Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Yrkesakademin i kris - 200 jobb försvinner

Yrkesakademin, ett av Sveriges största företag för yrkesutbildning, meddelade i början av september att de är under rekonstruktion. Nu står det klart att över 200 jobb försvinner – motsvarande en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar vittnen för Kollega.
Noa Kristiansson Publicerad
Bussar med skylten Ej i trafik
Yrkesakademin är under rekonstruktion. Över 200 jobb försvinner, vilket motsvarar en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar uppgiftslämnare för Kollega. Foto: Johan Nilsson/TT.

Yrkesakademin är ett av Sveriges största utbildningsföretag för vuxna. Varje år utbildas omkring 10 000 personer till bland annat lastbilsförare, fordonstekniker och bagare, ofta genom anvisning från Arbetsförmedlingen. Knappt 1000 personer jobbar på företaget, enligt dess egna uppgifter.

I början av september meddelade Yrkesakademin att de ansökt om rekonstruktion. I bolagets pressmeddelande löd rubriken: ”Målet är att rädda verksamheten, jobb och samhällsviktiga utbildningsplatser”.

Nu står det klart att över 200 tjänster försvinner. 29 av bolagets 63 avtal med Arbetsförmedlingen sägs upp med kort varsel. 29 september, nu på fredag, blir sista skoldagen på de utbildningar som läggs ned. Det framgår av den rekonstruktionsplan som just nu behandlas av Falu tingsrätt.

Alice Hedin, presstalesperson på Yrkesakademin, bekräftar i ett mejl till Kollega att utbildningar kommer avbrytas mitt i terminen.

För vissa deltagare kommer det innebära att utbildningarna avbryts i förtid. Vårt fokus är i dessa fall på att informera så bra som möjligt och ha en fortsatt god dialog med uppdragsgivare och i sin tur deltagare. Det pågår ett arbete för att se om deltagarna i vissa fall kan slussas vidare till andra orter, men det är Arbetsförmedlingen, respektive kommunerna, som är huvudmän för deltagarna och som bestämmer vad som sker framöver. Självklart gör vi allt vi kan för att underlätta processen”, skriver Hedin.

På frågan om hur många elever som kommer påverkas svarar Hedin att Yrkesakademin inte får lämna ut den sortens uppgifter om sina elever.

Hon skriver vidare att det ännu inte är färdigförhandlat hur stor del av de 200 borttagna jobben som kommer leda till uppsägningar.

Ekonomiska problem i flera år

Yrkesakademin lämnade in en ansökan om rekonstruktion i början av september, efter att gått med förlust tre av de senaste fem åren. I de dokument som tagits fram i anslutning till rekonstruktionen framkommer att Yrkesakademin har skulder till över 70 fordons- och maskinföretag och till minst 20 företag som sålt kontorsutrustning och städning. Totalt uppgår skulderna av den typen till 45,3 miljoner kronor.

Adam, som egentligen heter någonting annat, går en praktiskt inriktad maskinförarutbildning hos Yrkesakademin i södra Sverige. Han säger att den ekonomiska krisen har märkts tydligt på utbildningen.

– Jag hade detta på känn. Ett återkommande problem är att det inte finns någon diesel. Tanken är tom, säger han och fortsätter:

– Allting genomsyras av att det inte finns några pengar. Det kan vara fem maskiner i en klass på omkring 30 elever. Vi har föreslagit att man drar dit ett gäng traktorer och en åkgräsklippare så att folk åtminstone får köra något. Det är väldigt mycket dötid.

Petra Gustafsson, som är utbildningsledare och arbetsmiljöombud för Unionen på Yrkesakademin i Borlänge, berättar om en ny vardag för lärare och administratörer.

– När man varit ute och handlat har man fått besked att man inte får handla på krita. Det är inköpsstopp och vissa företag säger att vi inte får handla där eftersom vi ligger för risigt till. Städfirman har kommit och hämtat sina grejer. Vi städar kontor och klassrum själva.

Yrkesakademin delar inte bilden

Presstalesperson Alice Hedin skriver att Yrkesakademin inte känner igen beskrivningarna.

Det är inte en bild vi känner igen oss i och så ska det givetvis inte vara. Generellt sätt (sic) har vi en god kvalité på våra utbildningar. Kraven på antalet maskiner och fordon är styrt av Arbetsförmedlingen och inget som vi har fått några anmärkningar på. Utan mer information är det svårt att svara på enskilda påståenden mer än så.

Yrkesakademin har också skulder till staten: 97,5 miljoner i skatteskuld och 14,7 miljoner i skulder kopplade till den statliga lönegarantin. De senare kommer att växa, enligt rekonstruktionsplanen. Dessutom kan Arbetsförmedlingen komma att kräva skadestånd för de uppsagda avtalen.

Pekar på Arbetsförmedlingen

Yrkesakademin förklarar situationen med att Arbetsförmedlingen har anvisat för få personer till utbildningarna. Alice Hedin skriver:

”Det har varit ett oerhört tufft och ledsamt besked att behöva lämna till uppskattade medarbetare, uppdragsgivare och deltagare. Vi hade givetvis önskat att samtliga utbildningar som tvingas lägga ned skulle kunna fortsätta. Men som det ser ut i dagsläget får vi för få anvisningar till berörda utbildningar. Även skenade kostnader på grund av den höga inflationen och till exempel kraftigt ökade drivmedelspriser har bidragit till att likviditetssituationen har blivit akut.”

Krisen på Yrkesakademin kommer samtidigt som både regeringen och Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten är på väg upp. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har pekat ut just yrkesutbildning som ett av de viktigaste verktygen för att råda bot på både arbetslöshet och företags kompetensbrist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.