Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lagen rår inte på mobbare

Drygt tjugo år efter att föreskriften mot kränkande särbehandling infördes råkar fortfarande många illa ut på jobbet. Nu höjs röster för en lagskärpning så att drabbade kan få upprättelse.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att ignorera eller frysa ut en kollega på möten är typiska mobbningsmetoder. Colourbox

Nästan var tionde känner sig mobbad på jobbet enligt Arbetsmiljöverket. I en tidigare undersökning som Kollega gjort uppgav fyra av tio Unionenmedlemmar att de upplevt att det förekommit mobbning och kränkande särbehandling på deras nuvarande eller en tidigare arbetsplats. Av dessa ansåg två av tio att de själva var eller hade blivit mobbade.

Med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt en arbetsgivare som ignorerar att någon utsätts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Lagen innebär att Arbetsmiljöverket ska försöka se till att arbetsgivarna arbetar förebyggande för att förhindra mobbning. Lagen innebär dock inte att Arbetsmiljöverket agerar i enskilda fall.

Därför föreslår Maria Steinberg, universitetslektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, att det görs ett tillägg i diskrimineringslagen.

- Jag skulle vilja kalla det för förbud mot kränkning av någons värdighet, säger hon.

- Jag tycker man ska pröva det eftersom det vore det enklaste. För då har man en lag som förbjuder mobbning, en lag som säger att man ska ha aktiva åtgärder och också  en myndighet som kan hjälpa människor att ta det här till domstol om de inte själva har ekonomiska möjligheter eller facket ställer upp. Då kan de få upprättelse i form av en diskrimineringsersättning, säger hon.

Också fackförbundet Vision vill stärka anställdas skydd mot kränkande särbehandling. Förbundet har därför tagit fram ett förslag till en helt ny lag mot mobbning i arbetslivet som innebär att facket kan driva medlemmars ärenden till domstol i det fall arbetsgivaren inte tar sitt ansvar för att förhindra eller åtgärda situationen så att mobbningen upphör.

Gör så här!

Undvik mobbning på jobbet

  • Sätt upp regler för hur  ni uppför er mot varandra på arbetsplatsen. Se över era policys.
  • Ordna så att frågor om mobbning ingår i personalenkäten.
  • Se till att alla får  team- och kompetensutveckling.
  • Se till att ingen favoriseras för att undvika risken att informella ledare tar över, då också risken för mobbning ökar.

Tecken på mobbning

  • Kollegor hälsar inte, ignorerar när någon talar på möten och liknande.
  • Elakt skvaller och ryktesspridning
  • En hjärtlig men rå jargong som inkluderar gliringar och förlöjligande av andra.
  • Att en eller flera medarbetare står utanför den sociala gemenskapen.

Tecken på att chefen mobbar dig

  • Chefen tar överraskande ifrån dig en befogenhet.
  • Chefen ”glömmer” att ge dig viktig information.
  • Chefen ignorerar dig helt på möten.
  • Du kallas inte längre till möten som du borde ha varit med på.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.