Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Den introvertas guide till kontorslandskapet

När boken "De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns" av Susan Cain kom ut på svenska i våras blev den genast en snackis. Var tredje person är introvert, hävdar Cain. Här ger hon sina bästa tips till introverta, hur att överleva ett arbetsliv i kontorslandskap.
Petra Rendik Publicerad
Centraldesken TT

Susan som själv klassar sig som en introvert person, trots att hon ofta står på en scen och föreläser i ämnet inför hundratals människor, menar att åtminstone en tredjedel av oss hellre lyssnar än pratar, hellre jobbar ensamma än brainstormar i grupp och hellre läser en god bok än festar loss.

Men ett samhälle som premierar dem som vågar ta för sig, gillar visa upp sig och gärna vädrar sina starka åsikter är risken stor att vi underskattar de introverta och det är något vi alla förlorar på menar Susan Cain. Många framgångsrika ledare pekar inte med hela handen och skriker ut sina åsikter utan deras styrka ligger i de är bättre på att lyssna än att prata. En rätt ny svensk avhandling vid Lunds universitet visar också att introverta elever får högre betyg än de som är mer utåtriktade.

Att vara introvert är nödvändigtvis inte synonymt med blyghet utan Susan Cain menar att det snarare handlar om hur vi svarar på stimulans.

En extrovert person behöver stimulans utifrån i mängder, genom att till exempel träffa och prata med andra människor, för att få energi och inte gå under av leda. Introverta laddar däremot inte batterierna av att socialisera sig med andra. Hon eller han får snarare energi av att dra sig undan och reflektera i ensamhet eller ha djupa samtal på tu man hand med någon.  

Det här ställer förstås till det för inåtvända personer i arbetslivet där kontorslandskapen brer ut sig och det mesta ska stötas och blötas i grupparbeten och projektgrupper. Det är en arbetsmiljö som passar många men långt ifrån alla.

I The Huffington Post ger Susan Cain fem råd till hur introverta personer ska överleva på jobbet och framför allt om man tvingas sitta i ett kontorslandskap.

1.  Hitta en lugn plats på kontoret där du kan sitta och arbeta för dig själv. En bullrig och dynamisk miljö funkar fint för en extrovert person men stressar oftast den inåtvända. Det finns inte en kontorslösning som passar alla säger Susan Cain, det enda rätta borde vara att skapa ett kontor med flera olika möjligheter och lösningar. Är det stört omöjligt att hitta en egen vrå, prata med chefen om att få jobba hemma någon gång i veckan.

2. Många introverta tenderar att sätta sig vid skrivboret och ge sig hän åt jobbet utan att märka av omgivningen. Susans tips är att avsätta en tid varje dag då man är social och gå ett varv på jobbet och småprata med kollegorna. Många introverta tycker att småprat är bortkastad tid men på sikt vinner man på att vara social med kollegorna åtminstone en stund varje dag.

3. Introverta tänker inte lika bra på möten, så undvik möten om det är möjligt. Smarta arbetsgivare har lagom många möten och ser till att det finns möjlighet för den som inte vill jobba i grupp att sitta ensam och lösa uppgifter. Men det betyder inte att introverta aldrig ska behöva jobba i grupp. En studie visar att extroverta visserligen upplevs som mer engagerade i grupparbeten, men på längre sikt vinner den tystlåtna tänkaren som uppfattas mer fokuserad och produktiv.

4. Våga ta på dig ledarrollen. Enligt en undersökning från Harvard är introverta ledare bra lyssnare och de tar ofta bättre till sig sina medarbetares idéer. Introverta är inte så intresserade av framhävda sig själva utan lyfter hellre fram andras styrkor.

5. Ta pauser och vila. Det är viktigt för alla men ännu viktigare för introverta personer som lättare blir slutkörda och i värsta fall utbrända i en miljö med ständigt högt tempo, många intryck och IT-stress.

Lyssna på Susan Cains föredrag om att vara introvert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket