Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bred front mot telefonbedrägeri

I mars genomför Konsumentverket en kampanj för att stoppa telefonbedrägerier. Konsumenten ska lära sig sina rättigheter och bli bättre på att säga nej. Samtidigt arbetar HTF för att hjälpa de telefonförsäljare som tvingas använda bedrägeri som arbetsmetod.<br />- Man ska inte behöva ta den här typen av jobb, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Publicerad
Konsumentverkets kampanj "Fraud Prevention Month" är ett samarbete inom nätverket International Consumer Protection and Enforcement Network (ICPEN), där Sverige och 32 andra länder samarbetar kring konsumentfrågor. Syftet är att motverka bedrägerier genom att lära konsumenterna vilka rättigheter de har. I Sverige koncentrerar sig Konsumentverket på att bekämpa så kallad negativ avtalsbildning vid telefonförsäljning. Det innebär att telefonförsäljningsföretag först erbjuder kunden ett gratisprov. Därefter fortsätter man att skicka varor utan kundens godkännande, varor som man sedan kräver pengar för. Konsumenten kan på så sätt luras att betala för varor som hon inte beställt.
Det är vanligt att naturmedel och telefonabonnemang säljs med hjälp av dessa bedrägeriliknande metoder. På Konsumentombudsmannen (KO) beskriver man problemet som mycket stort.
- De senaste åren har vi fått in hundratals anmälningar, medan konsumentvägledarna ute i landet får tusentals samtal från människor som känner sig lurade, säger Mattias Grundström, jurist på KO.
- Det här slår mot de seriösa näringsidkarna. Om du blir pålurad en vara en gång är risken stor att du senare inte heller vill handla av en aktör som håller sig till reglerna.
Vilket är ditt bästa tips för att undvika att bli lurad?
- Man ska undvika att säga ja och tala om tydligt och klart när man inte är intresserad. Det är viktigt att man är envis, säger Mattias Grundström.
På Konsumentverkets hemsida finns fler råd och där kan man även anmäla företag som använder olagliga säljmetoder. För att komma till rätta med problemet vill KO att bötesbeloppen höjs för de företag som inte sköter sig.
- Det ska inte vara lönsamt att lura människor, säger Mattias Grundström.

Både HTF och Sif har medlemmar som arbetar med telefonförsäljning. Ska de verkligen behöva använda bedrägeri som arbetsmetod?
- Det är ett stort problem. Jag har pratat med många som börjat arbeta med telefonförsäljning och sedan upptäckt att de inte tycker om arbetsmetoderna. De mår fruktansvärt dåligt, får magont och vill sluta. Tyvärr hjälper det inte att ha samvetsbetänkligheter, man blir ändå avstängd från a-kassan i 45 dagar om man säger upp sig. De är fångade i en fälla, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Hur arbetar HTF för att hjälpa de här personerna?
- Vi skriver till arbetsförmedlingarna och påtalar vilka problem det är med de här företagen. Dessutom stödjer vi de som drabbats, men det är många som är unga och som saknar medlemskap i facket, säger Gunilla Granberg.
Inför vårens TCO-kongress motionerar HTF om att TCO ska sätta en gräns för vad som kan räknas som lönearbete. Ett av kraven är att jobbet ska vara etiskt rimligt. Den som säger upp sig från ett oetiskt jobb ska då, enligt motionen, inte behöva stängas av från a-kassan.
- Jag tycker inte att man ska behöva ta den här typen av jobb. Det är väldig press på de anställda, på grund av att man använder provisionslön. För att få ihop till hyran måste säljarna använda de här metoderna, säger Gunilla Granberg.

Länk till Konsumentverket

JESSICA DALMAN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.