Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bred front mot telefonbedrägeri

I mars genomför Konsumentverket en kampanj för att stoppa telefonbedrägerier. Konsumenten ska lära sig sina rättigheter och bli bättre på att säga nej. Samtidigt arbetar HTF för att hjälpa de telefonförsäljare som tvingas använda bedrägeri som arbetsmetod.<br />- Man ska inte behöva ta den här typen av jobb, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Publicerad
Konsumentverkets kampanj "Fraud Prevention Month" är ett samarbete inom nätverket International Consumer Protection and Enforcement Network (ICPEN), där Sverige och 32 andra länder samarbetar kring konsumentfrågor. Syftet är att motverka bedrägerier genom att lära konsumenterna vilka rättigheter de har. I Sverige koncentrerar sig Konsumentverket på att bekämpa så kallad negativ avtalsbildning vid telefonförsäljning. Det innebär att telefonförsäljningsföretag först erbjuder kunden ett gratisprov. Därefter fortsätter man att skicka varor utan kundens godkännande, varor som man sedan kräver pengar för. Konsumenten kan på så sätt luras att betala för varor som hon inte beställt.
Det är vanligt att naturmedel och telefonabonnemang säljs med hjälp av dessa bedrägeriliknande metoder. På Konsumentombudsmannen (KO) beskriver man problemet som mycket stort.
- De senaste åren har vi fått in hundratals anmälningar, medan konsumentvägledarna ute i landet får tusentals samtal från människor som känner sig lurade, säger Mattias Grundström, jurist på KO.
- Det här slår mot de seriösa näringsidkarna. Om du blir pålurad en vara en gång är risken stor att du senare inte heller vill handla av en aktör som håller sig till reglerna.
Vilket är ditt bästa tips för att undvika att bli lurad?
- Man ska undvika att säga ja och tala om tydligt och klart när man inte är intresserad. Det är viktigt att man är envis, säger Mattias Grundström.
På Konsumentverkets hemsida finns fler råd och där kan man även anmäla företag som använder olagliga säljmetoder. För att komma till rätta med problemet vill KO att bötesbeloppen höjs för de företag som inte sköter sig.
- Det ska inte vara lönsamt att lura människor, säger Mattias Grundström.

Både HTF och Sif har medlemmar som arbetar med telefonförsäljning. Ska de verkligen behöva använda bedrägeri som arbetsmetod?
- Det är ett stort problem. Jag har pratat med många som börjat arbeta med telefonförsäljning och sedan upptäckt att de inte tycker om arbetsmetoderna. De mår fruktansvärt dåligt, får magont och vill sluta. Tyvärr hjälper det inte att ha samvetsbetänkligheter, man blir ändå avstängd från a-kassan i 45 dagar om man säger upp sig. De är fångade i en fälla, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Hur arbetar HTF för att hjälpa de här personerna?
- Vi skriver till arbetsförmedlingarna och påtalar vilka problem det är med de här företagen. Dessutom stödjer vi de som drabbats, men det är många som är unga och som saknar medlemskap i facket, säger Gunilla Granberg.
Inför vårens TCO-kongress motionerar HTF om att TCO ska sätta en gräns för vad som kan räknas som lönearbete. Ett av kraven är att jobbet ska vara etiskt rimligt. Den som säger upp sig från ett oetiskt jobb ska då, enligt motionen, inte behöva stängas av från a-kassan.
- Jag tycker inte att man ska behöva ta den här typen av jobb. Det är väldig press på de anställda, på grund av att man använder provisionslön. För att få ihop till hyran måste säljarna använda de här metoderna, säger Gunilla Granberg.

Länk till Konsumentverket

JESSICA DALMAN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket