– Man vill växa och ser det nästan som social plikt att anställa människor när man har möjlighet och behov till det, säger Thomas Winman, pedagog och integrationsforskare på Högskolan Väst.
De man anställer är ofta från de egna socioekonomiska områdena. Företagare som är födda utanför Sverige bidrar därför i högre grad till en integrerad arbetsmarknad än vad svenskfödda företagare gör. Bortsett från de riktigt stora industriföretagen.
Thomas Winman reserverar sig för att ”utlandsfödd” är ett trubbigt begrepp och långt ifrån en bra kategori, en person som är född utomlands kan till exempel vara född i Norge eller i Tanzania av svenskfödda föräldrar som är där i ett halvår som missionärer. Men säger att man ändå kan se mönster.
– De som är födda utomlands är entreprenörer i en ganska hög utsträckning jämfört med dem som är födda inom Sverige. Och bland dem som är födda i Sverige har man fler vilande företag vid sidan om sin huvudinkomstkälla.
I exempelvis Trollhättan är arbetslösheten väldigt hög bland invandrare, samtidigt som 37 procent av företagarna i Trollhättan är födda utomlands.
En anledning till att många med utländsk bakgrund väljer att starta eget är att de har svårt att komma in på arbetsmarknaden i Sverige. Många upplever att de kunskaper och erfarenheter man har inte är något värt och att arbetsgivare ifrågasätter och fokuserar mer på vad man inte kan.
Flera av de utlandsfödda företagarna säger dessutom att de valt att starta eget eftersom deras familj och släkt har en lång tradition av entreprenörskap.
Entreprenörerna som är födda utanför Sverige får sämre hjälp från samhället att starta eget och många väljer därför ”lågtröskelbranscher” som verksamhet inom taxi, städ, kafé eller restaurang. Problemet blir då att de har svårt att hitta finansiärer eftersom branscherna inte ses som tillräckligt attraktiva.
– Det är mycket mer hippt att starta ett IT-bolag. Det är inte flashiga branscher. Även om det för de allra flesta människor är en mycket vanligare företagsform än till exempel Dice, säger Thomas Winman.
Fakta
Studien är avgränsad till de tre grannkommunerna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Forskarna fick i uppdrag från Omställningskontoret att titta specifikt på kommunerna delvis på grund av den omställning som regionen har tvingats till efter att Saab och en del andra stora industrier har försvunnit.
Studien bygger både på kvantitativa uppgifter (exempelvis inkomstfördelning och företagsägande i olika områden) och på kvalitativa intervjuer med utlandsfödda entreprenörerna.