Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehabiliteringsansvarig ska minska sjukfrånvaron

Det nya sjuklöneförslaget fick Uponor Wirsbos ledning att ta itu med den höga sjukfrånvaron. Nu har man provanställt en rehabiliteringsansvarig.<br />
Publicerad
Uponor Wirsbo har 400 anställda. Sedan mitten av 90-talet har sjukskrivningarna stigit, när tio procent var sjuka insåg ledningen att något måste göras.
Personalchefen Lennart Karlsson medger att kostnaden i kombination med regeringens och samarbetspartiernas nya sjuklöneförslag var en starkt bidragande orsak.
- Bara sjuklönen kostar oss mellan tre och fyra miljoner varje år plus de sociala kostnaderna. Sedan tillkommer en massa annat, som upplärning och kanske produktionsbortfall, säger han.
- I och med regeringens nya sjuklöneförslag skulle vi få en ytterligare kostnad på 1 till 1,5 miljoner varje år.
Sedan man beslutat att anställa en rehabiliteringsansvarig var man ändå tveksam att gå ut med en platsannons, berättar han.
- Vi var väldigt osäkra på hur annonsen skulle uppfattas. Det var lite pinsamt att berätta att vi har en hög sjukfrånvaro. Men vi har bara fått positiva reaktioner.
Ett 70-tal personer sökte tjänsten och nyligen anställdes en kvinna, som tidigare jobbat med rehabilitering på försäkringskassan. Hennes uppdrag är att ta itu med akuta problem liksom att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen.
Företaget har också tillsatt en rehabiliteringsgrupp där även facken ingår. Ett första mål är att minska sjukfrånvaron från tio till sex procent.
En viktväktargrupp och en rökavväjningskurs är planerade liksom regelbundna motionspass. Alla anställda erbjuds också delta i ett program där bland annat problemlösning och stresshantering ingår.
- Det här är ett väldigt bra initiativ från företagets sida som i första hand handlar om att personalen ska må bättre även om ekonomin naturligtvis också spelar roll. Vi måste ju vara kostnadseffektiva som alla andra företag, säger Carita Widjeskog, vice ordförande i Sifklubben.
Lennart Karlsson är missnöjd med förslaget till sjuklönen (se fotnot).
- Jag tycker att man skjuter över ett problem på arbetsgivaren. Egentligen är det försäkringskassan som borde jobba bättre. Min uppfattning är också att läkarna sjukskriver för lätt.
Men är det inte bra att sjuklöneförslaget ändå lett fram till det här projektet?
- Visst har det här inneburit en extra knuff, men så här borde vi ju ändå jobba. Och baksidan är att vi naturligtvis kommer att granska sjukfrånvaron ännu mer vid nyanställningar framöver.
Lennart Karlsson berättar att man beräknar spara upp till två miljoner kronor per år på rehabiliteringsinsatserna.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Regeringens och samarbetspartiernas sjuklöneförslag innebär i korthet att den tredje sjuklöneveckan slopas. I stället får arbetsgivaren stå för 15 procent av sjukpenningskostnaden. Om arbetsgivaren bidrar till att den sjuke kan komma tillbaka på deltid eller får rehabilitering kan man slippa kostnaden, samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna. Småföretagare får ett högkostnadsskydd och ingen behöver betala mer än fyra procent av lönekostnaderna.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.