Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Var tredje har nedsatt arbetsförmåga enligt AF
Var tredje inskriven hos Arbetsförmedlingen kodas som funktionsnedsatt, visar en granskning. Omkring 200 000 har i dag fått en sådan klassificering. Det är en andel som ökat markant det senaste decenniet.
Nästan 200 ooo av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (både arbetslösa och de som ingår i olika arbetsmarknadsprogram som nystartsjobb och arbeten med lönebidrag) har klassats som funktionsnedsatta. Det visar en granskning som Dagens Arena har gjort. Jämfört med 90-talet är det en ökning med 300 procent, enligt tidningen.
– Man reagerar ju när man hör de där siffrorna: Herregud, det kan ju inte vara rimligt. Vad är det vi håller på att göra här i Sverige? Så fort man blir arbetslös och inte kommer in på arbetsmarknaden, då klassas man plötsligt som funktionsnedsatt. Det är en ny samhällsklass som vuxit fram, säger Christian Maravelis, docent vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har nyligen genomfört en studie över arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa som har en funktionshinderkod, till Dagens Arena.
Från Arbetsförmedlingen tror man att alliansregeringens sjukförsäkringsreform från 2008, som innebar omfattande utförsäkringar där många människor flyttades över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, är en av orsakerna till den stora ökningen av funktionshinderkodade.
Men även finanskrisen och det hårdnande klimatet på arbetsmarknaden som följde med varselvågen pekas ut som en orsak. Konkurrensen om jobben har helt enkelt ökat med höjda krav på social kompetens, flexibilitet och produktivitet och mindre utrymme för dem som avviker från normen.
- Det finns en tredje förklaring. Vi har förändrat vårt arbetssätt och ska tidigare kunna identifiera personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga och erbjuda rätt insatser. Det är ett av de delmål som Arbetsförmedlingen har i funktionshinderpolitiken, säger Henrietta Sten, direktör på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, till Dagens Arena.
För ett par år sedan rapporterade Kollega.se om en studie som visade att Arbetsförmedlingen kodade var fjärde arbetslös som funktionsnedsatt. Forskarna Ida Seing och Kerstin Jacobsson vid Göteborgs universitet, konstaterade då att kategorin socialmedicinskt funktionsnedsatta inkluderade dem med avvikande utseende, kraftig övervikt eller bristande hygien, missbrukare och personer med ett kriminellt förflutet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
