Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Ohållbar situation på SVT Nyheter”

Ändrade arbetsrutiner på SVT:s lokala nyhetsredaktioner har lett till ökad stress och en alltmer pressad arbetssituation. Nu kräver Unionen tillsammans med Journalistförbundet SJF att något ska göras innan problemet eskalerar och anställda drivs in i långa sjukskrivningar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Det här är inte längre en hållbar situation, anser facken på SVT. I veckan skrev Unionen och SJF på nyhetsredaktionen i Karlskrona ett gemensamt brev till ledningen med just det innehållet. ”Det är inte en fråga om utan när ambitiösa och lojala medarbetare kommer att drivas in i en längre sjukskrivning", heter det i brevet.

Men problemet är inte begränsat till Karlskrona. Det bekräftar Gun Karlsson, ordförande för den centrala Unionenklubben på SVT efter ett telefonmöte (under tisdagen) med de lokala fackföreträdarna i landet. SVT har lokala nyhetsredaktioner på 33 platser i landet.

– Det finns i hela landet, men är värst på de mindre orterna där det kan vara tio eller ännu färre personer som jobbar, säger Gun Karlsson.

Enligt henne beror problemet på att SVT ändrat arbetssätt på de lokala nyhetsredaktionerna. Numera ska de anställda lägga mer tid på webben och sociala medier, utöver jobbet med de vanliga sändningarna.

– Det handlar om väldigt ambitiösa personer som jobbar hårt och ändå inte hinner med det de är satta att göra. Och speciellt känsligt blir det när folk är borta och man inte tar in ersättare. Allra värst är det för kvällsreportrana som jobbar ensamma och ska förbereda för morgonens nyheter.

Ännu går det inte att avläsa den ökade pressen i antalet sjukskrivningar, enligt Gun Karlsson. I stället har personal på flera orter valt att gå ned i arbetstid för att orka med.

Nu har facken begärt möte med SVT centralt för att försöka hitta en lösning.

– De flesta upplever att omorganisationen är en ren skrivbordsprodukt. Meningen var att inflödet till redaktionerna skulle öka, men så har det inte blivit. I stället arbetar alla hur mycket som helst och arbetsmiljön är dålig, säger Gun Karlsson.

Läs mer: Unionen stämmer SVT i AD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält