Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

4 faktorer för bättre arbetsmiljö

Vad har arbetet för betydelse för din psykiska hälsa? Mycket visar en ny rapport från Sveriges Företagshälsor.
Lina Björk Publicerad
fuzzbones/Colourbox
fuzzbones/Colourbox

Psykisk sjukdom utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Nu har Sveriges Företagshälsor tittat närmare på hur arbetsmiljö, hälsa och organisation hänger ihop. När det gäller arbetsmiljöproblem har man tidigare fokuserat mycket på individen, och vad man själv kan göra för att må bättre. På senare tid har forskarna även förstått att hela organisationen bör genomlysas för att komma tillrätta med sjukskrivningstalen.

Rapporten lyfter fram några strukturer som särskilt viktiga för att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö: chefstäthet, stödfunktioner och arenor för samtal. Man har bland annat sett att låg sjukfrånvaro kännetecknas av närvarande chefer, tät kommunikation mellan chefen och de anställda så att medarbetaren kan få hjälp att prioritera arbetsuppgifter när arbetsbelastningen blir för hög och kunna byta arbetsuppgifter om det behövs.

Som resultat av studien har rapportförfattarna fyra förslag som skulle kunna hjälpa företag med bristande arbetsmiljö. Till att börja med behöver arbetsmiljöarbetet ta klivet upp på ledningens bord. När det uppstår problem så stannar det ofta vid att medarbetare och närmaste chef ska lösa bekymren. Men arbetsmiljö ska genomsyra hela organisationen och då måste det också prioriteras på alla nivåer.

Samma sak gäller när man mäter arbetsmiljö. Då skickas frågeformulär ut till medarbetare och dess chefer. Men om den dåliga arbetsmiljön beror på hur organisationen är styrd så behövs kartläggningar av helt andra slag, som också de måste upp på högre nivåer.

Slutligen bör det byggas fler broar mellan forskningen om arbetsmiljö i offentlig och privat sektor. I dagsläget har det forskats betydligt mer om arbetsmiljön inom offentlig sektor, troligtvis beroende på att sjuktalen är högre där. Men det är ingenting som arbetsgivare inom privat sektor bör luta sig tillbaka på och de båda sektorerna har mycket att vinna på att föra en dialog över vad som fungerar och inte fungerar i arbetslivet. Bilden är också att det behövs mer forskning om kunskapen om hur organisatorisk arbetsmiljö kan omsättas i praktiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010