Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så stoppar du mattjuven på jobbet

Maktgalna chefer och hög arbetsbelastning är måhända större arbetsmiljöproblem. Men strax efter kommer de arbetskamrater som fräckt äter upp din medhavda lunch eller ditt mellanmål. Här är tips på hur du stoppar matsnyltaren.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Stopp där! Vems är egentligen den där matlådan? Kollega

Har du någon gång stått vid kylskåpet på jobbet med hela ditt limbiska system inställt på att äta den där tårtbiten som du sparat efter firandet i går? Och skrikit Va faaan, när du upptäckt att biten är försvunnen? Eller ännu värre – när mackan du haft med till lunch är puts väck?

Problemet med klåfingriga kylskåpsråttor på jobbet tycks vara nästan lika stort som mysteriet med de självförökande kaffekopparna i diskhon. Men det finns knep att tillgå.

Det första du måste göra är att ta reda på om det rör sig om fräcka kollegor med diffus uppfattning om vad som är rätt/fel och ditt/mitt eller en övernitisk kylskåpsfascist. Kylskåpsfascisten kan du enkelt råda bot på genom att förse maten med datummärkta post-itlappar med förklarande text, typ: ”Släng ej! Detta är min lunch.”

Lappar hjälper dock föga mot matsnattare, inte ens om du skriver att den som lagade rätten lider av en smittsam sjukdom eller att du slickat på maten.  Arga anklagelsemejl i efterhand till kollegor funkar oftast inte heller, visar efterforskningar på nätet.

Ett enda undantag rapporteras: När ett fejkat e-postmeddelande skickades ut om att matproducenten dragit tillbaka samtliga matlådor och att personer som råkat äta maten omedelbart borde uppsöka läkare, gav sig snyltaren till känna.

Följande tips kan fungera bättre:

  1. Förvara maten i skrivbordslådan. Inte särskilt hygiensikt, men i valet mellan säker hunger och inte lika säker matförgiftning är kanske det sista det minst onda alternativet.  Det finns också små kylskåp att förvara maten i, men dessa behöver maskeras för att inte väcka mattjuvens begär.
  2. Avled tjuven. Preparera fejkmat med kraftigt laxermedel eller überstark chilipeppar så lär tjuven inte ge sig på din matlåda igen i första taget.  Det är faktiskt din mat och du får använda vilka tillsatser du behagar.
  3. Köp en låsbar matkorg.  Finns till exempel här. Kylskåpsmagnet med varningstext medföljer. Risken finns förstås att tjuven i ren frustration stjäl hela korgen.
  4. Lägg din mat i äckliga påsar och guckiga matlådor. Kan du inte själv komma på något sätt att förvandla din lunchlåda till en avskräckande potentiell smittohärd finns det matpåsar med mögeltryck eller inbyggda insekter att köpa på nätet, till exempel här.
  5. Spionkamera. Det finns hyfsat billiga spionkameror att tillgå och rigga upp i anslutning till pentryt. Här hittar du till exempel en som ser ut som en colaburk som kan placeras i kylskåpet (med risk för att tjuven snor burken såklart). Med den sortens bildbevis kan du förmå snyltaren att bjuda tillbaka alla luncher denne har snuvat dig på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.