Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor drabbas av ojämställd arbetsmiljö

I dag är det lätt att missa risker kring arbetsrelaterad ohälsa hos kvinnor. För att råda bot krävs ett jämställdhetsperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Det är en av slutsatserna i Arbetsmiljöverkets treåriga projekt Kvinnors arbetsmiljö.
Linnea Andersson Publicerad

Sedan 2011 har Arbetsmiljöverket (AV), på uppdrag av regeringen, arbetat med projektet Kvinnors arbetsmiljö. Arbetet har resulterat i en slutrapport som har lämnats över till regeringen. Målet med projektet har varit att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Att kvinnor drabbas av arbetssjukdomar i högre grad än män beror på flera faktorer. Resultaten från projektet visar bland annat att det beror på den könssegregerade arbetsmarknaden, det vill säga att kvinnor och män har olika yrken där villkoren skiljer sig åt.

Dessutom har kvinnor och män ofta olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Kvinnor arbetar oftare med ensidiga och repetitiva arbetsuppgifter. Men även när kvinnor har samma arbetsuppgifter på samma arbetsplats som män så belastas de olika, eftersom verktyg och arbetsutrustning ofta är anpassade efter män.

Från början fick Arbetsmiljöverket 20,5 miljoner kronor och två år på sig, men med anledning av att sjukskrivningarna ökat de senaste åren, och att fler kvinnor är män är sjukskrivna, förlängdes projektet med ett år varpå AV fick ytterligare 30 miljoner kronor.

Kvinnors arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har inom ramen för projektet inspekterat 4 100 arbetsplatser och ställt krav på åtgärder.

I samband med Internationella kvinnodagen har projektet inspekterat och fört samtal om genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet med totalt 2 600 arbetsgivare.

Dessutom har forskare från flera lärosäten sammanställt kunskaper om olika arbetsmiljöfaktorer och genus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.