Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Den introvertas guide till kontorslandskapet

När boken "De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns" av Susan Cain kom ut på svenska i våras blev den genast en snackis. Var tredje person är introvert, hävdar Cain. Här ger hon sina bästa tips till introverta, hur att överleva ett arbetsliv i kontorslandskap.
Petra Rendik Publicerad 8 augusti 2013, kl 11:31
Centraldesken TT

Susan som själv klassar sig som en introvert person, trots att hon ofta står på en scen och föreläser i ämnet inför hundratals människor, menar att åtminstone en tredjedel av oss hellre lyssnar än pratar, hellre jobbar ensamma än brainstormar i grupp och hellre läser en god bok än festar loss.

Men ett samhälle som premierar dem som vågar ta för sig, gillar visa upp sig och gärna vädrar sina starka åsikter är risken stor att vi underskattar de introverta och det är något vi alla förlorar på menar Susan Cain. Många framgångsrika ledare pekar inte med hela handen och skriker ut sina åsikter utan deras styrka ligger i de är bättre på att lyssna än att prata. En rätt ny svensk avhandling vid Lunds universitet visar också att introverta elever får högre betyg än de som är mer utåtriktade.

Att vara introvert är nödvändigtvis inte synonymt med blyghet utan Susan Cain menar att det snarare handlar om hur vi svarar på stimulans.

En extrovert person behöver stimulans utifrån i mängder, genom att till exempel träffa och prata med andra människor, för att få energi och inte gå under av leda. Introverta laddar däremot inte batterierna av att socialisera sig med andra. Hon eller han får snarare energi av att dra sig undan och reflektera i ensamhet eller ha djupa samtal på tu man hand med någon.  

Det här ställer förstås till det för inåtvända personer i arbetslivet där kontorslandskapen brer ut sig och det mesta ska stötas och blötas i grupparbeten och projektgrupper. Det är en arbetsmiljö som passar många men långt ifrån alla.

I The Huffington Post ger Susan Cain fem råd till hur introverta personer ska överleva på jobbet och framför allt om man tvingas sitta i ett kontorslandskap.

1.  Hitta en lugn plats på kontoret där du kan sitta och arbeta för dig själv. En bullrig och dynamisk miljö funkar fint för en extrovert person men stressar oftast den inåtvända. Det finns inte en kontorslösning som passar alla säger Susan Cain, det enda rätta borde vara att skapa ett kontor med flera olika möjligheter och lösningar. Är det stört omöjligt att hitta en egen vrå, prata med chefen om att få jobba hemma någon gång i veckan.

2. Många introverta tenderar att sätta sig vid skrivboret och ge sig hän åt jobbet utan att märka av omgivningen. Susans tips är att avsätta en tid varje dag då man är social och gå ett varv på jobbet och småprata med kollegorna. Många introverta tycker att småprat är bortkastad tid men på sikt vinner man på att vara social med kollegorna åtminstone en stund varje dag.

3. Introverta tänker inte lika bra på möten, så undvik möten om det är möjligt. Smarta arbetsgivare har lagom många möten och ser till att det finns möjlighet för den som inte vill jobba i grupp att sitta ensam och lösa uppgifter. Men det betyder inte att introverta aldrig ska behöva jobba i grupp. En studie visar att extroverta visserligen upplevs som mer engagerade i grupparbeten, men på längre sikt vinner den tystlåtna tänkaren som uppfattas mer fokuserad och produktiv.

4. Våga ta på dig ledarrollen. Enligt en undersökning från Harvard är introverta ledare bra lyssnare och de tar ofta bättre till sig sina medarbetares idéer. Introverta är inte så intresserade av framhävda sig själva utan lyfter hellre fram andras styrkor.

5. Ta pauser och vila. Det är viktigt för alla men ännu viktigare för introverta personer som lättare blir slutkörda och i värsta fall utbrända i en miljö med ständigt högt tempo, många intryck och IT-stress.

Lyssna på Susan Cains föredrag om att vara introvert.

Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad 30 november 2023, kl 06:03
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Det är inte bara mörkret som gör dig trött. Videomöten innebär en enorm belastning för din hjärna. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.