Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många pratar jobb i sociala medier

Händer det att du nämner jobbet på sociala medier? Om svaret är ja är du inte ensam, visar en kommande avhandling från Stockholms universitet.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Colourbox

På Facebook, Twitter och LinkedIn håller vi vänner och bekanta uppdaterade om vårt privatliv, men det är snart lika vanligt att vi delar med oss information kopplat till vårt arbete, visar ny forskning från Stockholms universitet. Vi delar exempelvis gärna arbetsgivares inlägg om aktiviteter och kampanjer, liksom forskning och artiklar som på något sätt rör vårt jobb.

Rapporten fokuserar främst på idédrivna organisationer, en sektor där de anställda kan antas dela värderingar med sin arbetsgivare. Resultatet visar att statusar om jobbet är väldigt vanligt inom sektorn, men beteendet finns även på andra arbetsplatser. Entreprenören är exempelvis en aktör som är benägen att använda sitt sociala nätverk för att stärka det egna företagets mål.

Vad är det då som gör att vi delar med oss av vår arbetsgivares synpunkter och värderingar? Enligt avhandlingen är de mest pådrivande faktorerna arbetsgivare som direkt eller indirekt uppmanar anställda att dela information på sociala medier, och ett outtalat grupptryck från engagerade kollegor som är aktiva online.

För arbetsgivarens del är det nästan alltid positivt att anställda sprider information i sina personliga nätverk. Det skapar trovärdighet och bidrar till varumärkesbyggande. Och andra sidan sker mycket av interaktionen på sociala medier utanför arbetstid, vilket suddar ut gränsen för vad som är arbete och vad som är fritid. Det breddar också synen på vad som ingår i arbetet och vad som är personligt engagemang. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.