Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lagen rår inte på mobbare

Drygt tjugo år efter att föreskriften mot kränkande särbehandling infördes råkar fortfarande många illa ut på jobbet. Nu höjs röster för en lagskärpning så att drabbade kan få upprättelse.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att ignorera eller frysa ut en kollega på möten är typiska mobbningsmetoder. Colourbox

Nästan var tionde känner sig mobbad på jobbet enligt Arbetsmiljöverket. I en tidigare undersökning som Kollega gjort uppgav fyra av tio Unionenmedlemmar att de upplevt att det förekommit mobbning och kränkande särbehandling på deras nuvarande eller en tidigare arbetsplats. Av dessa ansåg två av tio att de själva var eller hade blivit mobbade.

Med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt en arbetsgivare som ignorerar att någon utsätts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Lagen innebär att Arbetsmiljöverket ska försöka se till att arbetsgivarna arbetar förebyggande för att förhindra mobbning. Lagen innebär dock inte att Arbetsmiljöverket agerar i enskilda fall.

Därför föreslår Maria Steinberg, universitetslektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, att det görs ett tillägg i diskrimineringslagen.

- Jag skulle vilja kalla det för förbud mot kränkning av någons värdighet, säger hon.

- Jag tycker man ska pröva det eftersom det vore det enklaste. För då har man en lag som förbjuder mobbning, en lag som säger att man ska ha aktiva åtgärder och också  en myndighet som kan hjälpa människor att ta det här till domstol om de inte själva har ekonomiska möjligheter eller facket ställer upp. Då kan de få upprättelse i form av en diskrimineringsersättning, säger hon.

Också fackförbundet Vision vill stärka anställdas skydd mot kränkande särbehandling. Förbundet har därför tagit fram ett förslag till en helt ny lag mot mobbning i arbetslivet som innebär att facket kan driva medlemmars ärenden till domstol i det fall arbetsgivaren inte tar sitt ansvar för att förhindra eller åtgärda situationen så att mobbningen upphör.

Gör så här!

Undvik mobbning på jobbet

  • Sätt upp regler för hur  ni uppför er mot varandra på arbetsplatsen. Se över era policys.
  • Ordna så att frågor om mobbning ingår i personalenkäten.
  • Se till att alla får  team- och kompetensutveckling.
  • Se till att ingen favoriseras för att undvika risken att informella ledare tar över, då också risken för mobbning ökar.

Tecken på mobbning

  • Kollegor hälsar inte, ignorerar när någon talar på möten och liknande.
  • Elakt skvaller och ryktesspridning
  • En hjärtlig men rå jargong som inkluderar gliringar och förlöjligande av andra.
  • Att en eller flera medarbetare står utanför den sociala gemenskapen.

Tecken på att chefen mobbar dig

  • Chefen tar överraskande ifrån dig en befogenhet.
  • Chefen ”glömmer” att ge dig viktig information.
  • Chefen ignorerar dig helt på möten.
  • Du kallas inte längre till möten som du borde ha varit med på.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.