Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

När fikaskämten spårar ut

Eftermiddagsfika, vetelängd och småprat. Ett inslag från "Efterlyst" leder till en diskussion om kriminalitet och en kollega förfasar sig över invandringen. Du väljer att sitta tyst. Men efteråt gnager det inombords. Du borde ha sagt ifrån!
Ola Rennstam Publicerad
Christina Andersson
Christina Andersson

Många av oss har någon gång hamnat i en liknande situation. Psykologen Mattias Lindberg förklarar vikten av att vi faktiskt reagerar.

– Gruppen gör ett misstag när man tror att det kommer att försvinna av sig själv om man bara sitter tyst, i stället bekräftar man rätten att få uttrycka den typen av skämt eller åsikter. Skämtaren tar det som en acceptans för att det är uppskattat. Man måste agera, för passivitet löser inte den här frågan, säger han.

– De som drar den här typen av skämt gör det sällan av illvilja. Det positiva är att det behövs väldigt lite för att det ska försvinna, ofta räcker det med att ta personen åt sidan och berätta att den typen av skämt inte är uppskattade.

Tycks man vara ensam om att inte uppskatta jargongen får man enligt Mattias Lindberg ta ansvar själv och förklara att man helst ser att skämten inte framförs när man är närvarande.

– Humor kräver ömsesidighet. Man kan dra hur grova skämt som helst på tu man hand om man vet vad den andre tycker. Men det är omöjligt att vinnlägga sig om det i en större arbetsgrupp, så väl känner vi inte varandra och då måste man vara försiktig.

När kollegor häver ur sig kränkande åsikter bör man också markera, men det finns olika vägar att gå.

– Man kan inte stoppa folk från att ha åsikter, men du behöver inte vara mottagare av dem. Väljer man att debattera måste man löpa linan ut, men det är sällan fruktsamt med dem som har extremt avvikande åsikter. Vill du inte debattera kan du gå därifrån och markera att du inte uppskattar inställningen men att du inte heller vill diskutera frågan. Gillar du personen är det än viktigare att tala om att du inte känner dig bekväm med den typen av åsikter, det funkar i de flesta fall.

Enligt stiftelsen Expo ska man försöka undvika att hamna i sifferdiskussioner när man bemöter främlingsfientliga åsikter och i stället prata om vilket samhälle man vill leva i. Det gäller givetvis också sexism och homofobi.

– Man kan slänga siffror och statistik mot varandra hur länge som helst, men det leder till att vi avhumaniserar människor och det är precis vad intoleransen vill. Många undviker att ta debatten för att de känner sig osäkra, men man måste inte kunna bevisa allt med siffror. Känslor och värdegrund kan man alltid ha med sig och det kan ge självförtroende, säger Niclas Nilsson på Expo.

Många undviker att säga ifrån av rädsla för att skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men enligt Expo gäller det att vända på tankesättet.

– Vem är egentligen partydödaren? Är det personen som häver ur sig en kränkande kommentar eller de som tror på ett samhälle där alla har samma värde? I stället för att gå i polemik kan man fråga varför de säger så och var de fått det ifrån. Då flyttas bevis­bördan och det uppstår samtal. Tystnaden är intoleransens och rasismens bästa kompis, men jag är väl medveten om att det inte är lätt när det handlar om en polare, kollega eller släkting, säger Niclas Nilsson.

Gör så här!

  • Reagera. Problemet löser inte sig självt, tystnad och passivitet bekräftar att det är okej att uttrycka sig så.
  • Fråga varför kollegan säger som han eller hon gör och var man fått uppgifterna ifrån. Låt dem stå för bevisbördan men undvik att gå i polemik, då blir det ofta låsta positioner.
  • Du måste inte kunna belägga allt med siffor, prata i stället om vilket samhälle du vill ha och vilka värderingar du tror på.
  • Prata med en förtroendevald om du känner dig ensam i din reaktion i arbetsgruppen. Kanske kan ni få till en föreläsning eller workshop om diskriminering?
  • Försök få till samtal. Initiera diskussioner vid fikabordet med frågor som du själv brinner för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.