Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Utlandsfödda anställer fler
Trots att entreprenörer med utländsk bakgrund får mindre stöd från samhället växer deras företag i högre grad än företag som drivs av svenskfödda. Invandrade företagare är dessutom bättre på att skapa arbetstillfällen.
– Man vill växa och ser det nästan som social plikt att anställa människor när man har möjlighet och behov till det, säger Thomas Winman, pedagog och integrationsforskare på Högskolan Väst.
De man anställer är ofta från de egna socioekonomiska områdena. Företagare som är födda utanför Sverige bidrar därför i högre grad till en integrerad arbetsmarknad än vad svenskfödda företagare gör. Bortsett från de riktigt stora industriföretagen.
Thomas Winman reserverar sig för att ”utlandsfödd” är ett trubbigt begrepp och långt ifrån en bra kategori, en person som är född utomlands kan till exempel vara född i Norge eller i Tanzania av svenskfödda föräldrar som är där i ett halvår som missionärer. Men säger att man ändå kan se mönster.
– De som är födda utomlands är entreprenörer i en ganska hög utsträckning jämfört med dem som är födda inom Sverige. Och bland dem som är födda i Sverige har man fler vilande företag vid sidan om sin huvudinkomstkälla.
I exempelvis Trollhättan är arbetslösheten väldigt hög bland invandrare, samtidigt som 37 procent av företagarna i Trollhättan är födda utomlands.
En anledning till att många med utländsk bakgrund väljer att starta eget är att de har svårt att komma in på arbetsmarknaden i Sverige. Många upplever att de kunskaper och erfarenheter man har inte är något värt och att arbetsgivare ifrågasätter och fokuserar mer på vad man inte kan.
Flera av de utlandsfödda företagarna säger dessutom att de valt att starta eget eftersom deras familj och släkt har en lång tradition av entreprenörskap.
Entreprenörerna som är födda utanför Sverige får sämre hjälp från samhället att starta eget och många väljer därför ”lågtröskelbranscher” som verksamhet inom taxi, städ, kafé eller restaurang. Problemet blir då att de har svårt att hitta finansiärer eftersom branscherna inte ses som tillräckligt attraktiva.
– Det är mycket mer hippt att starta ett IT-bolag. Det är inte flashiga branscher. Även om det för de allra flesta människor är en mycket vanligare företagsform än till exempel Dice, säger Thomas Winman.
Fakta
Studien är avgränsad till de tre grannkommunerna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Forskarna fick i uppdrag från Omställningskontoret att titta specifikt på kommunerna delvis på grund av den omställning som regionen har tvingats till efter att Saab och en del andra stora industrier har försvunnit.
Studien bygger både på kvantitativa uppgifter (exempelvis inkomstfördelning och företagsägande i olika områden) och på kvalitativa intervjuer med utlandsfödda entreprenörerna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
