Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fack kräver ansvar från sportsponsorer

Minst 1 400 byggnadsarbetare har hittills omkommit sedan Qatar började bygga för fotbolls-VM 2022. Unionen kräver, tillsammans med en rad andra fackförbund och organisationer, att Fifa:s och IOK: sponsorer börjar ta ansvar för olyckorna. Det skriver facken i en gemensam debattartikel i dag.

Linnea Andersson Publicerad
Arenabygget inför fotbolls-VM i Qatar 2022 har hittills kostat 1400 människor livet.

I dag, tisdag, är det internationella Arbetsmiljödagen och Workers’ Memorial Day (internationella minnesdagen för alla som dör på jobbet). Förra året omkom 53 personer på arbetsplatser i Sverige och värst drabbad är byggbranschen.

Men utanför Sveriges gränser ser det ännu värre ut. Omkring 100 000 byggnadsarbetare dör varje år i arbetsplatsolyckor runt om i världen, enligt det globala bygg- och träfacket BWI. Många av dem som möter döden i jobbet gör det i samband med de enorma byggprojekt som krävs för att arrangera OS, fotbolls-VM och andra stora mästerskap.

I Qatar har minst 1 400 personer redan mist livet inför VM i fotboll 2022 och antalet fortsätter att öka. I Sydkorea, som just nu är i full gång med byggandet inför vinter-OS 2018, dör i genomsnitt två byggnadsarbetare varje dag. Inför OS i Sotji förra året gick 70 arbetare bort och Ryssland börjar nu bygga inför fotbolls-VM 2018. Under en inspektion på bygget av Zenit-arenan i Sankt Petersburg, upptäckte det globala facket BWI att migrantarbetarna på bygget saknades anställningskontrakt, inte hade fått någon lön och tvingades bo under usla villkor direkt på arbetsplatsen.

I en debattartikel, som bland annat undertecknas av Peter Hellberg (Unionens 1:e vice ordförande), kräver sju fackförbund, ett globalt och två organisationer att ”sportens makthavare” börjar ta ansvar för dödsolyckorna som sker på byggarbetsplatserna när länder arrangerar stora idrottsmästerskap. 

Facken skriver att det bakom dödssiffrorna ofta döljer sig anti-fackliga arbetsgivare, extremt pressade arbetsscheman och långa kedjor av underentreprenörer där ingen tar ansvar för säkerheten. Enligt fackförbunden skulle Fifa och Internationella olympiska kommittén (IOK) med sin enorma makt kunna få arrangörsländer att ändra sig, men trots det har de hittills låtit bli att ta sitt ansvar. Fifa och IOK ställer många andra detaljerade krav på länderna, men inga som har med mänskliga rättigheter i arbetslivet att göra.

Det finns dock lyckade exempel. Under bygget av OS-parken i London 2012 skedde ingen dödsolycka alls. Tack vare ett ansvarsfullt arbetsmiljöarbete och facklig medverkan, enligt fackföreträdarna.

Facken uppmanar Fifa:s och IOK:s alla sponsorer att:

  • Anta principer för fackliga och mänskliga rättigheter enligt FN-organet ILO:s konventioner i kriterierna för de länder som vill vara värd för OS och VM i fotboll.
     
  • Anta en policy om schysta villkor och garantier för fackliga och andra mänskliga rättigheter för alla kontrakt som har med mästerskapen att göra. Policyn ska gälla ut i alla leverantörskedjor.
     
  • Erkänna behovet av oberoende arbetsmiljöinspektioner med facklig representation för att se till så att hälsa och säkerhetsregler efterföljs. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Jobbet med spöken runt hörnet

Klockor som oförklarligt ger ifrån sig ljud. Saker som flyttar sig. Hörbara steg från den tomma övervåningen. Det finns anställda på Långholmens hotell och restaurang – ett tidigare fängelse – som inte vill åka upp på vinden ensamma.
Petra Rendik Publicerad 31 oktober 2025, kl 06:01
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Övernaturliga upplevelser på Långholmen – eller helt rationella förklaringar?
Spöken på jobbet - eller inte? Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg på Långholmens hotell - ett tidigare fängelse där det sägs spöka - kan berätta många underhållande historier om kusliga händelser. Foto: Joachim Stokstad/G. Fredriksson.

I dagsljus känns Långholmens hotell och restaurang som en skön oas bara några hundra meter från den hårt trafikerade Västerbron i Stockholm. Men när mörkret faller så känns platsen inte lika inbjudande, särskilt inte om man känner till Långholmens historia.

Här finns det gamla spinnhuset som en gång var en straffinrättning för fattiga kvinnor och från början på 1800-talet byggdes fängelseverksamheten ut, för att upphöra först 1975. 

