Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Europaavtal ska ge ökad trygghet för distansarbetare

Villkoren för arbete på distans tryggas i ett europeiskt avtal. För första gången enas också parterna på den svenska arbetsmarknaden om ett sådant här avtal. Men om det blir en del av kollektivavtalen återstår att se.
Publicerad
- När distansarbete övervägs kan detta tjäna som riktlinjer. Men frågan får avgöras från fall till fall, inom olika branscher, mellan företag och individer, säger Kent Brorson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv. Frågan om riktlinjerna för distansarbete ska vävas in i kollektivavtalen vill han hålla öppen.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär menar att riktlinjerna ska in när nya avtal tecknas.
Det unika med avtalet är att parterna faktiskt enats om att ett europeiskt avtal ska genomföras och att de ska ta ansvar för att det sker. Senast sista december 2005 ska en rapport lämnas till de europeiska avtalsparterna.
Distansarbetare ska nu ges samma rättigheter som anställda på den ordinarie arbetsplatsen.
Därutöver definieras nio områden som kan kräva särskild anpassning; frivillighet, anställningsvillkor, dataskydd, privatliv, utrustning, hälsa och säkerhet, organisation, utbildning samt kollektiva rättigheter.
- För hemarbetare har inte arbetstidslagen gällt i alla lägen, med det här avtalet får distansarbetarna samma villkor, säger Sifs Tore Sellgren som representerat TCO i förhandlingarna på europeisk nivå.
Distansarbetarnas ställning på arbetsmarknaden stärks, framför allt genom ett skydd mot osaklig särbehandling vad det gäller anställningsvillkor, framhåller Ingemar Hamskär
Att Svenskt Näringsliv ställt sig bakom avtalet väcker förväntningar hos TCO. Förhoppningen är att diskussionerna om att motverka stress och ohälsa ska resultera i ett europeiskt avtal som kan införlivas på liknade sätt.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.