Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Obligatoriskt munskydd på Ericssonanställda

Anställda på Ericsson måste från och med i dag bära ansiktsmask i företagets lokaler. Unionenklubben reserverade sig mot att munskyddet är obligatoriskt och anser att social distansering fortfarande är bästa sättet att skydda sig och varandra från coronasmitta.
Johanna Rovira Publicerad
 Henrik Montgomery / TT, Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Facket på Ericsson reserverade sig mot att munskydd skulle vara obligatoriskt. Henrik Montgomery / TT, Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Under tisdagen gick det ut en global instruktion till samtliga 100 000 anställda på telekomföretaget Ericsson att det är obligatoriskt för alla anställda att bära ansiktsmask på kontoren.

– Frågan har varit uppe till förhandling på Sverigenivå och förhandlingen avslutades i oenighet, säger Anders Kåwe, ordförande på Unionenklubben i Kista.

– Vi och de andra facken reserverade oss mot att ansiktsmask skulle vara obligatoriskt. Vi tycker det hade räckt med en rekommendation att bära mask i de fall där man inte kan undvika nära kontakt med andra.

Ericsson har, enligt Anders Kåwe, varit duktiga på att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och anpassat verksamheten för att minska risken för smittspridning. Majoriteten av de anställda jobbar hemma och kommer att fortsätta göra det.

Företaget har nu ställt ut lådor med ansiktsmasker här och var på kontoren och skickat ut noggranna instruktioner samt en video om hur masken ska användas.

Vad händer om någon ertappas utan mask?
– Det finns inga specifika sanktioner för det.

– Vi har valt att inte driva frågan vidare, utan måste som fackförbund säga till våra medlemmar att de ska bära ansiktsmask på jobbet. Men vi framhåller att det bästa sättet att undvika smitta är att hålla social distans, säger Anders Kåwe.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.