Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

De mobbades röst

Kollegas reportage om mobbning i arbetslivet har väckt många reaktioner. Här är några läsares erfarenheter.
Linnea Andersson, David Österberg Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Det har strömmat in telefonsamtal och mejl från läsare som känner igen sig i Kollegas reportage om mobbning. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Läs mer: Gör facket tillräckligt?

JAG FICK BRÖSTSMÄRTOR OCH SVIMMADE
Efter två år av mobbning drabbades jag plötsligt av fruktansvärda smärtor i bröstet och hann knappt resa mig upp förrän jag svimmade. Jag vaknade några sekunder senare på golvet med en kudde under huvudet och massor av oroliga kollegor omkring mig som talade om att ambulansen var på väg. Väl på sjukhuset konstaterades det snabbt att jag varken hade drabbats av hjärtinfarkt eller något annat som hade med hjärtat att göra. Den mest troliga förklaringen var att jag hade drabbats av en panikångestattack.
Martin

 

DET TOG FYRA ÅR ATT KOMMA IGEN

Mobbningen fortsatte under flera år, sista året var fruktansvärt. Jag vaknade på nätterna med hjärtklappning och helt svettig. Jag var sjukligt trött, hade ont i kroppen hela tiden och grät för minsta lilla på jobbet. Hoten och det konstiga beteendet fortsatte. Hon gömde saker, ljög mig rakt upp i ansiktet och nekade mig information om allt möjligt. Trots att det var uppenbart vem och vad som var problemet så gjorde arbetsgivaren inget. När jag till slut krävde att de måste lösa problemet fick jag sparken. Hon är kvar som chef.
Ungefär fyra år senare har jag lyckats ta mig upp ur mörkret och startat eget, en anledning är att jag inte vågar ta mig in på en ny arbetsplats. Flera av de åren har jag gått i terapi. Jag har inte heller energin till att jobba heltid och min ekonomi är i botten för att jag inte klarat av att arbeta normalt sedan dess.
Lisa

DET SPREDS LÖGNER OM MIG

Samtal tystnade tvärt när jag kom in i rummet. Jag blev titt som tätt inkallad till chefen, efter att ”Anita” varit där och spridit lögner om mig. När jag gick till skyddsombudet och berättade om min situation, blev jag straffad av chefen genom att bli fråntagen en del av mina arbetsuppgifter. Efter tre år fick jag en utmattningsdepression och hade suicidtankar. Jag är fortfarande rädd och vill därför vara anonym.
Anonym

ARTIKELN VÄCKTE KÄNSLORNA PÅ NYTT
Den sista tiden var värst, det slutade i att man frös ut mig helt. Man slutade prata med mig, man sa inte god morgon, frågade inte om vi skulle äta lunch. Kom jag in i ett rum där alla satt och fikade så klev alla upp och gick in till sina rum eller arbetsplatser. Jag kan än i dag, ett och ett halvt år senare, fortfarande fundera på om jag inbillade mig saker eller om jag faktiskt var mobbad. Er artikel väckte känslor som jag trodde att jag hade lyckats komma över men det var läskigt hur det bara sköljde över mig. Jag fick bita ihop lite för att inte börja gråta, jag blev chockad över att jag reagerar så.
Mats

JAG POLISANMÄLDE CHEFEN FÖR MOBBNING

Vi hade en chef som skällde ut folk och kallade sina medarbetare för idioter och inkompetenta. HR kände till problemet och har nu skickat honom på ledarskapsutbildning för att han ska lära sig att tygla sitt humör. När jag började pratade han om att min kompetens var unik, att jag var en viktig kugge på företaget och att jag skulle driva viktiga projekt. När jag anmälde honom för mobbning plockade han bort flera av mina arbetsuppgifter.

Jag mådde jättedåligt. Jag hade svårt att sova, gnisslade tänder på nätterna och fick stora blåsor på fingrarna.

Under semestern fick jag ett sms som kallade mig till ett möte när jag var tillbaka. Där fick jag veta att de ville säga upp mig. Jag kontaktade facket, som rådde mig att acceptera uppsägningen: ’Annars kommer de att följa varje steg du tar.’ Jag ville inte sluta och sa till fackgubben att jag kunde visa honom chefens otrevliga sms och att han kunde prata med andra anställda om hur chefen betedde sig, men det var han inte intresserad av. Så till slut gick jag med på att sluta med avgångsvederlag. Jag har funderat mycket på fackets roll när det gäller mobbning. I mitt fall lät de hellre folk sluta än att ta tag i grundproblemet.
Håkan

Läs mer: Gör facket tillräckligt?

Läs mer: Fullt möjligt att förhindra mobbning

Följ #tvåiveckan i Kollegas sociala kanaler, på webben och i nästa nummer av tidningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.