Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lagen rår inte på mobbare

Drygt tjugo år efter att föreskriften mot kränkande särbehandling infördes råkar fortfarande många illa ut på jobbet. Nu höjs röster för en lagskärpning så att drabbade kan få upprättelse.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att ignorera eller frysa ut en kollega på möten är typiska mobbningsmetoder. Colourbox

Nästan var tionde känner sig mobbad på jobbet enligt Arbetsmiljöverket. I en tidigare undersökning som Kollega gjort uppgav fyra av tio Unionenmedlemmar att de upplevt att det förekommit mobbning och kränkande särbehandling på deras nuvarande eller en tidigare arbetsplats. Av dessa ansåg två av tio att de själva var eller hade blivit mobbade.

Med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt en arbetsgivare som ignorerar att någon utsätts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Lagen innebär att Arbetsmiljöverket ska försöka se till att arbetsgivarna arbetar förebyggande för att förhindra mobbning. Lagen innebär dock inte att Arbetsmiljöverket agerar i enskilda fall.

Därför föreslår Maria Steinberg, universitetslektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, att det görs ett tillägg i diskrimineringslagen.

- Jag skulle vilja kalla det för förbud mot kränkning av någons värdighet, säger hon.

- Jag tycker man ska pröva det eftersom det vore det enklaste. För då har man en lag som förbjuder mobbning, en lag som säger att man ska ha aktiva åtgärder och också  en myndighet som kan hjälpa människor att ta det här till domstol om de inte själva har ekonomiska möjligheter eller facket ställer upp. Då kan de få upprättelse i form av en diskrimineringsersättning, säger hon.

Också fackförbundet Vision vill stärka anställdas skydd mot kränkande särbehandling. Förbundet har därför tagit fram ett förslag till en helt ny lag mot mobbning i arbetslivet som innebär att facket kan driva medlemmars ärenden till domstol i det fall arbetsgivaren inte tar sitt ansvar för att förhindra eller åtgärda situationen så att mobbningen upphör.

Gör så här!

Undvik mobbning på jobbet

  • Sätt upp regler för hur  ni uppför er mot varandra på arbetsplatsen. Se över era policys.
  • Ordna så att frågor om mobbning ingår i personalenkäten.
  • Se till att alla får  team- och kompetensutveckling.
  • Se till att ingen favoriseras för att undvika risken att informella ledare tar över, då också risken för mobbning ökar.

Tecken på mobbning

  • Kollegor hälsar inte, ignorerar när någon talar på möten och liknande.
  • Elakt skvaller och ryktesspridning
  • En hjärtlig men rå jargong som inkluderar gliringar och förlöjligande av andra.
  • Att en eller flera medarbetare står utanför den sociala gemenskapen.

Tecken på att chefen mobbar dig

  • Chefen tar överraskande ifrån dig en befogenhet.
  • Chefen ”glömmer” att ge dig viktig information.
  • Chefen ignorerar dig helt på möten.
  • Du kallas inte längre till möten som du borde ha varit med på.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.