Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

Psykologer inom företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. En bild som bekräftas av Unionenmedlemmar. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Psykologer inom företagshälsovården upplever att de uppmanas göra beställningsjobb. Pressmaster/Colourbox

Det är arbetsgivarna som står för företagshälsovården. Ibland, som vid en sjukskrivning eller rehabilitering, kan en psykologutredning göras.

Nyligen larmade Kristina Taylor, ordförande i Sveriges Psykologförbunds etikråd, om att allt fler oroade psykologer inom företagshälsan nu hör av sig till etikrådet därför att de upplever att de uppmanas göra ett slags beställningsjobb med en ”tydlig, tveksam agenda”.

Mer konkret kan det handla om att de får i uppdrag att göra bedömningar som kan användas som bevis för en anställds oförmåga. Det för att enklare kunna säga upp en person, eller utsätta den för andra repressalier.

– Det är en jättetydlig ökning av psykologer som är bekymrade över att de får den här typen av uppdragsbeskrivningar eller önskemål från kunder eller sina egna chefer. Det hörde vi aldrig talas om tidigare, säger Kristina Taylor till Dagens Nyheter.

Enligt psykologernas yrkesetiska regler ska de i första hand värna om klienten i sitt arbete och därmed också se till att denne inte kan komma till skada till följd av deras uppgifter.

Samtidigt kan psykologerna, i och med att uppdraget kan komma från en egen chef eller en arbetsgivare, hamna i en problematisk situation.

– Många företag inom branschen mår ganska dåligt ekonomiskt och då vill det till att ha mod att tacka nej till vissa uppdrag, säger Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, till DN.

Enligt Silvia Prego, gruppchef på Unionens regionkontor i Stockholm, bekräftar en del medlemmar den bild som ges i artikeln.

– Några upplever att företagshälsovården inte har varit opartisk. Men viktigt att påpeka är att jag inte har tillgång till något statistiskt underlag som bekräftar eller dementerar uppgiften om att det här problemet har blivit allt större.

Hur ska man då se på de här uppgifterna? Kan man som anställd lita på företagshälsovården?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, betonar att förbundet generellt ser positivt på att anställda har företagshälsovård, vilket alla inte har.

Läs också: Kvinnor får mindre företagshälsovård

– Men om arbetsgivaren vill att det ska göras en utredning av arbetsförmågan är det viktigt att ta reda på vad den ska användas till, hur utredningen ska gå till och ge medlemmen stöd om det behövs. I dessa situationer är det bra att ha ett kritiskt förhållningssätt då syftet kan vara att kunna säga upp arbetstagaren. Det är viktigt att driva på att det blir en grundlig och seriös utredning, som även beaktar förhållandena på arbetsplatsen.

Elisabet Ohlsson har själv drivit ett mål i Arbetsdomstolen, AD, där en Unionenmedlem sades upp till följd av att denne enligt arbetsgivaren var arbetsoförmögen. Ett påstående som backades upp av en arbetsförmågeutredning från företagshälsovården. Sedan en granskning visat att en del av de viktiga belastningstest som ingick i utredningen var gamla gjorde mannen nya tester på sin vårdcentral. Att dessa, liksom en ny bedömning gjord av en specialistläkare, visade att medlemmen inte alls var arbetsoförmögen ledde till att Unionen vann målet och att mannen fick ekonomiskt skadestånd.

Du har alltid rätt att ha med dig ett fackligt ombud till företagshälsovården

– Det här var en av två ganska lika tvister vi hade i början av 2010-talet, där vi vann det ena målet men förlorade det andra. Om arbetsgivaren har gjort en noggrann utredning som visar att medlemmen saknar arbetsförmåga, har vi svårt att vinna ett sådant här mål, säger Elisabet Ohlsson.

Kan man säga nej om ens arbetsgivare vill att man ska göra en medicinsk undersökning?
– Normalt kan en arbetsgivare inte tvinga en anställd att göra en sådan. Men det finns också risker med att tacka nej. Om man inte genomgår en medicinsk undersökning eller behandling så kan det innebära att ens rehabilitering försämras. Vilket kan vara till ens nackdel ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

– Det man alltid bör göra är att ställa frågor som vilken slags undersökning som ska göras, hur den kommer att gå till och vad man kommer att göra med undersökningen. Om man ändå känner sig osäker kan man vända sig till facket, och då i första hand ett arbetsmiljöombud eller ett regionalt arbetsmiljöombud, så att man tillsammans kan ta reda på mer i en dialog med arbetsgivaren. Du har alltid rätt att ha med dig någon, exempelvis ett fackligt ombud, vid kontakt med företagshälsovården. Utifrån vad som kommer fram i en utredning kan arbetsmiljöombudet föreslå olika anpassningar som kan underlätta för medlemmen.

Hur ska man agera om man blir uppsagd till följd av en arbetsförmågeutredning som man inte anser är korrekt?
– I den situationen kan förbundet påkalla en förhandling. Det är arbetsgivaren som ska styrka att medlemmen saknar arbetsförmåga och att den har fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter, till exempel genom att anpassa arbetsplatsen. Om arbetsgivaren åberopar skriftliga underlag, exempelvis en arbetsförmågebedömning som visar bristande arbetsförmåga, kan vi med stöd av mbl (medbestämmandelagen) begära att få del av det skriftliga underlaget. Det ställs långtgående skyldigheter på att arbetsgivaren har undersökt alla möjligheter till anpassning och omplacering, framhåller Elisabet Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.