Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mister jobb inom industrin

Sandviks besked att 180 tjänster inom Sandvik Service kan läggas ut på entreprenad stärker trenden att kvinnornas jobb försvinner från industrin. Inom fem år kommer 20 procent av ekonomitjänsterna vara borta, visar en Sifrapport.
Publicerad
I dag arbetar 16 procent av Sifs medlemmar med ekonomi och administration, 90 procent av dem är kvinnor. För snart ett år sedan var ekonomiadministrationen centraliserad på 40 procent av de industriföretag där Sif har klubbar. 60 procent hade lagt ut någon stödfunktion, visar Sifrapporten Industrins ekonomiadministration som också innehåller råd till klubbarna.
Sandviks förhandlingar om att lägga ut dessa tjänster kan ses som en del av den strukturomvandling som pågår inom industrin.
- Många är oroliga för vad som ska hända i ett längre perspektiv. Det finns en trygghet i att vara anställd i Sandvik, säger Sifklubbens ordförande Torbjörn Ahlmén.
Skälet till outsourcing är ofta ökad lönsamhet, men Sifrapporten visar att det många gånger leder till att kostnaderna ökar, eftersom organisationen brister.
Centraliseringen av ekonomiadministrationen till ett servicecenter kan enligt Sifrapporten vara ett första steg mot att verksamheten lämnar företaget.
- Det är jobb som det är lätt att bygga system kring för att uppnå stordrift. Det finns risk att de försvinner ut ur landet till länder med låga kostnader där det också finns kompetens, säger Hanna Söderkvist som författat Sifrapporten.
SKF har till exempel redan lagt sitt centrala servicecenter i Nederländerna.
En annan risk är att arbetsuppgifterna blir mer enformiga.
- Vi varnar för löpandebandprincipen, de psykiska påfrestningarna kan öka, konstaterar Hanna Söderkvist.
Samtidigt finns möjligheter till utveckling och breddad kompetens, både vad gäller sakfrågor och tekniskt kunnande.
Kvinnornas karriärvägar stoppas genom outsourcing av ekonomiadministrationen, anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt. Därför efterlyser kan en dialog med industrin.
- Det hjälper inte att företagsledningar hävdar att kvinnorna har förutsättningar att göra karriär in i styrelserummen. De får inte skapa en organisation som förhindrar detta.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.