Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dyra system införs men följs inte upp

Många förändringar kommer som en chock för de anställda. Ofta också för fackligt förtroendevalda. <br />
Publicerad
Sifs enhet för strategisk utveckling håller på med ett projekt för att underlätta för förtroendevalda och medlemmar att delta i och påverka strategiska förändringar på arbetsplatsen. Det leds av Cecilia Beskow och Hanna Söderkvist. Första delrapporten Att påverka strategiska förändringar kommer att följas av ytterligare tre. Cecilia Beskow:
- Förändringsarbete borde vara en ständigt pågående process där ledning och medarbetare samverkar i dialogform. Då skulle de slippa förhandla efteråt och ägna sig åt brandkårsutryckningar. Vi vill också förmå parterna att damma av utvecklingsavtalet. Kunskapen om det är dålig och därför också användningen av det.
Rapporten handlar mest om tekniska förändringar. Det har visat sig att beslut att införa helt nya system fattas på tämligen lösa grunder och utan hänsyn till vad som är bra för arbetsplatsen och medarbetarna. Och utan att man gör konsekvensanalyser och riskbedömningar. Incitamentet är snarare trender och mode, vetskapen eller tron att "alla andra" har gjort likadant.
- Lika förvånande är att ett företag kan investera säg 200 miljoner kronor i ett nytt system vilket enligt förhandsuppgifter skulle ge besparingar på 30 procent men sedan inte följa upp om det verkligen blev så.
Birgitta Sjöberg är ordförande i Arla Foods koncernfack och deltog i arbetet med delrapporten. Hon tycker inte att facket på länge har fått påverka stora förändringar i företaget. Under tiden har flera fusioneringar skett.
- Innan vi 2000 gick samman med ett danskt företag visste vi vad som pågick. Vi fick påverka omständigheter som var viktiga för svenska medarbetare. När vi nu är i fusionstankar med ett holländskt företag hade processen gått långt innan våra representanter i bolagsstyrelsen fick veta om det.
Birgitta Sjöberg anser att större öppenhet skulle gynna alla parter. Företagsledningar brukar säga att en affär skulle ha äventyrats om de hade yppat något innan den var klar och informerar inte ens bolagsstyrelsen. I så fall tycker hon att man kan fråga sig om rätt personer sitter där.
I dag är de flesta anställdas vardag fyllda av arbetsuppgifter. Är det inte mycket begärt att de dessutom skulle orka och hinna reflektera över företagets planerade förändringar?
- Jo. Men företag borde se till att de fick tid och möjlighet att reflektera och bidra med sina kunskaper. Det skulle gynna allt och alla. Och visst är det synd att utvecklingsavtalet är så okänt och oanvänt.

LISBETH NIEMINEN

Fotnot:
Utvecklingsavtalet mellan dåvarande SAF, LO och PTK innehåller regler och värderingar för utveckling av till exempel företagens effektivitet och lönsamhet samt för sysselsättning. Bland annat regleras medbestämmandet vid förändringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält