Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

4 faktorer för bättre arbetsmiljö

Vad har arbetet för betydelse för din psykiska hälsa? Mycket visar en ny rapport från Sveriges Företagshälsor.
Lina Björk Publicerad
fuzzbones/Colourbox
fuzzbones/Colourbox

Psykisk sjukdom utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Nu har Sveriges Företagshälsor tittat närmare på hur arbetsmiljö, hälsa och organisation hänger ihop. När det gäller arbetsmiljöproblem har man tidigare fokuserat mycket på individen, och vad man själv kan göra för att må bättre. På senare tid har forskarna även förstått att hela organisationen bör genomlysas för att komma tillrätta med sjukskrivningstalen.

Rapporten lyfter fram några strukturer som särskilt viktiga för att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö: chefstäthet, stödfunktioner och arenor för samtal. Man har bland annat sett att låg sjukfrånvaro kännetecknas av närvarande chefer, tät kommunikation mellan chefen och de anställda så att medarbetaren kan få hjälp att prioritera arbetsuppgifter när arbetsbelastningen blir för hög och kunna byta arbetsuppgifter om det behövs.

Som resultat av studien har rapportförfattarna fyra förslag som skulle kunna hjälpa företag med bristande arbetsmiljö. Till att börja med behöver arbetsmiljöarbetet ta klivet upp på ledningens bord. När det uppstår problem så stannar det ofta vid att medarbetare och närmaste chef ska lösa bekymren. Men arbetsmiljö ska genomsyra hela organisationen och då måste det också prioriteras på alla nivåer.

Samma sak gäller när man mäter arbetsmiljö. Då skickas frågeformulär ut till medarbetare och dess chefer. Men om den dåliga arbetsmiljön beror på hur organisationen är styrd så behövs kartläggningar av helt andra slag, som också de måste upp på högre nivåer.

Slutligen bör det byggas fler broar mellan forskningen om arbetsmiljö i offentlig och privat sektor. I dagsläget har det forskats betydligt mer om arbetsmiljön inom offentlig sektor, troligtvis beroende på att sjuktalen är högre där. Men det är ingenting som arbetsgivare inom privat sektor bör luta sig tillbaka på och de båda sektorerna har mycket att vinna på att föra en dialog över vad som fungerar och inte fungerar i arbetslivet. Bilden är också att det behövs mer forskning om kunskapen om hur organisatorisk arbetsmiljö kan omsättas i praktiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.