Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Den introvertas guide till kontorslandskapet

När boken "De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns" av Susan Cain kom ut på svenska i våras blev den genast en snackis. Var tredje person är introvert, hävdar Cain. Här ger hon sina bästa tips till introverta, hur att överleva ett arbetsliv i kontorslandskap.
Petra Rendik Publicerad
Centraldesken TT

Susan som själv klassar sig som en introvert person, trots att hon ofta står på en scen och föreläser i ämnet inför hundratals människor, menar att åtminstone en tredjedel av oss hellre lyssnar än pratar, hellre jobbar ensamma än brainstormar i grupp och hellre läser en god bok än festar loss.

Men ett samhälle som premierar dem som vågar ta för sig, gillar visa upp sig och gärna vädrar sina starka åsikter är risken stor att vi underskattar de introverta och det är något vi alla förlorar på menar Susan Cain. Många framgångsrika ledare pekar inte med hela handen och skriker ut sina åsikter utan deras styrka ligger i de är bättre på att lyssna än att prata. En rätt ny svensk avhandling vid Lunds universitet visar också att introverta elever får högre betyg än de som är mer utåtriktade.

Att vara introvert är nödvändigtvis inte synonymt med blyghet utan Susan Cain menar att det snarare handlar om hur vi svarar på stimulans.

En extrovert person behöver stimulans utifrån i mängder, genom att till exempel träffa och prata med andra människor, för att få energi och inte gå under av leda. Introverta laddar däremot inte batterierna av att socialisera sig med andra. Hon eller han får snarare energi av att dra sig undan och reflektera i ensamhet eller ha djupa samtal på tu man hand med någon.  

Det här ställer förstås till det för inåtvända personer i arbetslivet där kontorslandskapen brer ut sig och det mesta ska stötas och blötas i grupparbeten och projektgrupper. Det är en arbetsmiljö som passar många men långt ifrån alla.

I The Huffington Post ger Susan Cain fem råd till hur introverta personer ska överleva på jobbet och framför allt om man tvingas sitta i ett kontorslandskap.

1.  Hitta en lugn plats på kontoret där du kan sitta och arbeta för dig själv. En bullrig och dynamisk miljö funkar fint för en extrovert person men stressar oftast den inåtvända. Det finns inte en kontorslösning som passar alla säger Susan Cain, det enda rätta borde vara att skapa ett kontor med flera olika möjligheter och lösningar. Är det stört omöjligt att hitta en egen vrå, prata med chefen om att få jobba hemma någon gång i veckan.

2. Många introverta tenderar att sätta sig vid skrivboret och ge sig hän åt jobbet utan att märka av omgivningen. Susans tips är att avsätta en tid varje dag då man är social och gå ett varv på jobbet och småprata med kollegorna. Många introverta tycker att småprat är bortkastad tid men på sikt vinner man på att vara social med kollegorna åtminstone en stund varje dag.

3. Introverta tänker inte lika bra på möten, så undvik möten om det är möjligt. Smarta arbetsgivare har lagom många möten och ser till att det finns möjlighet för den som inte vill jobba i grupp att sitta ensam och lösa uppgifter. Men det betyder inte att introverta aldrig ska behöva jobba i grupp. En studie visar att extroverta visserligen upplevs som mer engagerade i grupparbeten, men på längre sikt vinner den tystlåtna tänkaren som uppfattas mer fokuserad och produktiv.

4. Våga ta på dig ledarrollen. Enligt en undersökning från Harvard är introverta ledare bra lyssnare och de tar ofta bättre till sig sina medarbetares idéer. Introverta är inte så intresserade av framhävda sig själva utan lyfter hellre fram andras styrkor.

5. Ta pauser och vila. Det är viktigt för alla men ännu viktigare för introverta personer som lättare blir slutkörda och i värsta fall utbrända i en miljö med ständigt högt tempo, många intryck och IT-stress.

Lyssna på Susan Cains föredrag om att vara introvert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.