Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mister jobb inom industrin

Sandviks besked att 180 tjänster inom Sandvik Service kan läggas ut på entreprenad stärker trenden att kvinnornas jobb försvinner från industrin. Inom fem år kommer 20 procent av ekonomitjänsterna vara borta, visar en Sifrapport.
Publicerad
I dag arbetar 16 procent av Sifs medlemmar med ekonomi och administration, 90 procent av dem är kvinnor. För snart ett år sedan var ekonomiadministrationen centraliserad på 40 procent av de industriföretag där Sif har klubbar. 60 procent hade lagt ut någon stödfunktion, visar Sifrapporten Industrins ekonomiadministration som också innehåller råd till klubbarna.
Sandviks förhandlingar om att lägga ut dessa tjänster kan ses som en del av den strukturomvandling som pågår inom industrin.
- Många är oroliga för vad som ska hända i ett längre perspektiv. Det finns en trygghet i att vara anställd i Sandvik, säger Sifklubbens ordförande Torbjörn Ahlmén.
Skälet till outsourcing är ofta ökad lönsamhet, men Sifrapporten visar att det många gånger leder till att kostnaderna ökar, eftersom organisationen brister.
Centraliseringen av ekonomiadministrationen till ett servicecenter kan enligt Sifrapporten vara ett första steg mot att verksamheten lämnar företaget.
- Det är jobb som det är lätt att bygga system kring för att uppnå stordrift. Det finns risk att de försvinner ut ur landet till länder med låga kostnader där det också finns kompetens, säger Hanna Söderkvist som författat Sifrapporten.
SKF har till exempel redan lagt sitt centrala servicecenter i Nederländerna.
En annan risk är att arbetsuppgifterna blir mer enformiga.
- Vi varnar för löpandebandprincipen, de psykiska påfrestningarna kan öka, konstaterar Hanna Söderkvist.
Samtidigt finns möjligheter till utveckling och breddad kompetens, både vad gäller sakfrågor och tekniskt kunnande.
Kvinnornas karriärvägar stoppas genom outsourcing av ekonomiadministrationen, anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt. Därför efterlyser kan en dialog med industrin.
- Det hjälper inte att företagsledningar hävdar att kvinnorna har förutsättningar att göra karriär in i styrelserummen. De får inte skapa en organisation som förhindrar detta.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.