Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur säkert är molnet?

Allt fler av oss jobbar dagligen mot molnet. Den nordiska molnmarknaden har vuxit med drygt 30 procent per år de senaste tre åren, visar en undersökning. Men molnet har en baksida.
Gabriella Westberg Publicerad

Datamolnets fördelar är uppenbara, inte minst i ett alltmer gränslöst arbetsliv. När företagets IT-miljö ligger där är arbetet tillgängligt från vilken plattform som helst – mobilen, plattan, hemdatorn eller den på kontoret. Man slipper kostsamma inköp eller leasingavtal av hårdvara. Uppdateringar och backups hanteras centralt, IT-avdelningen kan slimmas när utvecklingen outsourcas. Molntjänsten är ofta skalbar och snabbt implementerad. Plug and play!

Och värdet av molntjänster på den nordiska marknaden förväntas också nå cirka 20 miljarder svenska kronor under 2014, motsvarande en 36-procentig tillväxt från föregående år, enligt IT-analysföretaget Radar Ecosystems rapport Nordic Cloud Market 2014–16. Det är alltså en jättestor sektor, som rör oss tjänstemän i allra högsta grad, det är vi som använder molnet allra mest, både i jobbet och i det privata. Allra mest ökar användningen av globala moln­tjänster. Men även marknaden för svenska moln växer, inte minst bland de som har höga krav på dataskydd.

För det är med datamoln som med moln i allmänhet. De är flyktiga, obestämbara. Med de globala, publika molntjänsterna vet man aldrig riktigt var datan finns, på vilka servrar den lagras, i vilka länder servrarna står och därmed vilka lagar som reglerar dataskyddet. Man kan sällan vara säker på att molntjänstleverantören inte använder dina data för egna ändamål, eller lämnar ut dem till myndigheter som NSA (USA:s National Security Agency) eller vårt svenska FRA (Försvarets radioanstalt).

Många drog öronen åt sig i fjol, när avhoppade NSA-medarbetaren Edward Snowden avslöjade hur NSA fått tillgång till enorma mängder data från leverantörer som Google, Microsoft, Apple och Facebook. Enligt Radar Ecosystems undersökning var det så många som 40 procent av dem som stod i färd med att investera i en molntjänst när Snowdens rapporter offentliggjordes, som uppgav att de nog måste tänka igenom sina planer en gång till. Även på Data­inspektionen märktes Snowden-effekten.

– Vi har en upplysningstjänst med jurister som svarar på frågor, och de hade en strid ström med folk som var oroliga, berättar Ingela Alvefors, jurist på Datainspektionen.

Hur avtalen ser ut mellan kund och molntjänst­leverantör är av extra stor vikt om man hanterar personuppgifter. Som till exempel Unionen med över 570 000 medlemmar. Facklig anslutning är en typiskt känslig personuppgift, som regleras i personuppgifts­lagen, PUL. Unionen har därför valt att inte använda någon publik molntjänst från någon av de stora leverantörerna.

– Vi kan inte säkerställa att USA inte går in och plockar ut uppgifter. Även om vi bedömer att risken för våra medlemmar är ganska liten så har vi en skyldighet att säkerställa tillsynen av vår information, konstaterar Erik Junesjö, utvecklings­chef på Unionens IT-sektion.

Det är förstås de största leverantörerna, som Google, Microsoft och Amazon, som erbjuder de mest driftsäkra, innovativa och ständigt uppdaterade molntjänsterna, oemotståndligt enkla och klara att koppla upp sig på med några snabba klick med musen – men det blir alltsomoftast på deras villkor. Eller på NSA:s. Det är hart när omöjligt att påverka utformningen av avtalen.

Då kan det kännas tryggare att använda sig av ett svenskt moln. Med en mindre leverantör får man ofta en personlig kontakt och möjlighet att utforma avtalen mer specifikt. Dessutom finns datan då inom svenskt lagrum. Hoppas man. Men vad många missar är att även svenska molntjänster, som utvecklats i Sverige, ofta använder större leverantörer för drift. Då är det upp till kunden att kontrollera hur avtalen ser ut leverantörerna emellan, och att till exempel PUL efterlevs i alla led.

