Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fack kräver ansvar från sportsponsorer

Minst 1 400 byggnadsarbetare har hittills omkommit sedan Qatar började bygga för fotbolls-VM 2022. Unionen kräver, tillsammans med en rad andra fackförbund och organisationer, att Fifa:s och IOK: sponsorer börjar ta ansvar för olyckorna. Det skriver facken i en gemensam debattartikel i dag.

Linnea Andersson Publicerad
Arenabygget inför fotbolls-VM i Qatar 2022 har hittills kostat 1400 människor livet.

I dag, tisdag, är det internationella Arbetsmiljödagen och Workers’ Memorial Day (internationella minnesdagen för alla som dör på jobbet). Förra året omkom 53 personer på arbetsplatser i Sverige och värst drabbad är byggbranschen.

Men utanför Sveriges gränser ser det ännu värre ut. Omkring 100 000 byggnadsarbetare dör varje år i arbetsplatsolyckor runt om i världen, enligt det globala bygg- och träfacket BWI. Många av dem som möter döden i jobbet gör det i samband med de enorma byggprojekt som krävs för att arrangera OS, fotbolls-VM och andra stora mästerskap.

I Qatar har minst 1 400 personer redan mist livet inför VM i fotboll 2022 och antalet fortsätter att öka. I Sydkorea, som just nu är i full gång med byggandet inför vinter-OS 2018, dör i genomsnitt två byggnadsarbetare varje dag. Inför OS i Sotji förra året gick 70 arbetare bort och Ryssland börjar nu bygga inför fotbolls-VM 2018. Under en inspektion på bygget av Zenit-arenan i Sankt Petersburg, upptäckte det globala facket BWI att migrantarbetarna på bygget saknades anställningskontrakt, inte hade fått någon lön och tvingades bo under usla villkor direkt på arbetsplatsen.

I en debattartikel, som bland annat undertecknas av Peter Hellberg (Unionens 1:e vice ordförande), kräver sju fackförbund, ett globalt och två organisationer att ”sportens makthavare” börjar ta ansvar för dödsolyckorna som sker på byggarbetsplatserna när länder arrangerar stora idrottsmästerskap. 

Facken skriver att det bakom dödssiffrorna ofta döljer sig anti-fackliga arbetsgivare, extremt pressade arbetsscheman och långa kedjor av underentreprenörer där ingen tar ansvar för säkerheten. Enligt fackförbunden skulle Fifa och Internationella olympiska kommittén (IOK) med sin enorma makt kunna få arrangörsländer att ändra sig, men trots det har de hittills låtit bli att ta sitt ansvar. Fifa och IOK ställer många andra detaljerade krav på länderna, men inga som har med mänskliga rättigheter i arbetslivet att göra.

Det finns dock lyckade exempel. Under bygget av OS-parken i London 2012 skedde ingen dödsolycka alls. Tack vare ett ansvarsfullt arbetsmiljöarbete och facklig medverkan, enligt fackföreträdarna.

Facken uppmanar Fifa:s och IOK:s alla sponsorer att:

  • Anta principer för fackliga och mänskliga rättigheter enligt FN-organet ILO:s konventioner i kriterierna för de länder som vill vara värd för OS och VM i fotboll.
     
  • Anta en policy om schysta villkor och garantier för fackliga och andra mänskliga rättigheter för alla kontrakt som har med mästerskapen att göra. Policyn ska gälla ut i alla leverantörskedjor.
     
  • Erkänna behovet av oberoende arbetsmiljöinspektioner med facklig representation för att se till så att hälsa och säkerhetsregler efterföljs. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält