Du har säkert sett dem, bluffmejlen som kryper sig in mellan mötesförfrågningar och budgetplaner. Antingen har du vunnit några miljoner på ett lotteri som du inte visste att du deltog i, eller så har en avlägsen släkting plötsligt dött och du står som arvtagare. Banker ber dig att verifiera lösenord som försvunnit och företag erbjuder dig pengar tillbaka för fakturor som betalats två gånger. Oavsett om du klickar på mejlets länkar eller slänger det i papperskorgen direkt är de fejkade mejlen ett gissel. Och de ökar för varje år. 

- De har ökat och de har ändrat karaktär. Tidigare har mejlen gått ut på att sälja varor. Men i dag handlar spam mer om att distribuera skadlig kod för att ta över bankkonton och liknande, säger Robert Jonsson som arbetare med säkerhet på myndigheten Samhällsskydd och beredskap.

Företag, myndigheter och organisationers it-avdelningar arbetar ständigt med att få bort falska mejl från de anställdas mejlboxar. Men bluffmakarna är påhittiga och hittar alltid vägar runt skydden.

- De har blivit skickligare med åren. De så kallade Nigeriabreven fungerar sällan längre och är dåligt utformade. Men mejlen som kommer från banker och myndigheter är skickligare utformade. De ser ut som riktiga annonser, med loggor och fina bilder. Kanske en medskickad pdf, som utlöser ett virus.

Bluffmejlen har även spridits till andra forum. Sociala medier, som Facebook är extra hårt drabbat.

- Man kapar någons konto och börjar prata med personens kompisar. Säger att man sitter fast i London och behöver låna pengar. Eller att bankdosan försvunnit och man behöver någon annans kontouppgifter för att lösa ett problem. Ytterligare en vanlig bluff är att vädja om pengar till en utsatt familj som behöver akut hjälp, säger Robert Jonsson.

Vanligtvis utlöser spam inte mer än irritation. Skulle man dock börja klicka på länkar i de mejl som vid första anblick ser äkta ut kan man ligga illa till.

- Värsta scenario är att du får en trojan installerad som går igenom dina konton och länsar dem på pengar. Vi samarbetar mycket med banker och myndigheter så att det inte ska hända. Trovärdigheten är ju prioritet ett för dem.

Vad ska man göra om man får dessa bluffmejl?
- När det gäller jobbmejl så måste it-avdelningen ständigt uppdatera spam-skydden. Men skulle de ändå komma - släng dem oöppnade! Om de är från en bank eller en myndighet och du misstänker att de är lurendrejeri, kontakta banken och uppmärksamma dem på problemet.

- Skulle du råka öppna länkar gäller det att kolla så att inga skadliga virus har tagit sig in i systemet. Det är inte helt enkelt att upptäcka. Att datorn går ovanligt långsamt kan vara ett tecken. En del upptäcks av antivirusprogrammet. Har man otur så måste man ominstallera allt.