– Många säger ”Vi kommer aldrig att vilja drifta molnet globalt”, men ändå ser vi att Amazon, Google och Microsoft ökar sin andel av molnet hela tiden, konstaterar Hans Werner, vd för Radar Ecosystems.

Dessutom kan det vara lättare att kliva in än att kliva av. Vad händer om man vill lämna tjänsten? Det är inte alltid så säkert att uppgifter raderas från molnet för att användaren avbryter abonnemanget.

Innan man klickar i gång är det därför väldigt viktigt att man nagelfar avtalen och till exempel kontrollerar om uppgifter kan sparas och komma att användas för leverantörens egna syften, konstaterar Ingela Alvefors.

”Big Data” är ett hett begrepp i sammanhanget. I molnet samlas mängder av data över hur användarna agerar, när och varifrån de gör det. (Google, som haft hela sin verksamhet i molnet från start för 16 år sedan, har som uttalat syfte att samla all världens information i sitt moln.)

Än så länge finns det mer ”big data” än det finns metoder att processa och analysera datamängderna, men utvecklingen går snabbt. Och ju mer vi använder molntjänster, desto mer bidrar vi till den utvecklingen – med information om oss själva.  Det gäller även vid ”privata moln”, som VDI:er, där arbetsgivaren äger servrarna där data lagras.

– Allt man gör i molntjänsten innebär att data samlas in. Vad man gör, när man gör det, vilka sidor man surfar på. Det kan potentiellt ske en ganska stor kartläggning av mig som användare, vilket också innebär personuppgifter, säger Ingela Alvefors.

I dag är det ändå vanligast att använda molntjänster för administrativa uppgifter som bokningssystem och semesterrapportering, vilket kanske inte är ett företags mest känsliga uppgifter. Men även där finns svagheter.

– Tjänster som används frekvent internt, som de dagliga arbetsverktygen, måste svara snabbt, förklarar Erik Junesjö.

Molntjänster kan ta en sekund extra när data reser från en server till en annan, på annan plats. En sekund verkar kanske inte så mycket.

– Men om det tar en sekund extra per handgrepp och man har omkring 1 000 handgrepp på en dag, då innebär det ett reellt arbetsmiljöproblem, konstaterar han.

PUL i molnet

  • Inom EU utgår medlemsländernas nationella dataskyddsregler från EU:s dataskyddsdirektiv. I Sverige regleras dataskyddet främst av PUL, personuppgiftslagen. Ansvaret för att person­uppgifter inte kommer på villovägar ligger på den personuppgiftsansvarige.
  • För att placera personuppgifter i en molntjänst bör den personuppgiftsansvarige kontrollera att leverantören är ansluten till den amerikansk-europeiska Safe Harbor-principen samt att EU:s standardklausuler efterlevs. Sedan måste ett personuppgiftsbiträdesavtal upprättas.
  • Den som tecknar ett personuppgiftsbiträdesavtal med en svensk molntjänstleverantör måste också kontrollera vilka eventuella underleverantörer som används och att avtalet dem emellan är vattentätt också det.

Datainspektionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek
Arbetsmiljö

Postcovid – världen gick vidare men inte kroppen

Det har gått fem år sedan vaccinpassen, de tomma fotbollsläktarna och tiden då Anders Tegnell manade oss att tvätta händerna för att bromsa smittan. För de flesta är pandemin ett avslutat kapitel – men för Cecilia Meldahl och Lisa Henricson fortsätter kampen mot covid.
Lina Björk Publicerad 1 april 2026, kl 06:01
Symptomen efter covidinfektionen är fortfarande kvar
Foto: Anna-Lena Lundqvist/Filip Erlind

Dressyr är en pardans mellan häst och människa. Med små rörelser svarar djuret på tysta kommandon. Ryttarens tyngdpunkt styr riktning och balans, med en precision som inte syns för den ovana betraktaren. 

