Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dyra system införs men följs inte upp

Många förändringar kommer som en chock för de anställda. Ofta också för fackligt förtroendevalda. <br />
Publicerad
Sifs enhet för strategisk utveckling håller på med ett projekt för att underlätta för förtroendevalda och medlemmar att delta i och påverka strategiska förändringar på arbetsplatsen. Det leds av Cecilia Beskow och Hanna Söderkvist. Första delrapporten Att påverka strategiska förändringar kommer att följas av ytterligare tre. Cecilia Beskow:
- Förändringsarbete borde vara en ständigt pågående process där ledning och medarbetare samverkar i dialogform. Då skulle de slippa förhandla efteråt och ägna sig åt brandkårsutryckningar. Vi vill också förmå parterna att damma av utvecklingsavtalet. Kunskapen om det är dålig och därför också användningen av det.
Rapporten handlar mest om tekniska förändringar. Det har visat sig att beslut att införa helt nya system fattas på tämligen lösa grunder och utan hänsyn till vad som är bra för arbetsplatsen och medarbetarna. Och utan att man gör konsekvensanalyser och riskbedömningar. Incitamentet är snarare trender och mode, vetskapen eller tron att "alla andra" har gjort likadant.
- Lika förvånande är att ett företag kan investera säg 200 miljoner kronor i ett nytt system vilket enligt förhandsuppgifter skulle ge besparingar på 30 procent men sedan inte följa upp om det verkligen blev så.
Birgitta Sjöberg är ordförande i Arla Foods koncernfack och deltog i arbetet med delrapporten. Hon tycker inte att facket på länge har fått påverka stora förändringar i företaget. Under tiden har flera fusioneringar skett.
- Innan vi 2000 gick samman med ett danskt företag visste vi vad som pågick. Vi fick påverka omständigheter som var viktiga för svenska medarbetare. När vi nu är i fusionstankar med ett holländskt företag hade processen gått långt innan våra representanter i bolagsstyrelsen fick veta om det.
Birgitta Sjöberg anser att större öppenhet skulle gynna alla parter. Företagsledningar brukar säga att en affär skulle ha äventyrats om de hade yppat något innan den var klar och informerar inte ens bolagsstyrelsen. I så fall tycker hon att man kan fråga sig om rätt personer sitter där.
I dag är de flesta anställdas vardag fyllda av arbetsuppgifter. Är det inte mycket begärt att de dessutom skulle orka och hinna reflektera över företagets planerade förändringar?
- Jo. Men företag borde se till att de fick tid och möjlighet att reflektera och bidra med sina kunskaper. Det skulle gynna allt och alla. Och visst är det synd att utvecklingsavtalet är så okänt och oanvänt.

LISBETH NIEMINEN

Fotnot:
Utvecklingsavtalet mellan dåvarande SAF, LO och PTK innehåller regler och värderingar för utveckling av till exempel företagens effektivitet och lönsamhet samt för sysselsättning. Bland annat regleras medbestämmandet vid förändringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.