Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ge parterna mer plats i ny arbetsmiljöstrategi

Alliansregeringens nationella handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken saknade tydlig strategi och konkreta åtgärder. Arbetsmarknadens parter involverades inte tillräckligt och centrala utmaningar som globalisering, digitalisering och det gränslösa arbetslivet saknades. Den beska kritiken ger Statskontoret i en analys. Samtidigt har ett första samråd hållits med parterna inför en ny handlingsplan.
Gabriella Westberg Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Rosenbad i Stockholm. Janerik Henriksson/TT

I måndags samlades arbetsmarknadens parter i Rosenbad på inbjudan av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för samråd inför en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Samtidigt presenterades Statskontorets analys av den tidigare, som var den första i sitt slag.

Alliansregeringens intention med den tidigare handlingsplanen var att skapa ett strategiskt och vägledande dokument för styrning av arbetsmiljöpolitiken. Men planen uppfyllde inte de krav som bör ställas på ett sådant styrdokument, konstaterar Statskontoret i sin analys, som listar en lång rad brister, från syfte till uppföljning.

Nu ska en ny strategi tas fram och till det första uppstartsmötet på Rosenbad i måndags hade arbetsmarknadens parter bjudits in. Deltog gjorde bland andra Lise Donovan, tf chefsjurist på TCO.

Enligt henne var den förra strategin obalanserad med alltför mycket fokus på att arbetsmiljöpolitiken skulle lyftas fram som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel.

- Vi pratade mycket om det där på samrådet, om morötter eller bestraffning. Det är en bra utgångspunkt med en ”positiv arbetsmiljöpolitik”. Men vi tror inte på att det räcker att berätta för arbetsgivarna att en bra arbetsmiljö är en konkurrensfördel. Det är inte där problemet ligger. När man bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste det komma en reaktion. Åtgärder som till exempel sanktionsavgifter behövs.

Däremot vägde den psykosociala arbetsmiljön för lätt i den förra strategin, menar Lise Donovan, som hoppas på en bättre förståelse för tjänstemännens verklighet i den kommande.

- Folk jobbar ihjäl sig, det behövs mer fokus på arbetsmiljöproblem som stress och det gränslösa arbetslivet men även på trakasserier och mobbning samt på inflytande- och delaktighetsfrågor. Prestationskraven är skyhöga i tjänstemannakåren. Folk far illa! Det finns inte EN lösning på det, men det behövs absolut mer fokus på det området i den nya strategin.

Hon hoppas också att den nya strategin ser över hur forskningen på arbetsmiljöfrågor kan samlas igen. Efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007, bedrivs forskning på arbetsmiljöfrågor utspritt på olika universitet och högskolor och det går inte längre att få en samlad bild av läget, menar hon.

Lise Donovan beklagar också att arbetsmarknadens parter inte involverades mer i processen med den förra strategin. Nu blev inte den förra regeringens handlingsplan det styrdokument det var avsett att vara, utan mer en deklaration om politisk omläggning som i praktiken inte rörde parternas verksamhet, men om den nya planen involverar parterna kan den också fungera som styrdokument, menar hon.

Där får hon medhåll av Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

- Vi kan inte ha en strategi som inte parterna är överens om. Det är ju de som ska upprätthålla strategin, säger hon och tillägger att det var intressant att se att såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationerna på uppstartsmötet var så pass samstämmiga i sin syn på vad som bör hamna i fokus för den nya arbetsmiljöstrategin, inte minst vad gäller behovet av en samlad forskning på området.

Enligt Natali Sial delar också ministern parternas vilja att den psykosociala arbetsmiljön prioriteras i den nya strategin, liksom nollvisionen för dödsolyckor i arbetslivet.

 

TCO:s synpunkter inför ny arbetsmiljöstrategi: 

Utmaningar: 

  1. Den psykosociala arbetsmiljön
  2. En samlad arbetslivsforskning
  3. Att förstärka det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet
  4. Att fortsätta att förbättra kvinnors arbetsmiljö
  5. Att behålla en enhetlig arbetsmiljölagstiftning för alla oavasett storleken på arbetsplatsen
  6. Otrygga anställningar och dess konsekvenser för arbetsmiljöfrågorna – särskilt för dem i visstidsanställning, inhyrda eller med atypiska anlitandeformer
  7. Att förena fler regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter med sanktionsavgifter

Önskemål: 

  1. Att ge Arbetsmiljöverket  förstärkta resurser
  2.  Att inrätta ett centralt trepartsorgan för arbetslivsfrågor i enlighet med ILO-konvention 187.

10 förslag till ny strategi

I analysen av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitik 2010-2015 listar Statskontoret förslag för den efterföljande handlingsplanen:

  1. Fastställ syfte och mål med handlingsplanen
  2. Utse en övergripande styrorganisation för samarbete över departementen
  3. Förhandla utformningen med berörda parter och planera gemensamt
  4. Använd tillgängliga resurser, kompetens och engagemang
  5. Bestäm form för handlingsplanen innan processen påbörjas
  6. Skilj på långsiktig strategi och årliga åtgärdsplaner
  7. Regelbunden uppföljning och avstämning av årliga åtgärdsplaner
  8. Formulera en tydlig styrkedja där det framgår hur prioriterade områden förhåller sig till uppsatta mål
  9. Insatserna bör avspegla inriktningen i arbetsmiljöpolitiken
  10. Hellre smala, inriktade insatser än breda insatser med många aktörer

Statskontoret

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.