Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

Psykologer inom företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. En bild som bekräftas av Unionenmedlemmar. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Psykologer inom företagshälsovården upplever att de uppmanas göra beställningsjobb. Pressmaster/Colourbox

Det är arbetsgivarna som står för företagshälsovården. Ibland, som vid en sjukskrivning eller rehabilitering, kan en psykologutredning göras.

Nyligen larmade Kristina Taylor, ordförande i Sveriges Psykologförbunds etikråd, om att allt fler oroade psykologer inom företagshälsan nu hör av sig till etikrådet därför att de upplever att de uppmanas göra ett slags beställningsjobb med en ”tydlig, tveksam agenda”.

Mer konkret kan det handla om att de får i uppdrag att göra bedömningar som kan användas som bevis för en anställds oförmåga. Det för att enklare kunna säga upp en person, eller utsätta den för andra repressalier.

– Det är en jättetydlig ökning av psykologer som är bekymrade över att de får den här typen av uppdragsbeskrivningar eller önskemål från kunder eller sina egna chefer. Det hörde vi aldrig talas om tidigare, säger Kristina Taylor till Dagens Nyheter.

Enligt psykologernas yrkesetiska regler ska de i första hand värna om klienten i sitt arbete och därmed också se till att denne inte kan komma till skada till följd av deras uppgifter.

Samtidigt kan psykologerna, i och med att uppdraget kan komma från en egen chef eller en arbetsgivare, hamna i en problematisk situation.

– Många företag inom branschen mår ganska dåligt ekonomiskt och då vill det till att ha mod att tacka nej till vissa uppdrag, säger Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, till DN.

Enligt Silvia Prego, gruppchef på Unionens regionkontor i Stockholm, bekräftar en del medlemmar den bild som ges i artikeln.

– Några upplever att företagshälsovården inte har varit opartisk. Men viktigt att påpeka är att jag inte har tillgång till något statistiskt underlag som bekräftar eller dementerar uppgiften om att det här problemet har blivit allt större.

Hur ska man då se på de här uppgifterna? Kan man som anställd lita på företagshälsovården?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, betonar att förbundet generellt ser positivt på att anställda har företagshälsovård, vilket alla inte har.

Läs också: Kvinnor får mindre företagshälsovård

– Men om arbetsgivaren vill att det ska göras en utredning av arbetsförmågan är det viktigt att ta reda på vad den ska användas till, hur utredningen ska gå till och ge medlemmen stöd om det behövs. I dessa situationer är det bra att ha ett kritiskt förhållningssätt då syftet kan vara att kunna säga upp arbetstagaren. Det är viktigt att driva på att det blir en grundlig och seriös utredning, som även beaktar förhållandena på arbetsplatsen.

Elisabet Ohlsson har själv drivit ett mål i Arbetsdomstolen, AD, där en Unionenmedlem sades upp till följd av att denne enligt arbetsgivaren var arbetsoförmögen. Ett påstående som backades upp av en arbetsförmågeutredning från företagshälsovården. Sedan en granskning visat att en del av de viktiga belastningstest som ingick i utredningen var gamla gjorde mannen nya tester på sin vårdcentral. Att dessa, liksom en ny bedömning gjord av en specialistläkare, visade att medlemmen inte alls var arbetsoförmögen ledde till att Unionen vann målet och att mannen fick ekonomiskt skadestånd.

Du har alltid rätt att ha med dig ett fackligt ombud till företagshälsovården

– Det här var en av två ganska lika tvister vi hade i början av 2010-talet, där vi vann det ena målet men förlorade det andra. Om arbetsgivaren har gjort en noggrann utredning som visar att medlemmen saknar arbetsförmåga, har vi svårt att vinna ett sådant här mål, säger Elisabet Ohlsson.

Kan man säga nej om ens arbetsgivare vill att man ska göra en medicinsk undersökning?
– Normalt kan en arbetsgivare inte tvinga en anställd att göra en sådan. Men det finns också risker med att tacka nej. Om man inte genomgår en medicinsk undersökning eller behandling så kan det innebära att ens rehabilitering försämras. Vilket kan vara till ens nackdel ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

– Det man alltid bör göra är att ställa frågor som vilken slags undersökning som ska göras, hur den kommer att gå till och vad man kommer att göra med undersökningen. Om man ändå känner sig osäker kan man vända sig till facket, och då i första hand ett arbetsmiljöombud eller ett regionalt arbetsmiljöombud, så att man tillsammans kan ta reda på mer i en dialog med arbetsgivaren. Du har alltid rätt att ha med dig någon, exempelvis ett fackligt ombud, vid kontakt med företagshälsovården. Utifrån vad som kommer fram i en utredning kan arbetsmiljöombudet föreslå olika anpassningar som kan underlätta för medlemmen.

Hur ska man agera om man blir uppsagd till följd av en arbetsförmågeutredning som man inte anser är korrekt?
– I den situationen kan förbundet påkalla en förhandling. Det är arbetsgivaren som ska styrka att medlemmen saknar arbetsförmåga och att den har fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter, till exempel genom att anpassa arbetsplatsen. Om arbetsgivaren åberopar skriftliga underlag, exempelvis en arbetsförmågebedömning som visar bristande arbetsförmåga, kan vi med stöd av mbl (medbestämmandelagen) begära att få del av det skriftliga underlaget. Det ställs långtgående skyldigheter på att arbetsgivaren har undersökt alla möjligheter till anpassning och omplacering, framhåller Elisabet Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.