Sista dödsstraffet november 1910

Det var också här den sista avrättningen i landet ägde rum, när rånmördaren Johan Ander avrättades med giljotin den 23 november 1910.

Det finns nog mycket ångest och sorg i väggarna. Har man lite livlig fantasi och är mörkrädd… jag vill i alla fall ha sällskap när jag rör mig på vissa platser här … Håret i nacken krusar sig ibland, säger Chris Stenberg, arrangemangschef på Långholmens hotell.

Tror egentligen inte på spöken

Bland de anställda på hotellet har tre läger utkristalliserat sig när det kommer till hur man ställer sig till övernaturliga fenomen, berättar Chris Stenberg: hon själv tillhör de som egentligen inte tror på spöken men inte är lika tvärsäkra på sin sak sen man började arbeta på hotellet.

Det finns de som inte tror alls, och så gänget som inte tycker det är så konstigt att osaliga andar vandrar mitt bland oss.

Victoria Ingasdotter, som jobbar med konferenser på hotellet, tillhör den senare kategorin. Men det betyder inte att hon skyller på spöken så fort hon hör konstiga ljud från källaren.

Jag har upplevt saker som är svåra att förklara

Jag försöker ju hitta rationella förklaringar såklart, men jag har upplevt saker som är svåra att förklara, säger hon.

Hon känner mest harmoni på sin arbetsplats, men när hon släcker lamporna då kommer rysningar och en känsla av att inte vara ensam. Särskilt när hon rör sig i de äldsta delarna av huset, som festvåningen och vinden, som ligger vägg i vägg med spinnhuset. 

Till förrådet på vinden kommer man numera med hiss och dit är det många som inte vill åka upp utan sällskap. När dörrarna öppnas på plan tre kan Victoria inte förmå sig att kliva ut ur hissen.

Jag kommer inte ut, det går bara inte! Det är som en osynlig vägg framför mig. ”Skärp dig Victoria”, säger jag till mig själv, men det är bara att åka ner och be någon åka med upp igen, säger hon.

Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg.
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Foto: Joachim Stokstad.

Diskaren såg att mannen saknade ben

En gemensam upplevelse som flera delar är mysteriet med tidtagaruren som ligger i ett rekvisitaförråd på markplan i det gamla spinnhuset. När personalen går in i förrådet har uren ibland börjat pipa – men slutat när de kommit fram till väggen där de hänger.

Jag har en logisk förklaring att det kanske handlar om magnetism av något slag, men vissa kollegor säger att det är spöken. Jag vet inte, säger Chris Stenberg.

En bra spökhistoria

Vare sig man tror på spöken eller inte så är en bra spökhistoria underhållande och medarbetarna på hotellet kan berätta många. 

Stängda dörrar som plötsligt står öppna, prylar som flyttar sig, ljud av fotsteg och dans från festvåningen, trots att personalen gått låsrundan och inte en levande själ synts till. 

Och så historien om mannen utan ben, som nog har lockat mer till skratt än skräck. Det var en diskare som gjorde undan det sista en kväll när en herre kom in i lokalen.

Diskaren trodde att det var en gäst och började prata med honom. Men när mannen går i väg ser diskaren att han saknar ben, säger Victoria Ingasdotter och skrattar. 

Även gäster kan få möta gengångare. För en tid sedan berättade en konferensgäst om en händelse när hon skulle ta sig till sitt hotellrum.

– Hon hade gått upp i fel trappa och känner plötsligt att någon drar henne i kjolen. Jag skojade med henne om att spökena är snälla och hon svarade allvarligt att de kändes lite busiga ändå, berättar Victoria Ingasdotter. 

Långholmens hotell: Berättelser från ett före detta fängelse
Långholmen var i många år Stockholms fängelseö, här låg fram till 1975 Långholmens centralfängelse och på 1700-talet och tidigt 1800-tal kvinnofängelset Långholmens spinnhus. Foto: G. Fredriksson.

Fler arbetsplatser där det sägs spöka

På Varbergs kusthotell kan gäster bli omstoppade av en osynlig sköterska som tog hand om sjuka barn under sanatoriets tid. Det sägs att man också kan höra de tuberkulossjuka barnens skratt ljuda på det som i dag är spaavdelningen.

På stålföretaget Outokumpu i Avesta och avdelningen Strängen kan den som vistas där på kvällar och nätter höra Strängspöket harkla sig. Spöket säg vara en man som jobbade på kontoret och dog kort efter att han gått i pension. 

För några år sedan ville 35 asylsökanden lämna sitt boende i Grännaforsa eftersom det spökade i huset. De hade hört konstiga ljud, sett lampor släckas och låsta dörrar öppnas. 

Källor: Sveriges Radio, Dagens arbete och Hallandsposten.