela ditt limbiska system inställt på att äta den där tårtbiten som du sparat efter firandet i går? Och skrikit Va faaan, när du upptäckt att biten är försvunnen? Eller ännu värre – när mackan du haft med till lunch är puts väck?

Problemet med klåfingriga kylskåpsråttor på jobbet tycks vara nästan lika stort som mysteriet med de självförökande kaffekopparna i diskhon. Men det finns knep att tillgå.

Det första du måste göra är att ta reda på om det rör sig om fräcka kollegor med diffus uppfattning om vad som är rätt/fel och ditt/mitt eller en övernitisk kylskåpsfascist. Kylskåpsfascisten kan du enkelt råda bot på genom att förse maten med datummärkta post-itlappar med förklarande text, typ: ”Släng ej! Detta är min lunch.”

Lappar hjälper dock föga mot matsnattare, inte ens om du skriver att den som lagade rätten lider av en smittsam sjukdom eller att du slickat på maten.  Arga anklagelsemejl i efterhand till kollegor funkar oftast inte heller, visar efterforskningar på nätet.

Ett enda undantag rapporteras: När ett fejkat e-postmeddelande skickades ut om att matproducenten dragit tillbaka samtliga matlådor och att personer som råkat äta maten omedelbart borde uppsöka läkare, gav sig snyltaren till känna.

Följande tips kan fungera bättre:

  1. Förvara maten i skrivbordslådan. Inte särskilt hygiensikt, men i valet mellan säker hunger och inte lika säker matförgiftning är kanske det sista det minst onda alternativet.  Det finns också små kylskåp att förvara maten i, men dessa behöver maskeras för att inte väcka mattjuvens begär.
  2. Avled tjuven. Preparera fejkmat med kraftigt laxermedel eller überstark chilipeppar så lär tjuven inte ge sig på din matlåda igen i första taget.  Det är faktiskt din mat och du får använda vilka tillsatser du behagar.
  3. Köp en låsbar matkorg.  Finns till exempel här. Kylskåpsmagnet med varningstext medföljer. Risken finns förstås att tjuven i ren frustration stjäl hela korgen.
  4. Lägg din mat i äckliga påsar och guckiga matlådor. Kan du inte själv komma på något sätt att förvandla din lunchlåda till en avskräckande potentiell smittohärd finns det matpåsar med mögeltryck eller inbyggda insekter att köpa på nätet, till exempel här.
  5. Spionkamera. Det finns hyfsat billiga spionkameror att tillgå och rigga upp i anslutning till pentryt. Här hittar du till exempel en som ser ut som en colaburk som kan placeras i kylskåpet (med risk för att tjuven snor burken såklart). Med den sortens bildbevis kan du förmå snyltaren att bjuda tillbaka alla luncher denne har snuvat dig på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.