Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
I måndags samlades arbetsmarknadens parter i Rosenbad på inbjudan av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för samråd inför en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Samtidigt presenterades Statskontorets analys av den tidigare, som var den första i sitt slag.
Alliansregeringens intention med den tidigare handlingsplanen var att skapa ett strategiskt och vägledande dokument för styrning av arbetsmiljöpolitiken. Men planen uppfyllde inte de krav som bör ställas på ett sådant styrdokument, konstaterar Statskontoret i sin analys, som listar en lång rad brister, från syfte till uppföljning.
Nu ska en ny strategi tas fram och till det första uppstartsmötet på Rosenbad i måndags hade arbetsmarknadens parter bjudits in. Deltog gjorde bland andra Lise Donovan, tf chefsjurist på TCO.
Enligt henne var den förra strategin obalanserad med alltför mycket fokus på att arbetsmiljöpolitiken skulle lyftas fram som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel.
- Vi pratade mycket om det där på samrådet, om morötter eller bestraffning. Det är en bra utgångspunkt med en ”positiv arbetsmiljöpolitik”. Men vi tror inte på att det räcker att berätta för arbetsgivarna att en bra arbetsmiljö är en konkurrensfördel. Det är inte där problemet ligger. När man bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste det komma en reaktion. Åtgärder som till exempel sanktionsavgifter behövs.
Däremot vägde den psykosociala arbetsmiljön för lätt i den förra strategin, menar Lise Donovan, som hoppas på en bättre förståelse för tjänstemännens verklighet i den kommande.
- Folk jobbar ihjäl sig, det behövs mer fokus på arbetsmiljöproblem som stress och det gränslösa arbetslivet men även på trakasserier och mobbning samt på inflytande- och delaktighetsfrågor. Prestationskraven är skyhöga i tjänstemannakåren. Folk far illa! Det finns inte EN lösning på det, men det behövs absolut mer fokus på det området i den nya strategin.
Hon hoppas också att den nya strategin ser över hur forskningen på arbetsmiljöfrågor kan samlas igen. Efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007, bedrivs forskning på arbetsmiljöfrågor utspritt på olika universitet och högskolor och det går inte längre att få en samlad bild av läget, menar hon.
Lise Donovan beklagar också att arbetsmarknadens parter inte involverades mer i processen med den förra strategin. Nu blev inte den förra regeringens handlingsplan det styrdokument det var avsett att vara, utan mer en deklaration om politisk omläggning som i praktiken inte rörde parternas verksamhet, men om den nya planen involverar parterna kan den också fungera som styrdokument, menar hon.
Där får hon medhåll av Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
- Vi kan inte ha en strategi som inte parterna är överens om. Det är ju de som ska upprätthålla strategin, säger hon och tillägger att det var intressant att se att såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationerna på uppstartsmötet var så pass samstämmiga i sin syn på vad som bör hamna i fokus för den nya arbetsmiljöstrategin, inte minst vad gäller behovet av en samlad forskning på området.
Enligt Natali Sial delar också ministern parternas vilja att den psykosociala arbetsmiljön prioriteras i den nya strategin, liksom nollvisionen för dödsolyckor i arbetslivet.
Utmaningar:
Önskemål:
I analysen av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitik 2010-2015 listar Statskontoret förslag för den efterföljande handlingsplanen:
Statskontoret
Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.
– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.
– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:
– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.
De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.
– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.
Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.
– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.
Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.
– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.
Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.
I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.
– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.
Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.
– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.
Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?
– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.
Reglerna vid jobbskärmen
Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:
Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.
Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.