Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Parterna bidrog till fokus på arbetslivsforskning

Inför vårens budgetproposition fick arbetsmarknadens parter möjlighet att samverka med regeringen i arbetet med en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken – vilket bidragit till att stärka budgetens fokus på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i Rosenbad. Jonas Ekströmer / TT

Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 60 miljoner fram till 2018 och arbetslivsforskningen förstärks med 55 miljoner kronor. Företagshälsan ska få bättre specialistkompetens och skyddsombuden ska bli fler. Det framkommer i den budgetproposition som regeringen presenterade på onsdagsförmiddagen.

- Det moderna arbetslivet ställer krav på nytänkande inom arbetsmiljöområdet. För en långsiktig positiv utveckling har vi tillsammans med arbetsmarknadens parter påbörjat arbetet med att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

Den förra strategin för arbetsmiljöpolitiken fick nyligen hård kritik från Statskontoret, bland annat för att den missat att ta sikte på ofrånkomliga utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen och för att arbetsmarknadens parter inte inkluderats tillräckligt. Under våren har arbetet med en ny strategi kommit igång och där har parterna fått mer plats.

Enligt Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, har samtalen inte direkt förändrat regeringens inriktning för arbetsmiljön, jämfört med den proposition som lades fram efter valet i höstas, men samtalen har definitivt förstärkt dess fokus på arbetslivsforskningen.

- Vi har ju kunnat dra igång arbetet med trepartssamtalen redan långt innan budgeten är lagd och därigenom har vi fått behovet av satsning på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa bekräftat, säger Natalie Sial, arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare.

Men det har inte gett mer i grisen för arbetsmiljön, istället har en avräkning gjorts sedan höstens budgetproposition, för 2015. Av tio miljoner aviserade för fler skyddsombud på arbetsplatserna, har det blivit nio miljoner. Av två miljoner till Företagshälsan, har det blivit en, och så vidare. För 2016 och framåt ser förslagen dock lika ut.

I linje med trepartssamtalen får arbetslivsforskningen, särskilt den som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa, extra stöd de kommande åren. Under 2015 vill regeringen lägga fem miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor per år under 2017 och 2018.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, för att kunna erbjuda specialistkompetens, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Exakt hur stödet ska utformas är inte klart än.

Under året kommer också en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet att presenteras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.