Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbstress lika skadligt som passiv rökning

Jobbstress kan skada vår hälsa i lika hög grad som passiv rökning. Höga krav, osäkra anställningar och långa arbetstider ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa och till och med dödlighetsrisken. Det visar ny amerikansk forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att du är stressad på grund av jobbet kan vara lika skadligt för din hälsa som om du skulle jobba bredvid en kollega som sitter och blossar. Colourbox

Den främsta orsaken till stress bland amerikaner är pengar. Men tätt därefter kommer jobbet. I en ny studie jämförde forskare hälsoeffekterna av jobbrelaterad stress med dem från passiv rökning och såg att stressen från jobb och ciggaretter påverkade hälsan på liknande sätt. Det skriver Medical News Today och hänvisar till forskning från Harvard Business School och Stanford University.

Anställda med högra krav i sitt arbete löper 50 procent större risk att få en medicinisk diagnos jämfört med andra. Har du en osäker anställning ökar risken att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa med 50 procent och långa arbetstider kopplas samman med en 20 procent högre dödlighetsrisk.

Forskarteamet menar att arbetsgivare, förutom att öka den fysiska aktiviteten och minska att medarbetarna utsätts för cigarettrök, borde ha policys som bidrar till att få ner den jobbrelaterade stressen. Till exempel genom att införa fasta arbetstider, minska skiftarbetet eller uppmuntra till flexibla arbetstider som hjälper medarbetarna att balansera jobb och familjeliv. Det skulle inte bara främja människors hälsa utan även minska kostnaderna för både företag och staten.  

Om studien:

Forskningen bygger på analyser av 228 studier som har tittat på hur flera jobbrelaterade stressfaktorer (som osäkra anställningsförhållanden, konflikter mellan arbete och familj, höga arbetskrav och långa arbetstider) påverkar hälsan när det gäller förekomsten av medicinska diagnoser, att man själv uppger att man har dålig psykisk eller fysisk hälsa samt dödlighet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.