Samtidigt är det en fysiskt krävande aktivitet, som framför allt använder musklerna i mage och rygg. 

Tidigare var det Cecilia Meldahls största intresse. Nu får hon nöja sig med korta ”promenader” till häst i skogen, men djuren finns fortfarande där efter att coronaviruset gett hennes liv en snyting.

Cecilia Mehldal har postcovid
Cecilia Mehldal brukade rida dressyr innan hon blev sjuk i covid-19. Nu får hon kvalitetstid genom att spendera tid med djuren. Foto: Filip Erlind

I två omgångar var hon sjuk. Första gången i början av pandemin. Infektionen var inte av det svårare slaget, men symptomen som hängde kvar var desto mer besvärliga: andningssvårigheter och trötthet. 

Efter en sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet som chef för kundutvecklingen på ICA:s huvudkontor i Stockholm. 

Andra gången hon insjuknade var i oktober 2023 och efter det har hon inte återhämtat sig. 

Nu präglas hennes dagar av att planera energi, som ett batteri som ska hushålla med ström för att klara av det viktigaste.

– Drar jag ned batteriet till rött så blir jag sjuk. Då kommer alla symptomen tillbaka, jag får svårt att andas och jag blir absurt trött, det blir fysiskt omöjligt att hålla ögonen öppna eller följa med i en konversation.

Vad är postcovid?

  • Postcovid (även kallat långtidscovid) är när symtom från en covid‑19‑infektion kvarstår eller uppstår på nytt efter att den akuta sjukdomen gått över.
  • Det finns över 200 symtom, men bland de vanligaste är energilöshet, andningsproblem, och hjärndimma.
  • 280 000 svenskar mellan 16 - 84 år är drabbade av postcovid.
  • Än så länge finns inget botemedel, enbart lindring. 

Cecilia Meldahls postcovid har en otrevlig följeslagare, diagnosen PEM, på svenska ansträngningsutlöst försämring. 

Enkelt uttryckt betyder det att om hon anstränger sig för mycket, har för kul eller blir för engagerad så kommer baksmällan som en bumerang på natten. Andningen blir tung och hon måste vila i efterhand.

– Allt är en avvägning, ska jag tvätta håret på morgonen och vila en timme efteråt eller måste jag prioritera bort det för att orka göra något annat. Som frisk inser man inte hur ansträngande det är att duscha.

Jobbade hemifrån under pandemin

Under pandemin, när hela ICA:s huvudkontor jobbade hemifrån, gick det att fördela orken över en hel dag. Cecilia Meldahl var ansvarig för många frågor och många människor, och eftersom hon var erfaren i rollen kunde hon stötta medarbetare även om hon själv inte var på topp. Men när en omorganisation startades valde Cecilia Meldahl att ta ett avgångspaket.

– Jag älskade mitt jobb, men kände att jag inte ville underprestera. Att arbeta heltid på kontoret flera dagar i veckan var också helt uteslutet.

I dag arbetar hon halvtid som verksamhetsutvecklare på Svenska Covidföreningen. Där använder hon sin långa erfarenhet som chef för att stötta andra drabbade genom att ge dem en röst gentemot myndigheter och politiker. 

Resten av tiden är hon sjukskriven. 

I sin roll kommer hon i kontakt med många som delar hennes erfarenheter. Bilden är tydlig: Sveriges arbetsplatser har drabbats av en kollektiv minnesförlust. 

Borta är tiden då det var uteslutet att gå till jobbet med rinnande näsa och rivig hals. Och arbetsgivare börjar kalla tillbaka anställda till kontoret, trots att många föredrar att jobba hemma.

– Ur mitt perspektiv innebär det att jag blir väldigt utsatt för smitta. Samtidigt förstår jag cheferna, jag har själv varit en. Jag ser poängen med de korta avstämningarna vid kaffeautomaten och att alla är med i rummet vid workshopen. Det är svårare att fånga upp någon digitalt.

Återhämtning i små steg

Journalisten Lisa Henricson i Göteborg blev sjuk sommaren 2020. Först fick hon huvudvärk och tappade smak och lukt. Men efter fyra veckor utökades paletten av besvär med hosta, tinnitus, hjärntrötthet och andningsproblem. 

Under semesterledigheten kämpade hon på, men när hösten kom kunde hon inte längre fortsätta på lärarutbildningen som hon då gick för att byta bana. På vårterminen återgick Lisa Henricson till studierna på distans, men det var svårt att klara av dem på heltid.

– Jag var så hjärntrött och hade ingen energi. Under hösten 2021 fick jag komma till neurorehab och sjukskrevs på heltid, säger Lisa Henricson.

Lisa Henricson jobbar 75 % på Covidföreningen
Lisa Henricson kan i dag jobba fokuserat i flera timmar. Återhämtningen sker i små steg med mycket vila. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Återhämtningen kom i små steg. Ibland var det två kliv framåt och tre bakåt, men något som har hjälpt är att fokusera på det som fungerar snarare än det som inte gör det. 

I dag kan Lisa Henricson jobba fokuserat flera timmar om dagen. Hjärndimman börjar lätta. 

Liksom Cecilia Meldahl jobbar hon på Svenska Covidföreningen. Båda har alltid varit öppna med sina diagnoser, att kroppen blir trött och behöver återhämtning. Men alla känner inte den tryggheten.

 

Covidföreningen: Omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom

Förra året gjorde patientföreningen en enkät där 1400 personer med postcovid svarade på frågan hur de bemöts av sin omgivning. 

Närmare hälften svarade att de känner sig misstrodda när de berättar om sina symptom. 

En tredjedel upplever att omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom och lika många har undvikit att berätta om sina symptom av rädsla att inte tas på allvar. 

För Lisa Henricson tog det tre år innan hon fick göra en utredning på Karolinska sjukhusets mottagning för postinfektiösa sjukdomar. Då hade hon skickat en egenremiss.

– Det finns inget botemedel men det finns symtomlindrande behandling, som kan göra att vissa patienter mår bättre och kan komma tillbaka till arbete, i alla fall på deltid. Så var det för mig. Men jag upplever att man får dra mycket själv.

Hon tror också att arbetsgivare behöver mer kunskaper om diagnosen för att kunna erbjuda lämpliga anpassningar.

– Det är viktigt att arbetsgivare lyssnar på medarbetare som har postcovid och skaffar grundläggande kunskap om sjukdomen så att de inte tror att det handlar om stress eller depression.

Stor tillgång på arbetsmarknaden – med rätt förutsättningar

Både Cecilia och Lisa ser en stor grupp människor med erfarenhet, kompetens och drivkraft. En del av dem är för sjuka för att kunna arbeta alls, men andra kan, med rätt förutsättningar, vara en enorm tillgång för arbetsmarknaden – de som kan arbeta, men behöver flexibilitet.

– Jag har träffat många med postcovid som har stor kompetens. Den har inte försvunnit för att man blivit sjuk, men man kanske behöver jobba mindre eller på ett annat sätt än tidigare. 

– För min egen del har jag fått fler erfarenheter som kan vara till nytta och jag har sett samhället ur fler synvinklar, även om jag helst skulle velat vara utan erfarenheten, säger Lisa Henricson.

Hon får medhåll av Cecilia Meldahl.

– Arbetspoolen av personer med postcovid är stor och fylld av extremt kvalificerade personer, som ändå har svårt att få jobb. De är en outnyttjad resurs, som dessutom kommer att vara lojala och leverera fantastiska resultat även om de behöver göra det på deltid eller hemifrån.

Svenska covidföreningen

  • Startade 2020 och är en patientförening som företräder dem som drabbats av covid-19 och postcovid.
  • Arbetar för att främja forskning och kunskap om SARS-CoV-2:s följder, och en god och jämlik vård för patientgruppen.
  • I dag har föreningen närmare 6 000 medlemmar.