Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Företag motarbetar pappaledighet

Vart tredje svenskt storföretag ser med oblida ögon på pappor som vill ta ut sin ledighet. Fackets stöd till de pappalediga är dåligt. Det visar en ny undersökning.
Publicerad
Philip Hwang, professor i psykologi vid Göteborgs universitet har studerat föräldraledighet och närliggande frågor sedan 1977. Trots att han ser att det har skett en stor förändring över tid visar hans senaste undersökning att företagen hänger dåligt med. Vart tredje företag ställer sig passivt negativt till att pappor är föräldralediga. En tredjedel är neutrala och en tredjedel är positiva till att pappor stannar hemma med barnen. Facken har missat frågans vikt alldeles.
- Det som förvånat mig mest är fackens svar. De har inte med den här frågan på dagordningen. Parallellt med att vi har intervjuat facken har vi pratat med de anställda som har barn, och för dem är den här frågan viktigare än någonsin. De får inte ihop livet, det har vi hört i det ena vittnesmålet efter det andra. Men deras fackliga organisationer ägnar sig åt de traditionellt fackliga frågorna, som löner och arbetsmiljö. På flera förbund hade man inte ens insett problemet, säger Philip Hwang.
Han tror att det faktum att den fackliga världen fortfarande i stort styrs av "gubbväldet" gör att familjefrågor har svårt att få någon prioritet.
- Det är inte intressant för en man i 50-55-årsåldern.
En anledning till att företag kan få verka fientligt mot pappaledighet är att de anställda är så lojala med sina arbetsgivare, tror Philip Hwang. Många anser att det är en fråga om fritiden när tiden inte räcker till för arbete, dagishämtning och hemarbete. Man vill inte besvära sin arbetsgivare med de frågorna.
- Jag tror att man måste fortsätta på den inslagna linjen att lagstifta fram bättre villkor. Dels som nu med pappamånader, men även att man gör något åt att maxnivån är så låg som den är. Det är tråkigt att säga, men det drabbar i första hand män.
Undersökningen består av intervjuer med personalchefer på Sveriges 250 största företag, det största facket på varje arbetsplats, de fackliga centralorganisationerna samt anställda i de undersökta företagen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.