Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehabiliteringsansvarig ska minska sjukfrånvaron

Det nya sjuklöneförslaget fick Uponor Wirsbos ledning att ta itu med den höga sjukfrånvaron. Nu har man provanställt en rehabiliteringsansvarig.<br />
Publicerad
Uponor Wirsbo har 400 anställda. Sedan mitten av 90-talet har sjukskrivningarna stigit, när tio procent var sjuka insåg ledningen att något måste göras.
Personalchefen Lennart Karlsson medger att kostnaden i kombination med regeringens och samarbetspartiernas nya sjuklöneförslag var en starkt bidragande orsak.
- Bara sjuklönen kostar oss mellan tre och fyra miljoner varje år plus de sociala kostnaderna. Sedan tillkommer en massa annat, som upplärning och kanske produktionsbortfall, säger han.
- I och med regeringens nya sjuklöneförslag skulle vi få en ytterligare kostnad på 1 till 1,5 miljoner varje år.
Sedan man beslutat att anställa en rehabiliteringsansvarig var man ändå tveksam att gå ut med en platsannons, berättar han.
- Vi var väldigt osäkra på hur annonsen skulle uppfattas. Det var lite pinsamt att berätta att vi har en hög sjukfrånvaro. Men vi har bara fått positiva reaktioner.
Ett 70-tal personer sökte tjänsten och nyligen anställdes en kvinna, som tidigare jobbat med rehabilitering på försäkringskassan. Hennes uppdrag är att ta itu med akuta problem liksom att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen.
Företaget har också tillsatt en rehabiliteringsgrupp där även facken ingår. Ett första mål är att minska sjukfrånvaron från tio till sex procent.
En viktväktargrupp och en rökavväjningskurs är planerade liksom regelbundna motionspass. Alla anställda erbjuds också delta i ett program där bland annat problemlösning och stresshantering ingår.
- Det här är ett väldigt bra initiativ från företagets sida som i första hand handlar om att personalen ska må bättre även om ekonomin naturligtvis också spelar roll. Vi måste ju vara kostnadseffektiva som alla andra företag, säger Carita Widjeskog, vice ordförande i Sifklubben.
Lennart Karlsson är missnöjd med förslaget till sjuklönen (se fotnot).
- Jag tycker att man skjuter över ett problem på arbetsgivaren. Egentligen är det försäkringskassan som borde jobba bättre. Min uppfattning är också att läkarna sjukskriver för lätt.
Men är det inte bra att sjuklöneförslaget ändå lett fram till det här projektet?
- Visst har det här inneburit en extra knuff, men så här borde vi ju ändå jobba. Och baksidan är att vi naturligtvis kommer att granska sjukfrånvaron ännu mer vid nyanställningar framöver.
Lennart Karlsson berättar att man beräknar spara upp till två miljoner kronor per år på rehabiliteringsinsatserna.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Regeringens och samarbetspartiernas sjuklöneförslag innebär i korthet att den tredje sjuklöneveckan slopas. I stället får arbetsgivaren stå för 15 procent av sjukpenningskostnaden. Om arbetsgivaren bidrar till att den sjuke kan komma tillbaka på deltid eller får rehabilitering kan man slippa kostnaden, samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna. Småföretagare får ett högkostnadsskydd och ingen behöver betala mer än fyra procent av lönekostnaderna.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen