Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning

Den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän är psykisk ohälsa.
Och många unga stressar så mycket att deras hälsa är i fara.
– Det är alarmerande när unga som befinner sig i början av sitt yrkesliv riskerar att bli sjuka av jobbet. Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad

För två veckor sedan kom rapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän”. I den har forskare från Karolinska institutet studerat sjukfrånvaron bland samtliga privatanställda tjänstemän under 2012.

Enligt rapporten var 7,6 procent av tjänstemännen sjukskrivna minst 14 dagar under året. Kvinnor var oftare sjukskrivna än män, men antalet sjukdagar var ungefär lika många hos männen som hos kvinnorna. Personer med lägre utbildning var oftare sjukskrivna jämfört med personer med universitetsutbildning.

Studien visar också att psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Samtidigt visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Unionen att många unga stressar så mycket att de riskerar att skada sin hälsa. Var tredje tjänsteman i åldern 20-35 år upplever att deras arbetsbelastning kan utgöra en hälsorisk.

– Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar. Vi har länge vetat att många är stressade, men att så många unga är utsatta är oroväckande, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Enligt undersökningen från Unionen uppger fler kvinnor än män att de har en arbetsbelastning och ett arbetstempo som riskerar att skada deras hälsa. Otydliga krav från chefer är ett av de största stressmomenten.

– För att minska stressen behöver arbetsgivarna se till att uppgifter fördelas jämnt mellan kollegorna, att det finns uppbackning om någon är frånvarande och att alla på jobbet vet vad som förväntas av dem, säger Martin Linder.

En person som utsätts för långvarig stress kan drabbas av utmattningssyndrom. Symptomen kommer oftast smygande under flera år och är både fysiska och psykiska. Tidiga tecken är bland andra dåligt minne, trötthet som inte försvinner trots god sömn, upprepade infektioner, magont och minskad sexlust.

Själva insjuknandet kan komma plötsligt. En utbränd person kan få svårt att orientera sig, läsa eller följa med i samtal. Personen kan också få fysiska besvär som hjärtklappning och yrsel och bli väldigt ljudkänslig. Många blir också lättirriterade, har svårt att planera och känner sig utmattade.

Förutom det mänskliga lidande som utmattningssyndrom orsakar kostar sjukskrivningarna mycket pengar, både för samhället och arbetsgivaren. 2014 gjorde Arbetsmiljöverket en beräkning för att visa arbetsgivare hur mycket det kostar dem att en anställd går in i väggen. Enligt myndigheten kostar en utbränd medarbetare omkring 400 000 kronor i form av minskad produktion, sjuklön och rekrytering och inskolning av vikarie (se bildspel).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.