Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fack kräver ansvar från sportsponsorer

Minst 1 400 byggnadsarbetare har hittills omkommit sedan Qatar började bygga för fotbolls-VM 2022. Unionen kräver, tillsammans med en rad andra fackförbund och organisationer, att Fifa:s och IOK: sponsorer börjar ta ansvar för olyckorna. Det skriver facken i en gemensam debattartikel i dag.

Linnea Andersson Publicerad
Arenabygget inför fotbolls-VM i Qatar 2022 har hittills kostat 1400 människor livet.

I dag, tisdag, är det internationella Arbetsmiljödagen och Workers’ Memorial Day (internationella minnesdagen för alla som dör på jobbet). Förra året omkom 53 personer på arbetsplatser i Sverige och värst drabbad är byggbranschen.

Men utanför Sveriges gränser ser det ännu värre ut. Omkring 100 000 byggnadsarbetare dör varje år i arbetsplatsolyckor runt om i världen, enligt det globala bygg- och träfacket BWI. Många av dem som möter döden i jobbet gör det i samband med de enorma byggprojekt som krävs för att arrangera OS, fotbolls-VM och andra stora mästerskap.

I Qatar har minst 1 400 personer redan mist livet inför VM i fotboll 2022 och antalet fortsätter att öka. I Sydkorea, som just nu är i full gång med byggandet inför vinter-OS 2018, dör i genomsnitt två byggnadsarbetare varje dag. Inför OS i Sotji förra året gick 70 arbetare bort och Ryssland börjar nu bygga inför fotbolls-VM 2018. Under en inspektion på bygget av Zenit-arenan i Sankt Petersburg, upptäckte det globala facket BWI att migrantarbetarna på bygget saknades anställningskontrakt, inte hade fått någon lön och tvingades bo under usla villkor direkt på arbetsplatsen.

I en debattartikel, som bland annat undertecknas av Peter Hellberg (Unionens 1:e vice ordförande), kräver sju fackförbund, ett globalt och två organisationer att ”sportens makthavare” börjar ta ansvar för dödsolyckorna som sker på byggarbetsplatserna när länder arrangerar stora idrottsmästerskap. 

Facken skriver att det bakom dödssiffrorna ofta döljer sig anti-fackliga arbetsgivare, extremt pressade arbetsscheman och långa kedjor av underentreprenörer där ingen tar ansvar för säkerheten. Enligt fackförbunden skulle Fifa och Internationella olympiska kommittén (IOK) med sin enorma makt kunna få arrangörsländer att ändra sig, men trots det har de hittills låtit bli att ta sitt ansvar. Fifa och IOK ställer många andra detaljerade krav på länderna, men inga som har med mänskliga rättigheter i arbetslivet att göra.

Det finns dock lyckade exempel. Under bygget av OS-parken i London 2012 skedde ingen dödsolycka alls. Tack vare ett ansvarsfullt arbetsmiljöarbete och facklig medverkan, enligt fackföreträdarna.

Facken uppmanar Fifa:s och IOK:s alla sponsorer att:

  • Anta principer för fackliga och mänskliga rättigheter enligt FN-organet ILO:s konventioner i kriterierna för de länder som vill vara värd för OS och VM i fotboll.
     
  • Anta en policy om schysta villkor och garantier för fackliga och andra mänskliga rättigheter för alla kontrakt som har med mästerskapen att göra. Policyn ska gälla ut i alla leverantörskedjor.
     
  • Erkänna behovet av oberoende arbetsmiljöinspektioner med facklig representation för att se till så att hälsa och säkerhetsregler efterföljs. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.