Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Var tredje har nedsatt arbetsförmåga enligt AF
Var tredje inskriven hos Arbetsförmedlingen kodas som funktionsnedsatt, visar en granskning. Omkring 200 000 har i dag fått en sådan klassificering. Det är en andel som ökat markant det senaste decenniet.
Nästan 200 ooo av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (både arbetslösa och de som ingår i olika arbetsmarknadsprogram som nystartsjobb och arbeten med lönebidrag) har klassats som funktionsnedsatta. Det visar en granskning som Dagens Arena har gjort. Jämfört med 90-talet är det en ökning med 300 procent, enligt tidningen.
– Man reagerar ju när man hör de där siffrorna: Herregud, det kan ju inte vara rimligt. Vad är det vi håller på att göra här i Sverige? Så fort man blir arbetslös och inte kommer in på arbetsmarknaden, då klassas man plötsligt som funktionsnedsatt. Det är en ny samhällsklass som vuxit fram, säger Christian Maravelis, docent vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har nyligen genomfört en studie över arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa som har en funktionshinderkod, till Dagens Arena.
Från Arbetsförmedlingen tror man att alliansregeringens sjukförsäkringsreform från 2008, som innebar omfattande utförsäkringar där många människor flyttades över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, är en av orsakerna till den stora ökningen av funktionshinderkodade.
Men även finanskrisen och det hårdnande klimatet på arbetsmarknaden som följde med varselvågen pekas ut som en orsak. Konkurrensen om jobben har helt enkelt ökat med höjda krav på social kompetens, flexibilitet och produktivitet och mindre utrymme för dem som avviker från normen.
- Det finns en tredje förklaring. Vi har förändrat vårt arbetssätt och ska tidigare kunna identifiera personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga och erbjuda rätt insatser. Det är ett av de delmål som Arbetsförmedlingen har i funktionshinderpolitiken, säger Henrietta Sten, direktör på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, till Dagens Arena.
För ett par år sedan rapporterade Kollega.se om en studie som visade att Arbetsförmedlingen kodade var fjärde arbetslös som funktionsnedsatt. Forskarna Ida Seing och Kerstin Jacobsson vid Göteborgs universitet, konstaterade då att kategorin socialmedicinskt funktionsnedsatta inkluderade dem med avvikande utseende, kraftig övervikt eller bristande hygien, missbrukare och personer med ett kriminellt förflutet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
