Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehabiliteringsansvarig ska minska sjukfrånvaron

Det nya sjuklöneförslaget fick Uponor Wirsbos ledning att ta itu med den höga sjukfrånvaron. Nu har man provanställt en rehabiliteringsansvarig.<br />
Publicerad
Uponor Wirsbo har 400 anställda. Sedan mitten av 90-talet har sjukskrivningarna stigit, när tio procent var sjuka insåg ledningen att något måste göras.
Personalchefen Lennart Karlsson medger att kostnaden i kombination med regeringens och samarbetspartiernas nya sjuklöneförslag var en starkt bidragande orsak.
- Bara sjuklönen kostar oss mellan tre och fyra miljoner varje år plus de sociala kostnaderna. Sedan tillkommer en massa annat, som upplärning och kanske produktionsbortfall, säger han.
- I och med regeringens nya sjuklöneförslag skulle vi få en ytterligare kostnad på 1 till 1,5 miljoner varje år.
Sedan man beslutat att anställa en rehabiliteringsansvarig var man ändå tveksam att gå ut med en platsannons, berättar han.
- Vi var väldigt osäkra på hur annonsen skulle uppfattas. Det var lite pinsamt att berätta att vi har en hög sjukfrånvaro. Men vi har bara fått positiva reaktioner.
Ett 70-tal personer sökte tjänsten och nyligen anställdes en kvinna, som tidigare jobbat med rehabilitering på försäkringskassan. Hennes uppdrag är att ta itu med akuta problem liksom att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen.
Företaget har också tillsatt en rehabiliteringsgrupp där även facken ingår. Ett första mål är att minska sjukfrånvaron från tio till sex procent.
En viktväktargrupp och en rökavväjningskurs är planerade liksom regelbundna motionspass. Alla anställda erbjuds också delta i ett program där bland annat problemlösning och stresshantering ingår.
- Det här är ett väldigt bra initiativ från företagets sida som i första hand handlar om att personalen ska må bättre även om ekonomin naturligtvis också spelar roll. Vi måste ju vara kostnadseffektiva som alla andra företag, säger Carita Widjeskog, vice ordförande i Sifklubben.
Lennart Karlsson är missnöjd med förslaget till sjuklönen (se fotnot).
- Jag tycker att man skjuter över ett problem på arbetsgivaren. Egentligen är det försäkringskassan som borde jobba bättre. Min uppfattning är också att läkarna sjukskriver för lätt.
Men är det inte bra att sjuklöneförslaget ändå lett fram till det här projektet?
- Visst har det här inneburit en extra knuff, men så här borde vi ju ändå jobba. Och baksidan är att vi naturligtvis kommer att granska sjukfrånvaron ännu mer vid nyanställningar framöver.
Lennart Karlsson berättar att man beräknar spara upp till två miljoner kronor per år på rehabiliteringsinsatserna.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Regeringens och samarbetspartiernas sjuklöneförslag innebär i korthet att den tredje sjuklöneveckan slopas. I stället får arbetsgivaren stå för 15 procent av sjukpenningskostnaden. Om arbetsgivaren bidrar till att den sjuke kan komma tillbaka på deltid eller får rehabilitering kan man slippa kostnaden, samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna. Småföretagare får ett högkostnadsskydd och ingen behöver betala mer än fyra procent av lönekostnaderna.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.