Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehabiliteringsansvarig ska minska sjukfrånvaron

Det nya sjuklöneförslaget fick Uponor Wirsbos ledning att ta itu med den höga sjukfrånvaron. Nu har man provanställt en rehabiliteringsansvarig.<br />
Publicerad
Uponor Wirsbo har 400 anställda. Sedan mitten av 90-talet har sjukskrivningarna stigit, när tio procent var sjuka insåg ledningen att något måste göras.
Personalchefen Lennart Karlsson medger att kostnaden i kombination med regeringens och samarbetspartiernas nya sjuklöneförslag var en starkt bidragande orsak.
- Bara sjuklönen kostar oss mellan tre och fyra miljoner varje år plus de sociala kostnaderna. Sedan tillkommer en massa annat, som upplärning och kanske produktionsbortfall, säger han.
- I och med regeringens nya sjuklöneförslag skulle vi få en ytterligare kostnad på 1 till 1,5 miljoner varje år.
Sedan man beslutat att anställa en rehabiliteringsansvarig var man ändå tveksam att gå ut med en platsannons, berättar han.
- Vi var väldigt osäkra på hur annonsen skulle uppfattas. Det var lite pinsamt att berätta att vi har en hög sjukfrånvaro. Men vi har bara fått positiva reaktioner.
Ett 70-tal personer sökte tjänsten och nyligen anställdes en kvinna, som tidigare jobbat med rehabilitering på försäkringskassan. Hennes uppdrag är att ta itu med akuta problem liksom att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen.
Företaget har också tillsatt en rehabiliteringsgrupp där även facken ingår. Ett första mål är att minska sjukfrånvaron från tio till sex procent.
En viktväktargrupp och en rökavväjningskurs är planerade liksom regelbundna motionspass. Alla anställda erbjuds också delta i ett program där bland annat problemlösning och stresshantering ingår.
- Det här är ett väldigt bra initiativ från företagets sida som i första hand handlar om att personalen ska må bättre även om ekonomin naturligtvis också spelar roll. Vi måste ju vara kostnadseffektiva som alla andra företag, säger Carita Widjeskog, vice ordförande i Sifklubben.
Lennart Karlsson är missnöjd med förslaget till sjuklönen (se fotnot).
- Jag tycker att man skjuter över ett problem på arbetsgivaren. Egentligen är det försäkringskassan som borde jobba bättre. Min uppfattning är också att läkarna sjukskriver för lätt.
Men är det inte bra att sjuklöneförslaget ändå lett fram till det här projektet?
- Visst har det här inneburit en extra knuff, men så här borde vi ju ändå jobba. Och baksidan är att vi naturligtvis kommer att granska sjukfrånvaron ännu mer vid nyanställningar framöver.
Lennart Karlsson berättar att man beräknar spara upp till två miljoner kronor per år på rehabiliteringsinsatserna.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Regeringens och samarbetspartiernas sjuklöneförslag innebär i korthet att den tredje sjuklöneveckan slopas. I stället får arbetsgivaren stå för 15 procent av sjukpenningskostnaden. Om arbetsgivaren bidrar till att den sjuke kan komma tillbaka på deltid eller får rehabilitering kan man slippa kostnaden, samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna. Småföretagare får ett högkostnadsskydd och ingen behöver betala mer än fyra procent av lönekostnaderna.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte