Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lagen rår inte på mobbare

Drygt tjugo år efter att föreskriften mot kränkande särbehandling infördes råkar fortfarande många illa ut på jobbet. Nu höjs röster för en lagskärpning så att drabbade kan få upprättelse.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att ignorera eller frysa ut en kollega på möten är typiska mobbningsmetoder. Colourbox

Nästan var tionde känner sig mobbad på jobbet enligt Arbetsmiljöverket. I en tidigare undersökning som Kollega gjort uppgav fyra av tio Unionenmedlemmar att de upplevt att det förekommit mobbning och kränkande särbehandling på deras nuvarande eller en tidigare arbetsplats. Av dessa ansåg två av tio att de själva var eller hade blivit mobbade.

Med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt en arbetsgivare som ignorerar att någon utsätts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Lagen innebär att Arbetsmiljöverket ska försöka se till att arbetsgivarna arbetar förebyggande för att förhindra mobbning. Lagen innebär dock inte att Arbetsmiljöverket agerar i enskilda fall.

Därför föreslår Maria Steinberg, universitetslektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, att det görs ett tillägg i diskrimineringslagen.

- Jag skulle vilja kalla det för förbud mot kränkning av någons värdighet, säger hon.

- Jag tycker man ska pröva det eftersom det vore det enklaste. För då har man en lag som förbjuder mobbning, en lag som säger att man ska ha aktiva åtgärder och också  en myndighet som kan hjälpa människor att ta det här till domstol om de inte själva har ekonomiska möjligheter eller facket ställer upp. Då kan de få upprättelse i form av en diskrimineringsersättning, säger hon.

Också fackförbundet Vision vill stärka anställdas skydd mot kränkande särbehandling. Förbundet har därför tagit fram ett förslag till en helt ny lag mot mobbning i arbetslivet som innebär att facket kan driva medlemmars ärenden till domstol i det fall arbetsgivaren inte tar sitt ansvar för att förhindra eller åtgärda situationen så att mobbningen upphör.

Gör så här!

Undvik mobbning på jobbet

  • Sätt upp regler för hur  ni uppför er mot varandra på arbetsplatsen. Se över era policys.
  • Ordna så att frågor om mobbning ingår i personalenkäten.
  • Se till att alla får  team- och kompetensutveckling.
  • Se till att ingen favoriseras för att undvika risken att informella ledare tar över, då också risken för mobbning ökar.

Tecken på mobbning

  • Kollegor hälsar inte, ignorerar när någon talar på möten och liknande.
  • Elakt skvaller och ryktesspridning
  • En hjärtlig men rå jargong som inkluderar gliringar och förlöjligande av andra.
  • Att en eller flera medarbetare står utanför den sociala gemenskapen.

Tecken på att chefen mobbar dig

  • Chefen tar överraskande ifrån dig en befogenhet.
  • Chefen ”glömmer” att ge dig viktig information.
  • Chefen ignorerar dig helt på möten.
  • Du kallas inte längre till möten som du borde ha varit med på.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält