Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

4 faktorer för bättre arbetsmiljö

Vad har arbetet för betydelse för din psykiska hälsa? Mycket visar en ny rapport från Sveriges Företagshälsor.
Lina Björk Publicerad
fuzzbones/Colourbox
fuzzbones/Colourbox

Psykisk sjukdom utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Nu har Sveriges Företagshälsor tittat närmare på hur arbetsmiljö, hälsa och organisation hänger ihop. När det gäller arbetsmiljöproblem har man tidigare fokuserat mycket på individen, och vad man själv kan göra för att må bättre. På senare tid har forskarna även förstått att hela organisationen bör genomlysas för att komma tillrätta med sjukskrivningstalen.

Rapporten lyfter fram några strukturer som särskilt viktiga för att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö: chefstäthet, stödfunktioner och arenor för samtal. Man har bland annat sett att låg sjukfrånvaro kännetecknas av närvarande chefer, tät kommunikation mellan chefen och de anställda så att medarbetaren kan få hjälp att prioritera arbetsuppgifter när arbetsbelastningen blir för hög och kunna byta arbetsuppgifter om det behövs.

Som resultat av studien har rapportförfattarna fyra förslag som skulle kunna hjälpa företag med bristande arbetsmiljö. Till att börja med behöver arbetsmiljöarbetet ta klivet upp på ledningens bord. När det uppstår problem så stannar det ofta vid att medarbetare och närmaste chef ska lösa bekymren. Men arbetsmiljö ska genomsyra hela organisationen och då måste det också prioriteras på alla nivåer.

Samma sak gäller när man mäter arbetsmiljö. Då skickas frågeformulär ut till medarbetare och dess chefer. Men om den dåliga arbetsmiljön beror på hur organisationen är styrd så behövs kartläggningar av helt andra slag, som också de måste upp på högre nivåer.

Slutligen bör det byggas fler broar mellan forskningen om arbetsmiljö i offentlig och privat sektor. I dagsläget har det forskats betydligt mer om arbetsmiljön inom offentlig sektor, troligtvis beroende på att sjuktalen är högre där. Men det är ingenting som arbetsgivare inom privat sektor bör luta sig tillbaka på och de båda sektorerna har mycket att vinna på att föra en dialog över vad som fungerar och inte fungerar i arbetslivet. Bilden är också att det behövs mer forskning om kunskapen om hur organisatorisk arbetsmiljö kan omsättas i praktiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.