Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning

Den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän är psykisk ohälsa.
Och många unga stressar så mycket att deras hälsa är i fara.
– Det är alarmerande när unga som befinner sig i början av sitt yrkesliv riskerar att bli sjuka av jobbet. Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad

För två veckor sedan kom rapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän”. I den har forskare från Karolinska institutet studerat sjukfrånvaron bland samtliga privatanställda tjänstemän under 2012.

Enligt rapporten var 7,6 procent av tjänstemännen sjukskrivna minst 14 dagar under året. Kvinnor var oftare sjukskrivna än män, men antalet sjukdagar var ungefär lika många hos männen som hos kvinnorna. Personer med lägre utbildning var oftare sjukskrivna jämfört med personer med universitetsutbildning.

Studien visar också att psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Samtidigt visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Unionen att många unga stressar så mycket att de riskerar att skada sin hälsa. Var tredje tjänsteman i åldern 20-35 år upplever att deras arbetsbelastning kan utgöra en hälsorisk.

– Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar. Vi har länge vetat att många är stressade, men att så många unga är utsatta är oroväckande, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Enligt undersökningen från Unionen uppger fler kvinnor än män att de har en arbetsbelastning och ett arbetstempo som riskerar att skada deras hälsa. Otydliga krav från chefer är ett av de största stressmomenten.

– För att minska stressen behöver arbetsgivarna se till att uppgifter fördelas jämnt mellan kollegorna, att det finns uppbackning om någon är frånvarande och att alla på jobbet vet vad som förväntas av dem, säger Martin Linder.

En person som utsätts för långvarig stress kan drabbas av utmattningssyndrom. Symptomen kommer oftast smygande under flera år och är både fysiska och psykiska. Tidiga tecken är bland andra dåligt minne, trötthet som inte försvinner trots god sömn, upprepade infektioner, magont och minskad sexlust.

Själva insjuknandet kan komma plötsligt. En utbränd person kan få svårt att orientera sig, läsa eller följa med i samtal. Personen kan också få fysiska besvär som hjärtklappning och yrsel och bli väldigt ljudkänslig. Många blir också lättirriterade, har svårt att planera och känner sig utmattade.

Förutom det mänskliga lidande som utmattningssyndrom orsakar kostar sjukskrivningarna mycket pengar, både för samhället och arbetsgivaren. 2014 gjorde Arbetsmiljöverket en beräkning för att visa arbetsgivare hur mycket det kostar dem att en anställd går in i väggen. Enligt myndigheten kostar en utbränd medarbetare omkring 400 000 kronor i form av minskad produktion, sjuklön och rekrytering och inskolning av vikarie (se bildspel).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.