Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning

Den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän är psykisk ohälsa.
Och många unga stressar så mycket att deras hälsa är i fara.
– Det är alarmerande när unga som befinner sig i början av sitt yrkesliv riskerar att bli sjuka av jobbet. Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad

För två veckor sedan kom rapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän”. I den har forskare från Karolinska institutet studerat sjukfrånvaron bland samtliga privatanställda tjänstemän under 2012.

Enligt rapporten var 7,6 procent av tjänstemännen sjukskrivna minst 14 dagar under året. Kvinnor var oftare sjukskrivna än män, men antalet sjukdagar var ungefär lika många hos männen som hos kvinnorna. Personer med lägre utbildning var oftare sjukskrivna jämfört med personer med universitetsutbildning.

Studien visar också att psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Samtidigt visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Unionen att många unga stressar så mycket att de riskerar att skada sin hälsa. Var tredje tjänsteman i åldern 20-35 år upplever att deras arbetsbelastning kan utgöra en hälsorisk.

– Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar. Vi har länge vetat att många är stressade, men att så många unga är utsatta är oroväckande, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Enligt undersökningen från Unionen uppger fler kvinnor än män att de har en arbetsbelastning och ett arbetstempo som riskerar att skada deras hälsa. Otydliga krav från chefer är ett av de största stressmomenten.

– För att minska stressen behöver arbetsgivarna se till att uppgifter fördelas jämnt mellan kollegorna, att det finns uppbackning om någon är frånvarande och att alla på jobbet vet vad som förväntas av dem, säger Martin Linder.

En person som utsätts för långvarig stress kan drabbas av utmattningssyndrom. Symptomen kommer oftast smygande under flera år och är både fysiska och psykiska. Tidiga tecken är bland andra dåligt minne, trötthet som inte försvinner trots god sömn, upprepade infektioner, magont och minskad sexlust.

Själva insjuknandet kan komma plötsligt. En utbränd person kan få svårt att orientera sig, läsa eller följa med i samtal. Personen kan också få fysiska besvär som hjärtklappning och yrsel och bli väldigt ljudkänslig. Många blir också lättirriterade, har svårt att planera och känner sig utmattade.

Förutom det mänskliga lidande som utmattningssyndrom orsakar kostar sjukskrivningarna mycket pengar, både för samhället och arbetsgivaren. 2014 gjorde Arbetsmiljöverket en beräkning för att visa arbetsgivare hur mycket det kostar dem att en anställd går in i väggen. Enligt myndigheten kostar en utbränd medarbetare omkring 400 000 kronor i form av minskad produktion, sjuklön och rekrytering och inskolning av vikarie (se bildspel).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.